Denna studies syfte är att undersöka hur ett urval slöjdlärare tar sig an hållbar utveckling inom respektive slöjdinriktning i skolan. De frågeställningar jag utgår ifrån behandlar lärarnas förhållningsätt till begreppet och traditioner som finns inom respektive slöjdart samt förutsättningar utifrån materialen. För att ta reda på detta har jag utgått från en kvalitativ metodansats där intervjuer med tre textilslöjdslärare respektive tre trä- och metallslöjslärare ingått. Jag har även utfört observationer på en skola inom de båda slöjdarterna, för att få en inblick i hur lärare och elever agerar och hanterar materialen ur ett hållbarhetsperspektiv. Studien utgår ifrån teoretiska utgångspunkter som Soujanens teori om slöjd kopplat till fyra bärande principer för hållbar utveckling. Björneloos teori om lärarens undervisningssyfte att integrera hållbar utveckling i skolan, utifrån tre övergripande innebörder. Även Säljös tolkning av lärande inom den sociokulturella teorin berörs. Resultatet visar att slöjdlärarna främst försöker uppmärksamma eleverna på materialens ekonomiska värde och utgår från att detta är att behandla hållbar utveckling. Lärarna är dåligt insatta i vad läroplan och kursplanen tar upp om hållbar utveckling. Slöjdlärarna inom textil har lätt att hitta uppgifter och material som går att använda för att jobba med återbruk i skolslöjden. Inom trä- och metallslöjden krävs en större arbetsinsatts för att få tag i material för dessa uppgifter. Ingen av slöjdlärarna har reparationer eller behandlar frågor om återvinning som fasta moment i slöjdundervisningen. Lärarna beslutar själva vilka material de köper in och här tar de ställning och gör iakttagelser om mängd, pris och kvalité på materialet. Studien har givit en god inblick i hur hållbar utveckling kan förstås och realiseras inom slöjdämnets olika processer. Den undervisande slöjdläraren behöver dock kunskap, intresse och ett eget engagemang för att lyfta hållbar utveckling i sin undervisning.

Hållbarhet är idag ett mycket aktuellt ämne. Det rapporteras nästan dagligen i media om företags ansvarstagande eller brist på ansvar inom hållbarhetsområdena; ekonomi, socialt och miljö. Även intressenters krav och påtryckningar från samhället på företag har ökat. Den ökande medvetenheten i samhället om hållbarhet har bidragit till att de flesta företag idag redovisar sitt arbete med hållbarhet i en hållbarhetsredovisning. Detta har bidragit till en öppenhet och tydlighet, gentemot företagens intressenter, kring företags påverkan och ansvarstagande inom hållbarhetsområdena. Idag är upprättande av hållbarhetsredovisning ett måste för statligt ägda företag, medan det för privata företag fortsatt är en frivillig redovisningsform. Dock väljer de flesta privata företag ändå att upprätta en hållbarhetsredovisning. I denna uppsats får läsaren kunskap från både teori och empiri om orsaker till varför privata företag väljer att hållbarhetsredovisa. Även till vem redovisningen riktas till och hur företag ser på utvecklingen och framtiden för hållbarhetsredovisning. Vårt syfte med denna uppsats är att undersöka privata företags syn på hållbarhet, hållbarhetsredovisning och ifall det finns skillnader mellan branscher. Vi har valt att göra intervjuer med fyra företag inom industri- och bankbranschen. Studien visar att dessa privata företag har en positiv syn på området hållbarhet och hållbarhetsredovisning. Det finns även stora likheter mellan företagens och branschernas orsaker till varför de hållbarhetsredovisar. Redovisningarna visar också på skillnader mellan branscherna gällande deras fokus och omfattning.

Problem: Byggföretagens påverkan på samhället är stort, likaså kraven och förväntningarna. Omvärlden förväntar sig att företagen tar ett ansvar vad gäller den hållbara utvecklingen. Företag som hamnar snett, främst i media med olikartade skandaler kan gå under, och marknadsekonomins svar på detta är hållbarhetsarbete. Vad blir det för skillnader mellan företagen och hur förhåller dem sig till hållbarhetsarbete? Spelar deras resurser någon roll? Syfte: Syftet med denna studie är att skapa en förståelse kring hur byggföretag översätter och implementerar hållbarhet, samt påvisa eventuella skillnader. Metod: Studien utgår från en kvalitativ hermeutisk metod för att skapa en förståelse, detta görs med underlag från hållbarhetsredovisningar. Slutsatser: Skillnaderna är relativt små då hållbarhetsredovisningarna är standardiserade i den mån att samtliga företag redovisar samma saker.

