No description available.

SammanfattningDen här uppsatsen behandlar ett av vår tids viktigaste begrepp nämligen hållbarhet, och närmare bestämt social hållbarhet i svensk stadsutveckling. Hållbarhet inom rumslig utveckling är idag ett väl etablerat koncept men samtidigt svårförstått och i behov av att förtydligas. I dagsläget finns ingen allmänt vedertagen eller väldefinierad metod för att avgöra vad som är, eller bidrar till att nå, en hållbar stadsutveckling. I denna uppsats behandlas olika aspekter av social hållbarhet kopplat till den byggda miljön och belyser de möjligheter och utmaningar som finns inom fysisk planering. Mer specificerat vill jag med denna uppsats belysa hur ett nyplanerat område i Malmö planeras för att bli ett hållbart område ur ett socialt perspektiv. Jag undersöker hur Malmö stad planerar för Norra Sorgenfri, ett gammalt industriområde som nu ska omvandlas till att bli ett föredöme för hållbar stadsutveckling. Genom plan- och visionsdokument samt hållbarhetsrapporter har jag identifierat några huvudbegrepp som kopplas till social hållbarhet; Anslutningar och stråk, grönska, attraktivitet och mötesplatser och till sist mångfald och blandad stad. Min platsanalys tillsammans med min analys utav empirin har sedan visat på både styrkor och svagheter för planeringen av Norra Sorgenfri utifrån en social hållbarhets aspekt. / AbstractThis thesis is focusing on one of the most important concepts of our time sustainability, and more precise the term social sustainability in the context of Swedish urban planning and urban development. Sustainability within the urban planning is today a well established concept but at the same time a concept that is hard to fully understand and in need of clarification. There is no current generally accepted and well-defined method for telling what is, or contributes to, sustainable urban development. This thesis addresses different aspects of social sustainability in relation to the built environment and highlights the possibilities and challenges that is imbedded in physical planning. The more specific object of this thesis is to look into how new residential area in Malmö is planned to become sustainable in a social perspective. The area that is of interest in this case is Norra Sorgenfri, an old industrial area of Malmö, that is currently being transformed into what is suppose to be a model for sustainable urban development. I have identified a few key concepts related to social sustainability, through examination of documents and reports connected to Norra Sorgenfri, such as strings, greenery, diversity and attractiveness. My analysis has shown that there are both strength and weaknesses in the planning of Norra Sorgenfri in regards to the social sustainability.

Studien undersöker innebörden av begreppet social hållbarhet för olika fastighetsmäklarföretag och vilka incitament, utmaningar och hinder det finns för fastighetsmäklarföretag att arbeta med detta. Studien grundas utifrån fyra semistrukturerade intervjuer med sakkunniga på fastighetsmäklarföretag i Malmö kommun. Resultatet visar att fastighetsmäklarföretag arbetar aktivt med social hållbarhet på olika sätt, men fortfarande är definitionen av begreppet svårdefinierad och komplext. Social hållbarhet ses mer som en process där olika sociala hållbarhetsfaktorer påverkar varandra och tillsammans främjar en social hållbar utveckling. Det framkom även att det finns stora utmaningar med att implementera social hållbarhet och att hela branschen behöver ses över för att det ska bli en förändring, bland annat nämns lönemodellen och striktare riktlinjer som två av dem. Fastighetsmäklarföretagen arbetar likasinnat med social hållbarhet, men det framkom några betydelsefulla skillnader. Två av företagen har till exempel implementerat fast lön och pension, vilket tillsammans är bidragande faktorer i deras arbete mot att främja social hållbarhet. För att en förändring inom branschen ska ske, behöver fastighetsmäklarföretagen därmed se över sina verktyg och utvecklingsmöjligheter, för att tillsammans kunna skapa en mer hållbar bransch.

