Allt fler företag har börjat att rapportera hållbarhetsinformation, som publiceras i hållbarhetsredovisningar, på grund av samhällets och intressenternas ökade medvetenhet för hållbarhetsfrågor. Dock finns det en misstro bland företags intressenter angående trovärdigheten hos denna information. Detta har medfört att allt fler företag använder ett bestyrkande av deras hållbarhetsredovisningar. Bestyrkandet är i de flesta fall frivilligt på grund av avsaknaden av reglering. Därmed kan även olika organisationer med olika bakgrund utföra bestyrkandet, vilket medför problem gällande jämförbarhet och förtroende för rapporterna. Syftet med den här undersökningen är att öka förståelsen för hur företagsspecifika egenskaper, storlek och branschtillhörighet, samt typ av bestyrkandegivare påverkar bestyrkandet av hållbarhetsredovisningar i Sverige. Undersökningen baseras på hållbarhetsredovisningar från år2012 samt medföljande bestyrkanderapporter från 114 börsnoterade svenska företag. Bestyrkanderapporternas analyserades med hjälp av en innehållsanalys. Resultatet från den här undersökningen tyder på att valet av bestyrkandegivare tycks påverka utformningen och kvalitén på bestyrkanderapporterna. Branschtillhörigheten verkar även påverka bestyrkandet, Sverige har dock andra branscher som är ”ledande” inom bestyrkandet av hållbarhetsredovisningar än vad tidigare forskning angivit. Dessutom använder de stora företagen bestyrkandet av hållbarhetsredovisningar i större utsträckning än mindre företag.

Corporate Social Responsibility (CSR) är ett omfattande forskningsområde där studier om hur företagens hållbarhetsarbete utförs. Ett område som det går att inrikta sig på, är hållbarhetsarbete inom kontroversiella branscher, där företagen riskerar att få påtryckningar av sina intressenter. Företagen använder intressentdialoger som sin grund för deras hållbarhetsarbete. Problem kan uppstå om intressenterna får en allt för stor påverkan på hållbarhetsarbetet, vilket kan leda till att företagen lägger fokus på att besvara intressenternas kritik istället för att arbeta med verksamhetsutvecklad CSR. CSR-kommunikationens effekt och motiv blir då intressant. Om det skulle visa sig att företagets motiv är att intressenterna kräver hållbarhetsarbete, vad händer då med effekten av deras hållbarhetsarbete? Studien försöker att ta reda på vad ett intressentdrivet hållbarhetsarbete får för effekt. Syftet med uppsatsen var att undersöka vilken påverkan och inflytande intressenterna har på hållbarhetsarbetet inom kontroversiella branscher, det vill säga om hållbarhetsarbetet förändras på grund av påtryckningar från intressenterna. Studiens upplägg var att analysera två statliga företag då det finns mycket lättillgänglig information att hämta in vilket leder till ett bättre och mer rättvist empiriunderlag. Intervjuer med anställda inom företaget och utomstående intressenter gjordes och även rapportgranskningar angående företagens hållbara verksamhet hämtades in från granskningsorganisationer. Teorin som användes kopplades till empirin för att analysera hållbarhetsarbetet utifrån modellen Corporate Social Performance och en tilläggande analys utifrån intressentmodellen. Analysen kom fram till att företag inom kontroversiella branscher arbetar med CSR på grund av att de har ett samhällsansvar. Intressenterna påverkar hållbarhetsarbetet genom att anmärka vad de anser är rätt och fel och företagen bestämmer utifrån detta om de vill ta till sig det eller inte. Det framkom även att företagen fortfarande hade mycket att arbeta med och studien visade på en stor utvecklingspotential gällande deras hållbarhetsarbete och CSR-praktik. Slutligen kom studien fram till att företag inom kontroversiella branscher har två vägar att gå. Företaget kan välja att arbeta med managementstrategier för att hantera det intressenterna vill ha. Den strategin ger ett sämre hållbarhetsarbete, då det kännetecknas av kortsiktiga lösningar. Den mer ansvarsfulla strategin är att samspråka med intressenterna och att ge intressenterna en möjlighet att påverka hållbarhetsredovisningen tillsammans med företaget. Ett närmare samarbete där en diskussion och en direkt dialog kan föras mellan CSR-ansvariga på företagen och intressenterna, för att framställa långsiktiga planeringar. Det krävs samtidigt att företagen själva, utifrån sin egen verksamhet, definierar CSR.