Cirkulär ekonomi är för tillfället ett väldigt hett och omdiskuterat ämne. Problemet med den linjära modell som används idag är att så fort en produkt gått sönder eller uppfyllt sitt syfte så blir den avfall, vilket är ett oerhört slöseri med resurser. Den cirkulära ekonomins modell fokuserar istället på att skapa produkter som kan återanvändas eller monteras isär och återvinnas efter att de uppfyllt sitt syfte/gått sönder. Regioner, kommuner och företag har en stor del i det hela, och utan stöd från varandra kommer en omställning från linjär till cirkulär ekonomi blir svårt.Syftet med den här studien var att skapa förståelse för om företag i Region Kronoberg arbetar med cirkulär ekonomi, i så fall på vilka sätt, samt om de får stöd från kommunal och regional nivå. För att kunna studera detta skickades enkäter ut till företag runt om i Region Kronoberg, samt så genomfördes telefonintervjuer med vissa kommuner.Resultaten som framkom visar på att det finns företag i Region Kronoberg som arbetar med cirkulär ekonomi idag, även om de inte är särskilt många. De vanligaste sätten att arbeta med det på är genom återvinning, återtillverkning, samt reducering av avfall och utsläpp. Det framkom också av undersökningen att kommunerna inte har gett något direkt stöd till företagen, och inte heller Region Kronoberg. / The purpose of this study was to create an understanding about if companies in Region Kronoberg works with circular economy, if so, in what ways, and if they get support from the municipal and regional levels. In order to study this, questionnaires were sent out to companies around Region Kronoberg, as well as conducted telephone interviews were made with some municipalities.The results received shows that there are companies in the Region Kronoberg working with circular economy today, although they are not very numerous. The most common ways to work with it is through recycling, remanufacturing, and reducing waste and emissions. It also emerged from the survey that local authorities have not given any direct support to companies, and nor has Region Kronoberg.

Företag idag behöver ta allt mer hänsyn till omvärlden i termer av hållbarhet. Förutom ansvaret det innebär i aktiva handlingar kräver allt fler intressenter att företag kommunicerar information gällande hållbarhetsengagemanget. Hållbarhetsredovisning är ett samlingsnamn för företags kommunikation av icke-finansiell information. Varken hållbarhetsengagemang eller hållbarhetsredovisning är någonting nytt, men att intresset för hållbarhet och dess redovisning har ökat under åren tyder på en utveckling. Motiv och effekter är flitigt undersökt av forskare från olika länder, men det saknas undersökningar i Sverige. Särskilt intressant är det att undersöka svenska företag då det under 2016 kommer implementeras en lag om obligatorisk hållbarhetsredovisning vilket grundas i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/95/EU, EUT L 330, 15.11.2014, ss. 1-9, vilket kan påverka företags engagemang och upplevda effekter av hållbarhetsarbete. Syftet med studien är således att skapa en djupare förståelse inom motiv och effekter med resultat från svenska företag, kopplat till utvecklingen inom området och kommande reglering av hållbarhetsredovisning. Syftet besvaras med ett kvalitativt angreppssätt genom semistrukturerade telefonintervjuer med nio svenska företag och fyra revisionsbyråer. Intervjuerna transkriberades och kodades, vilket gav upphov till en struktur i form av koder, kategorier och teman som underlättade analys och besvarande av syfte. De teorier som används tillsammans med tidigare forskning och studiens resultat i analysen är: institutionell teori, legitimitetsteori, intressentteori och Reputations Risk Management. Slutsatserna utifrån studiens resultat antyder att motiv är mer självklara och strategiska, medan upplevda effekter är mjukare och svårare att konkretisera. Resultatet i studien visar att det främst är bland anställda det upplevs effekter. En stor del av utvecklingen beror på att det finns ett socialt hållbarhetskontrakt, vilket företag måste uppfylla då det skett en förändring av de socialt konstruerade normerna. Gällande kommande reglering av hållbarhetsredovisning visade det sig att de som redan redovisar idag inte kommer påverkas nämnvärt, medan det kan upplevas som betungande för de som inte gör det. Det ses som en fördel för såväl företag som för vidare utveckling inom området snarare än en nackdel och således överväger de positiva effekterna de negativa.