En hållbar turismutveckling är ett ämne som länge har diskuterats inom forskningen. Ekoturism är en av de alternativa formerna av turism som har studerats som en möjlighet till en framtida hållbar turism. Men frågan är om ekoturism verkligen kan vara hållbar om dess turister inte är djupt engagerade i miljöfrågorna.   Studien som har en deduktiv ansats kommer att behandla ekoturister och deras sätt att agera utifrån deras motiv och värderingar kring den ekologiska hållbarhetaspekten. Genom en enkätundersökning har en population av svenska ekoturister fått besvara frågor som berör deras värderingar och motiv kring hållbarhet på resan. Utifrån de resultat som den empiriska undersökningen gav fick vi en bild av både mer och mindre ekologiskt hållbara tendenser bland respondenterna. Tendenserna är situationsberoende vilket innebär att samma ekoturist, beroende på situation, kan agera mer eller mindre hållbart.

Modebranschen lägger idag stor vikt vid hållbarhet och implementeringen av det i sin verksamhet. Hållbarhetsarbetet kommuniceras till modeföretagens kunder i hopp om att både utbilda kunderna men även att skapa konkurrensfördelar. Problemet är att modeföretagen och majoriteten av kunderna ligger på olika kunskapsnivåer gällande hållbarhet. Kommunikationen modeföretagen riktar till sina kunder uppfattas eller tolkas inte alltid som företagen önskar, vilket leder till bristande budskapsförmedling. Studien behandlar därför det gap som existerar mellan svenska modeföretags hållbarhetsarbete och kundernas uppfattning av det. För att kartlägga gapet har en observationsstudie av fyra välkända modeföretag utförts med syfte att undersöka företagens kommunikation av hållbarhet. Vidare utfördes en enkätundersökning för att undersöka hur kunder i allmänhet ser på modeföretags hållbarhetsarbete. För att klargöra kundernas uppfattning om hållbarhetsarbete har slutligen intervjuer med de utvalda modeföretagens kunder utförts. Undersökningarnas utfall har påvisat att majoriteten av modeföretagens kommunikation av hållbarhet inte nått fram till kunderna. Vidare konstaterar studien att det finns ett stort gap där modeföretagen kommunicerar på ett ineffektivt sätt och kunderna besitter en för hög omedvetenhet kring hållbarhet.

Konsumenter tar allt mer plats på marknaden och har genom deras växande unika behov framkallat en förändring i modeföretagens strategier. Gårdagens massmarknad har förändrats till dagens micromarknad där kundens behov står i fokus vid framtagningen av nya produkter. Kundanpassade produktstrategier har de senaste åren börjat tillämpas av modeföretag som ett sätt att möta dessa individuella behov. Grundidén för kundanpassning är att erbjuda ett webb-baserat användarverktyg som låter den individuella kunden designa en produkt som passar hens individuella preferenser, där kunden ges möjligheten att vara både producent och konsument av produkterna. På detta sätt kan företag undvika överproduktion av produkter som av skilda anledningar inte efterfrågas av konsumenterna och istället producera mer träffsäkra produkter och samtidigt minska dagens spill och fast-fashion konsumtion. Kan möjligheten att låta konsumenter skräddarsy modeprodukter även leda till att dessa produkter får ett ökat värde och där med får en ökad användningsperiod? I denna studie presenteras således ett syfte där konsumenters förhållning till kundanpassade modeprodukter undersöks samt om kundanpassning kan bidra till en ökad livslängd hos produkterna. Undersökningen genomfördes med en kvalitativ ansats där empirin insamlades via åtta semistrukturerade intervjuer. Målet var att få en djupare förståelse kring hur väl kundanpassningsmetoder har mottagits av dagens konsument samt hur insatt hen var i ämnet. Vi ville även se om en kundanpassad modeprodukt kunde leda till en mer nöjd kund och ett minskat konsumtionsbehov, som i slutändan kunde generera positiva fördelar ur ett hållbarhetsperspektiv. Studiens resultat visar att konsumenterna har ett positivt förhållningssätt gentemot kundanpassning av modeprodukter. Dem såg på deltagandet och skapandet som något underhållande och starkt värdeskapande, där konsumenten lockas av möjligheten till att få en unikt tillverkad modeprodukt i sin ägo. Det var även till konsumentens fördel att den kundanpassade modeprodukten starkare speglade dem som personer än en standardiserad produkt. Konsumenten skulle behandla en kundanpassad modeprodukt mer varsamt, laga den vid problem och där med ge modeprodukten en längre livslängd. Således kan vi utifrån vår studie konstatera att kundanpassning av modeprodukter är ett sätt att skapa starka känslomässiga band mellan användare och produkt, vilket leder till en förlängd användningsperiod och där med en mer hållbar konsumtion från konsumentens sida.