Sammanfattning I och med ökat antal globala kriser och ökad intressentmedvetenhet kring företagens samhällspåverkan har hållbar utveckling blivit en central och viktig fråga både för företag och enskilda individer. Till följd av detta har företag ett ansvar att arbeta hållbart och ta miljö- och socialhänsyn, genom att hållbarhetsredovisa försöker företag tillgodose samhällets behov och erhålla legitimitet. Vad en väsentlig hållbarhetsfråga är kan variera från en bransch till en annan, att studera och förstå likheter och skillnader mellan företags val av väsentlighetsaspekter är en viktig fråga som tidigare forskning inte har undersökts i större utsträckning. Syftet med denna studie att öka förståelse för väsenlighetsaspekter som offentliggörs i företagens hållbarhetsredovisningar utifrån Global Reporting Initiatives (GRI) riktlinjer. Det regelverk som ligger till grund för studien är GRI:s (G4) riktlinjer tillsammans med teorier såsom intressentteorin och legitimitetsteorin, samt en beskrivning av olika koncept bland annat Corporate Social Responsibility (CSR), Tripple Bottom Line (TBL), hållbar utveckling och hållbarhetsredovisning. För uppnå studiens syfte har en kvalitativ innehållsanalys används som metod, där tolv företags hållbarhetsredovisningar från konfektion- och skogsbranschen har granskats. I studiens empiri presenteras företagens väsentlighetsanalys som redogör för hur företagen identifierar sina väsentlighetsaspekter, vidare beskrivs deras val av väsentlighetsaspekter utifrån miljö- och socialkategorin. I analysen framförs vilka likheter och skillnader som finns mellan företagens val av väsentlighetsaspekter utifrån branschtillhörighet. Studiens slutsats är att det finns både likheter och skillnader mellan konfektion- och skogsföretagens val av väsentlighetsaspekter. Betydelsefulla och återkommande aspekter hos både branscherna var bland annat utsläpp, avlopp och avfall och mångfald och jämställdhet. Vidare visar resultatet att aspekterna både ur miljö- och socialkategorin redovisas i större utsträckning av företagen inom skogsbranschen. En förklaring till detta kan vara att branscher som har större miljöpåverkan såsom skogsbranschen redovisar flera aspekter inom båda kategorierna. Slutligen visar studien att konfektionsbranschen offentliggör mer information om verksamhetens sociala påverkan, en förklaring till detta kan vara att konfektionsbranschen har större socialpåverkan i jämförelse till miljöpåverkan. / Abstract   Due to increased global crises and increased stakeholder awareness about business’ societal impacts sustainable development has become a central and important issue both for businesses and individuals. As a result of this companies have a responsibility to work sustainably, taking society and environment into consideration, through sustainability reporting companies try to satisfy the expectations of society and obtain legitimacy. The materiality of sustainability issues differ across one branch to another, to study and understand similarities and differences between companies’ selection of material aspects is an important question which previous research has not investigated to a greater extent. The purpose of this study is to increase understanding of the material aspects which is disclosed in companies’ sustainability reports based on Global Reporting Initiave’s (G4) guidelines. The guidelines used in this study is based on GRI’s (G4) framework, along with theories such as stakeholder and legitimacy theory and also a description of different concepts such as Corporate Social Responsibility (CSR), Tripple Bottom Line (TBL), sustainable development and sustainability reporting. In order to fulfill the purpose of the study, a qualitative content analysis has been used as a method for reviewing twelve companies' sustainability reports from the apparel and forestry sectors. The empirical section of the study presents the company's materiality analysis, which describes how companies identify their materiality aspects and also gives a further description of companies’ selection of material aspects from the environmental category and social category. The analysis identifies the similarities and differences between the companies' choice of material aspects based on sector affiliation. The study's conclusion is that there are both similarities and differences in the selection of material aspects between the companies in apparel and forestry sectors. Significant and recurring aspects for both sectors: emission, effluents and waste, diversity and equal opportunity. Furthermore, the result shows that the aspects from both the environmental and social categories are more widely reported by companies in the forestry sector. An explanation for this could be that sectors with greater environmental impact, such as the forestry sector report more aspects in both categories. Finally, the study shows that the apparel sector publishes more information about the social impact of the business. An explanation for this could be that the apparel sector has greater social impact in comparison to environmental impact.