År 2015 genomfördes ett klimatmöte i Paris där världens länder enades om ett bindande klimatavtal i syfte att gemensamt arbeta för att minska klimatutsläppen. Företag uppmanades på detta klimatmöte att integrera hållbarhet i sina verksamheter då det annars kommer lagar och regler som tvingar företag till detta. Hållbarhet är vår tids utmaning och ställer inte bara krav på individuella företag utan även på dess försörjningskedjor. I försörjningskedjor har det visat sig att stora företag med maktöverläge har möjlighet att påverka tredjepartslogistiker och därmed även försörjningskedjans hållbarhet. Mikroföretags möjlighet att påverka tredjepartslogistiker har däremot inte studerats tidigare. Vidare är balansen mellan de tre dimensionerna av hållbarhet begränsat studerade inom tredjepartslogistikbranschen. Denna studie syftar till att via ett exempelföretag och fallstudier på tredjepartslogistiker, studera om och hur mikroföretag kan påverka de tre dimensionerna av hållbarhet vid utkontraktering till en tredjepartslogistiker. Studien syftar även till att undersöka vilka möjligheter det finns för mikroföretag att agera hållbart i försörjningskedjan samt att vi ämnar till att presentera en lämplig tredjepartslogistiker till vår uppdragsgivare. Denna studie har en abduktiv ansats där den teoretiska referensramen behandlar områden såsom tredjepartslogistik, de tre dimensioner av hållbarhet och maktförhållanden. Genom vår kvalitativa forskningsmetod där vi tillämpar semi-strukturerade intervjuer med exempelföretaget och tredjepartslogistiker, erhölls studiens resultat. Resultat visade att mikroföretag kan påverka tredjepartslogistiker när det kommer till de tre dimensionerna av hållbarhet. Studien visade att det inte nödvändigtvis krävs ett maktöverläge för mikroföretag för att möjliggöra påverkan. Däremot krävs ekonomiska incitament för att tredjepartslogistiker ska utöka sina hållbarhetsaktiviteter till det som efterfrågas av mikroföretag. Mikroföretags möjligheter att påverka bidrar också till att mikroföretag kan agera hållbart i försörjningskedjan.

Åre är en liten kommun i Jämtland med massiv turism under vintersäsongen. Orten har haft en stadig tillväxt under 1900-talet och är idag Sveriges främsta alpina ort. Vinterturismen i Åre har bidragit till att det har investerats stora summor i liftar, boende och affärslokaler. Åre har en av världens bästa skidanläggningar och med bra trafikförbindelser kan man smidigt ta sig dit. Syftet med min studie är att undersöka hur turistnäringen integrerar med det lokala samhället i Åre. Underlag som jag använt mig av är en enkätundersökning samt intervjuer. Under studiens gång har det påvisats att hållbarhetsfrågor brister i Åre. Det ekonomiska värdet tenderar att prioriteras framför de socio-kulturella och miljömässiga värdet. Vintersäsongen präglas av skidsugna turister och trängsel är en faktor här.

No description available.

No description available.

<p>Den explosionsartade utvecklingen av informationsteknologi som underlättar och effektiviserar våra liv och arbeten på ett revolutionerande sätt, har även inneburit påfrestningar på miljön. IT-infrastruktur kräver stora mängder elektricitet och bidrar till utsläpp av växthusgaser under tillverkning och avveckling, men samtidigt som IT är en del av miljöproblemen kan det också vara en del av lösningen. Den effekt som IT har på miljön, diskuteras som konceptet Grön IT, vilket innebär olika åtgärder för minskad miljöpåverkan i samband med IT-aktiviteter. Vare sig det handlar om juridiska, moraliska, sociala eller kostnadsmässiga skäl, är Grön IT ett ytterst aktuellt område som på många olika sätt kan generera fördelar till en organisation. Undersökningar har visat att det finns ett stort intresse och en medvetenhet bland företag gällande Grön IT, men att det till trots är väldigt få som faktiskt tillämpat konceptet. Syftet med denna studie är skapa ytterligare förståelse för de bakomliggande motiv, åtgärder samt tillvägagångssätt som är avgörande för ett företags investeringar inom Grön IT. Undersökningen baseras på en teoriram som ställts samman utifrån förekommande forskning inom området, och bygger på de mest framträdande faktorerna inom fenomenet Grön IT. Därefter har en fallstudie av TeliaSoneras arbete med miljövänliga IT-lösningar genomförts efter intervjuer med företagets miljöchefer. Slutligen har materialet analyserats och utvärderats för att besvara uppsatsens frågeställningar. Efter att ha studerat fenomenet Grön IT och TeliaSoneras arbete inom området kan jag konstatera att motiven bakom satsningen utgör en helhetsbild av önskade effekter, där <em>struktur</em> och <em>effektivisering</em> är grundläggande och centrala delar. Faktorer som varit viktiga för projektets genomförande hittas i <em>ledarskap, samarbete, strategisk prioritering, utbildning</em> och <em>kontinuerlig utvärdering</em>.</p>