Denna uppsats undersöker hur kommuner med stark industritradition behandlar social hållbarhet och hur sociala hållbarhetsaspekter i dessa implementeras vid industriomvandlingsprojekt. Detta görs genom att utifrån uppsatsens forskningsöversikt definiera nyckelord som appliceras i kvalitativa innehållsanalyser på kommunala plandokument. De översiktliga planerna består av Ljungby kommuns fördjupade översiktsplan för stadens centrum, Tierps kommuns översiktsplan och Lindesbergs kommuns fördjupade översiktsplan för tätorten. I de två sistnämnda kommunerna har även detaljplanedokument som berör industriomvandling analyserats. I analyserna framkommer att många av de aspekter som utifrån teorin beskrivs som betydelsefulla för social hållbarhet i planering förekommer i de översiktliga plandokumenten men behandlas mindre utförligt och frekvent på en detaljerad plannivå i industriomvandlingsprojekt. På detaljplanenivå uppmärksammas istället för nyckelorden i flera fall översiktsplanernas beskrivningar av nyckelorden. Uppsatsen innehåller även ett gestaltningsförslag för omvandling av ett centralt beläget industriområde i Ljungby. En deltagande observation genomfördes med syfte att skapa ett underlag för omvandling. De åtgärder som föreslås utgår från goda exempel på hur de ur forskningsöversikten definierade nyckelorden konkretiserats i de undersökta planerna. I förslaget framkommer att det främst var de översiktliga planernas strategier som var lämpliga att implementera. Det visar också att sociala hållbarhetsaspekter är realiserbara i industriomvandlingsprojekt på en mer detaljerad nivå. Uppsatsen visar att social hållbarhet uppmärksammas i de undersökta kommunernas planering men snarare på en allmän översiktlig nivå än i specifika planförslag som berör industriomvandling.

Allt fler människor väljer att flytta till staden. Idag råder en urbanisering som kräver att städerna utvecklas för framtidens behov och det växande invånarantalet. En förtätning skapar platser att bygga bostäder på och har således blivit ett populärt verktyg för att möjliggöra för nya invånare att bo i staden. Processen förespråkas idag av många som ett hållbart planeringsideal. Syftet är att undersöka hur en svensk stad använder förtätningsprocessen som planeringsverktyg samt huruvida en förtätning kan bidra till en hållbar stadsutveckling. För att undersöka detta har Uppsala valts som exempel eftersom staden kontinuerligt växer och utvecklingen av staden sker främst genom förtätning, vilket finns utpekat i både översiktsplanen för 2016 och den innerstadsstrategi som är framtagen i samband med detta. Studien utgår från en kvalitativ metod där intervjuer genomförts med tjänstemän hos kommunen och med andra aktörer verksamma i staden samt att plan- och strategidokument från kommunen har analyserats. Studien visar att Uppsala planerar att förtäta staden främst genom att fylla igen gråzoner samt att förtätningarna ska bidra till en blandad stad. En förtätning av staden kan bidra till en hållbar stadsutveckling men förtätningsfrågan är en nyanserad fråga som kan medföra både för- och nackdelar för staden.

En rapport om hur Lindex arbetar med miljö- och hållbarhetsfrågor, samt hur de kommunicerar detta med sina kunder. / Program: Butikschef, textil och mode

No description available.