Under senare år har allt fler företag börjat intressera sig för verksamhetens påverkan på omvärlden, där ekonomiska, miljömässiga och sociala frågor uppmärksammas. För att visa sitt engagemang upprättar företagen hållbarhetsredovisningar i allt större utsträckning, som ett tillvägagångssätt för att förhöja känslan av ansvarstagande och öka transparensen mot sina intressenter. Tidigare forskning visar att den svenska hållbarhetsrapporteringen ligger i framkant i förhållande till övriga Europa. Företag som publicerar hållbarhetsrapporter tenderar att tillämpa allmänna riktlinjer för hållbarhetsredovisning, där Global Reporting Initiative [GRI] är det mest vedertagna ramverket. Under år 2014 antogs ett nytt direktiv av Europaparlamentet gällande rapportering av hållbarhet och mångfald, vilket implementerades i Sverige december 2016. GRI har även utvecklats sitt ramverk och infört de striktare riktlinjerna G4 för hållbarhetsredovisningar upprättade från och med år 2015. Studiens huvudsyfte är att undersöka hur den svenska hållbarhetsrapporteringen förändrats mellan åren 2012 och 2015 med avseende på kvalitet och omfattning. Studien ämnar även studera om eventuella trender och utvecklingsriktningar går att observera för de undersökta företagen inom den definierade undersökningsperioden. Hållbarhetsredovisningarna som undersöks är publicerade av de 20, till omsättning, största svenska bolagen registrerade på Nasdaq OMX30 Stockholm.  Innehållsanalysen har frambringat resultat som visar en positiv utveckling för svensk hållbarhetsredovisning, där de observerade rapporterna har ökat i kvalitet och omfattning mellan undersökningsperioderna. Resultatet visar att majoriteten av företagen har förbättrat sina hållbarhetsredovisningar sedan första undersökningsperioden, men att det trots detta fortfarande finns en markant skillnad i kvalitet mellan de studerade företagens rapporter. Majoriteten av de undersökta hållbarhetsredovisningarna är upprättade i enlighet med allmänna riktlinjer, där samtliga företag publicerat fristående hållbarhetsrapporter. Hållbarhetsredovisningar som är fristående från årsredovisningen tenderar att uppfylla en högre nivå av kvalitet och publiceras i större utsträckning, än integrerade hållbarhetsrapporter. Resultaten visar att företag föredrar att redovisa verksamhetens positiva hållbarhetsarbete framför negativ information, där största utvecklingen hittas bland verifierbara variabler och sociala aspekter. Enligt utfallet tenderar företag som tillhör kapitalintensiva branscher, vilka anses vara mer miljöpåverkande branscher, att publicera hållbarhetsredovisningar av högre kvalitet medan personalintensiva branscher har en benägenhet att tillhandahålla rapporter av lägre kvalitet och omfattning.

Introduktion: Hållbarhet har blivit en naturlig del av företagens rapportering, därredovisningen i Sverige idag tillämpas som en frivilligrapportering. Tidigare studier presenterar skillnader avseende hur hållbarhet redovisas, men även att det finns branschspecifika överrensstämmelser. Konfektionsbranschen är av intresse att studera då tillverkningen inte alltid ger uppsyn över de hållbarhetsrelaterade aspekterna samtidigt som branschen har en stor mängd intressenter att bemöta. Genom att studera över tid erhålls en ökad förståelse för hur hållbarhetsredovisningen har utvecklats. Syfte: Syftet med denna uppsats är att utforska vad konfektionsbranschen redovisat om hållbarhet samt kartlägga mönster över hur detta har förändrats över tid. Metod: En kvalitativ studie som tillämpar en deduktiv ansats med induktiva inslag. Studien utformas som en longitudinell fallstudie där analysenheterna Björn Borg, H&M, KappAhl och Odd Molly utgör konfektionsbranschen noterad på Nasdaq Stockholm mellan åren 2007-2014. Insamling av data består av årsredovisningar och hållbarhetsrapporter. Slutsats: Studien har urskilt ekonomi, socialt/etiskt, miljö och adaption som branschspecifika faktorer i hållbarhetsredovisningen. Vidare har utvecklingen över vad som redovisas inom dessa faktorer indikerat processer som driver utvecklingen av hållbarhetsredovisningen. Det har medfört en branschspecifik modell som illustrerar utvecklingen av hållbarhetsredovisningen över den studerade perioden mellan åren 2007-2014. / Introduction: Sustainability has become an integral part of corporate reporting and is applied as a voluntary reporting in Sweden. Previous studies show differences both regarding how sustainability is reported but also between industries. The clothing industry is interesting to study since the production does not always give a direct supervision of the sustainability-related aspects even though the industry has a large number of interested parties to consider. By studying sustainability reporting over time a better understanding of its development is obtained. Purpose: The purpose of this paper is to explore what the clothing industry account for sustainability and to identify patterns of how this has affected the sustainability reporting over time. Method: This study applies a deductive approach with inductive elements. The study is designed as a longitudinal case study in which analysis units Bjorn Borg, H&M, KappAhl and Odd Molly, represent the clothing industry listed on Nasdaq Stockholm between the years 2007-2014. Collection of data consists of annual reports and sustainability reports. Conclusion: The study has identified economics, social/ethical, environmental and adaptation to industry-specific factors in the sustainability report. Furthermore, the evolution of what is reported in these factors indicated processes that drive the development of the sustainability report. This has resulted in an industry-specific model that illustrates the evolution of sustainability reporting over the period 2007-2014.

The introduction of the law about sustainability reporting has made it necessary for larger companies to report on sustainability. This contributes to companies now having to restructure their annual reports to include areas such as the environment and human rights. When companies start to report sustainability, different types of tension are likely to arise, depending on how much the company has worked with sustainability in the past. Tensions meaning different interests or goals that clash between areas of social conditions, the environment and the economy. The purpose of this paper is to identify tensions that may arise and how they are handled when a company is required to include sustainability in their annual reports. With this paper, we want to increase the understanding of the challenges that may arise in the preparation of sustainability reports, which can facilitate other companies that are in a similar situation to handle them better. To answer the purpose, a case study has been carried out. Furthermore, a qualitative method is used to investigate the company Martinson, a large timber company in Västerbotten. The company's sustainability report has been analyzed and four people have been interviewed, three of whom work with Martinson's sustainability report. The interview was based on a framework that deals with tensions and how they are handled using different strategies (Hahn et al., 2014). In the analysis we were able to identify that tensions were often limited to the short-term orientation rather than long-term. We could also see that the company often adopted an acceptance strategy to combat these tensions.

The purpose of this study is to study how sustainability reporting affects companies profitability. In order to achieve this goas, this study intends to conduct a survey of public Swedish limited companies operating in different industries. By fulfilling the purpose, the study can contribute to an increased understanding of how sustainability reporting affects companies profitability. A quantitative method with a deductive research approach. A cross-sectional design was used to investigate how sustainability reporting affects profitability over a given period. The sustainability report variable was operationalized through the Folksam index. The variable profitability was opertionalized through return on equity och total capital. Hypothesis tests were formulated and addresed by a regression analysis. Sustainability reporting in its entirety does not have a identical impact on the profitability of public limited Swedish companies. One aspect of sustainability reporting has a positive impact on profitability. That aspect is the environmental aspect. While the social aspect of sustainability reporting has a negative impact.

Datum: 2 juni 2022  Nivå: Kandidatuppsats Företagsekonomi   Akademi: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens Universitet  Författare: Sara Alhaj Khalifa, Shahad Jasem and Sara Özgun Bari   Titel: Hållbarhetsredovisningen påverkan på intressenternas förtroende - En kvalitativ forskning av intressenternas påverkan på bankerna Handledare: Aija Voitkane  Forskningsfråga: 1. Hur fångar banker intressenternas informationsbehov?  2. Hur hanterar banker intressenternas informationsbehov i hållbarhetsrapporter? 3. Hur följer banker upp sin hållbarhetsrapportering med hänsyn till intressenternas informationsbehov?  Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur banker tillgodoser primära intressenters informationsbehov i sina hållbarhetsrapporter.  Metod: Studien utgår från en kvalitativ metodik. Kvalitativ forskning är en forskningsstrategi som omfattar fler ord än kvantifiering vid insamling av data. Kvalitativ har ett induktivt synsätt där sambandet mellan teori och praktik är i fokus.                        Slutsats: Studien visar utifrån att bankerna hade många likheter samtgemensamma mönster i dess arbete gentemot intressenterna utifrån hållbarhetsredovisningen. Studien visar att bankerna alltmer jobbar för att tillgodoser sina intressenter och tar emot kritik från dem för att kunna utvecklas och uppfylla dess krav. Bankerna jobbar på olika sätt men strävar efter samma mål i slutändan.

Hållbarhet och hållbarhetsredovisning har blivit allt mer relevanta begrepp att förhålla sig till som företagare. Efterfrågan från intressenter och kraven på hållbarhetsredovisning har ökat kraftigt de senaste åren vilket får företagen som är mån om att tillgodose sina intressenters behov ofrånkomliga från att ställa ut en sådan. Men hållbarhetsredovisningen är inte frivillig för alla utan vissa är lagstadgade att utge en sådan som då krävs förhålla sig till vissa krav. Utöver att företag utfärdar en hållbarhetsrapport för att det är ett krav är det även många som använder denna icke finansiella rapport för att skapa legitimitet för företaget genom att använda sig av diverse legitimeringsstrategier. Tidigare studier finns på området men som har huvudfokus på vilka strategier som är applicerade av företagen när de drabbats av en större kris. Studier gjorda på hur företagen i en alldaglig kontext använder sig av legitimeringsstrategier saknas varav denna studie vill tillgodose detta behov och se hur företag genom bibehållande och reparerande strategier eftersträvar legitimitet. Syftet med den här studien har varit att ta reda på vilka legitimeringsstrategier som företag använder sig utav i sina hållbarhetsrapporter samt om de skiljer sig åt mellan två olika branscher. Studien har tagit avstamp i en kvalitativ innehållsanalys för att förstå och jämföra hur företag har använt sig av olika legitimeringsstrategier för att bibehålla och reparera sin legitimitet. Studien grundar sig på tidigare teorier där strategier har identifierats och använts genom den abduktiva ansatsen för att slutligen kunna analysera och besvara studiens två forskningsfrågor. För att ta reda på svaren genomfördes en innehållsanalys av sex företag varav de tre med störst omsättning från generering av el branschen och från anläggning av vägar. Resultaten visar på att det både finns likheter och skillnader branscherna emellan. De tre främst använda strategierna är använda i samma rangordning inom båda branscherna men det skiljer sig till vilket syfte som strategierna är använd för. Fokuset hos de olika branscherna var den största skillnaden, där elgenereringsbranschen hade större fokus på de sociala aspekterna medan väganläggningsbranschen koncentrerade sig mer på strategier menade för miljöaspekter.

Hållbarhet är ett ständigt aktuellt och diskuterat ämne och hur företag arbetar för att tasitt samhällsansvar likaså. Det ökade intresset och de ökade förväntningarna på företaghar lett till att fler och fler företag redovisar sitt hållbarhetsarbete vilket i sin tur harmedfört möjligheten att studera ämnet. Tidigare studier har genomförts ämnade attundersöka om det går att koppla ihop hållbarhetsarbete med greenwashing samt omhållbarhetsarbete används för att höja validiteten av företags rapporter. Resultaten ärblandade. De flesta studier har riktat sig mot amerikanska företag, vilka inte går att direktjämföra med svenska företag, bland annat då länderna skiljer sig åt gällande standarderoch regler.Ett annat fenomen som också är ett ständigt aktuellt diskussionsämne och som harstuderats av många är resultatmanipulering. Begreppet är brett och det finns olikadefinitioner med varierande synsätt, där resultatmanipulering ses som alltifrånmissledande och dåligt till något som förbättrar användbarheten avredovisningsinformation och alltså ses som något bra. Oavsett vad som anses omresultatmanipulation så är det ett återkommande bekymmer för intressenter, som blandannat investerare och långivare då det är svårt för dem att skapa sig en sann bild avföretaget.Den här studien ämnar undersöka sambandet mellan resultatmanipulation ochhållbarhetsredovisning i en svensk kontext och undersöker hypotesen:Det finns ett negativt samband mellan resultatmanipulering och hållbarhetsredovisningbland svenska börsnoterade företag.För att besvara hypotesen används en kvantitativ forskningsstrategi. Studien bygger påen kunskapssyn och verklighetssyn som är positivistisk, vilket gör att den har ett objektivtsynsätt på vad som anses som vetenskap. Vidare har studien ett deduktivt angreppssätt,det vill säga att den utgår från teorier som testas via empiriska observationer. Utövertidigare forskning utgår studien från välkända teorier som Intressentmodellen,Agentteorin och Carrolls CSR-pyramid. Insamlade data kommer från databasen EIKON.Data har förts över till dataprogrammet Excel där formatering skett i syfte att förberedadata för statistikprogrammet STATA där beräkningar och analyser genomförts. Sedan harsambandet som studien behandlar testas med en regressionsanalys. För att kunna räknaut företagens resultatmanipulation har vi använt den modifierade Jones-modellen och föratt mäta hållbarhetsredovisning har Reuter Thomsons index ESG-Score tillämpats.Resultatet av studien gav empiriskt stöd till hypotesen att det finns ett negativt sambandmellan resultatmanipulation och hållbarhetsredovisning. Utifrån detta kan vi draslutsatsen att ett företag med en mer omfattande hållbarhetsredovisning mest troligt haren lägre nivå av resultatmanipulerade siffror i sina rapporter. Den praktiska slutsatsen avdenna studie blir således att intressenter till företag ska kunna ta kvalificerade beslututifrån redovisningsrapporterna.