This thesis examines the role and perceived legitimacy of the economic expert and how the positons of economic experts has evolved during the 20th century, as seen through the lens of two debates.   Both of the debates take place around a great economic crisis in Sweden. The first, in the early 1930’s is held while the big economic upheaval of that time still rages. The second, in 1995, is held just after the so called 90’s-crisis has subdued. The aim of the theis is to see how the economic experts at the time defends and expands their authority.   The results of the theisis finds that in both cases the economic expert links the economic policies of the time before the most recent crisis will be presented as inherently linked to the problem. The new policy, which is easy to establish in the light of the old one, works as a way for the economic expert to defend the authority of the profession.   The study also finds that while the legatimacy of the economic expert during the 1930s is based on an intergration with politics, while the legatimicy for the economic expert during the 1990s stems instead from a distancing from politicans and the political sphere in general.

Hållbarhet och hållbarhetsredovisning har blivit allt mer relevanta begrepp att förhålla sig till som företagare. Efterfrågan från intressenter och kraven på hållbarhetsredovisning har ökat kraftigt de senaste åren vilket får företagen som är mån om att tillgodose sina intressenters behov ofrånkomliga från att ställa ut en sådan. Men hållbarhetsredovisningen är inte frivillig för alla utan vissa är lagstadgade att utge en sådan som då krävs förhålla sig till vissa krav. Utöver att företag utfärdar en hållbarhetsrapport för att det är ett krav är det även många som använder denna icke finansiella rapport för att skapa legitimitet för företaget genom att använda sig av diverse legitimeringsstrategier. Tidigare studier finns på området men som har huvudfokus på vilka strategier som är applicerade av företagen när de drabbats av en större kris. Studier gjorda på hur företagen i en alldaglig kontext använder sig av legitimeringsstrategier saknas varav denna studie vill tillgodose detta behov och se hur företag genom bibehållande och reparerande strategier eftersträvar legitimitet. Syftet med den här studien har varit att ta reda på vilka legitimeringsstrategier som företag använder sig utav i sina hållbarhetsrapporter samt om de skiljer sig åt mellan två olika branscher. Studien har tagit avstamp i en kvalitativ innehållsanalys för att förstå och jämföra hur företag har använt sig av olika legitimeringsstrategier för att bibehålla och reparera sin legitimitet. Studien grundar sig på tidigare teorier där strategier har identifierats och använts genom den abduktiva ansatsen för att slutligen kunna analysera och besvara studiens två forskningsfrågor. För att ta reda på svaren genomfördes en innehållsanalys av sex företag varav de tre med störst omsättning från generering av el branschen och från anläggning av vägar. Resultaten visar på att det både finns likheter och skillnader branscherna emellan. De tre främst använda strategierna är använda i samma rangordning inom båda branscherna men det skiljer sig till vilket syfte som strategierna är använd för. Fokuset hos de olika branscherna var den största skillnaden, där elgenereringsbranschen hade större fokus på de sociala aspekterna medan väganläggningsbranschen koncentrerade sig mer på strategier menade för miljöaspekter.

Den här studien syftar till att undersöka vilka strategier svenska kommuner använder för att motivera och legitimera besparingar som kommuniceras via pressmeddelanden eller officiella kommunnyheter. Det som analyseras är hur legitimeringar av besparingar representeras i kommunala pressmeddelanden, vilka röster och subjektspositioner som avbildas och hur sätts dessa i relation till varandra. Den syftar även till att undersöka på vilket sätt de legitimeringsstrategier och relationer bland subjektspositioner som identifierats i materialet bidrar till att reproducera maktstrukturer i samhället. Studien utgår från ett kritiskt  diskursanalytiskt perspektiv och baseras på pressmeddelanden och kommunnyheter  rån  sex svenska kommuner som behöver kommunicera besparingsåtgärder. Det teoretiska ramverket grundar sig  i  Webers  tre  typer  av  auktoritet:  traditionell,  laglig-rationell  och  karismatisk  auktoritet.  De  olika typerna av maktutövande  bygger på legitimitet och dess  rättfärdigande  egenskaper  stödjer  politisk dominans.  Studien  grundar  sig  även  i  Berger  och Luckmanns socialkonstruktionistiska syn på legitimering som en viktig faktor vid   konstruktion av verklighet. Utöver detta används legitimeringsstrategier från tidigare  legitimitetsteorietisk   forskningvägledande   vid  analysen   av materialet.  De  legitimeringsstrategier som observeras i materialet är rationalisering, exemplifiering, ansvarsutkrävande, moralisering, karismatisk legitimering och dramatiskt narrativ. Resultatet visaratt kommunernas ledning i sin diskurs prioriterar ekonomi framför välfärd och kan anses vara försvarare av den ekonomiska överordningen i samhället

Bakgrund: I dagens rådande klimat- och artkris ökar förväntningarna på skogsindustrins hållbarhetsarbete och därmed även kvaliteten på dess hållbarhetsredovisningar. Ingen information som kan tänkas påverka intressenternas beslut får uteslutas och inte heller bestå av endast selektiv vald information som bara speglar gynnsamma aspekter av företaget. Tidigare studier har påvisat brister inom skogsindustrin och andra branschers hållbarhetsredovisningar, bland annat kring hur företagen redogör för negativ information. Informationen förskönas, mörkas och vinklas med hjälp av olika legitimeringsstrategier, detta för att påverka intressenternas uppfattning om företaget. Studien utgår från legitimitetsteorin och företagens användande av olika legitimeringsstrategier. Den bidrar till ökad förståelse och kunskap kring hur dessa strategier används av svenska skogsbolag. Syfte & Problemformulering: Uppsatsens syfte är att beskriva hur skogsbolagens negativa påverkan betonas i hållbarhetsredovisningen och därmed få en djupare förståelse över hur informationen framhålls. Frågan som undersöks är hur redogörs negativ information i svenska skogsbolags hållbarhetsredovisningar? Metod: Studien bygger på en kvalitativ innehållsanalys av svenska skogsbolags års- och hållbarhetsredovisningar. Utifrån dessa redovisningar identifierades den negativa informationen som sedan klassificerades in efter olika legitimeringsstrategier och därefter analyserades på en djupare nivå. Slutsats: Studien påvisar att skogsbolag använder legitimeringsstrategier när de redogör för sin negativa information. De tre vanligaste strategierna är angivande av fakta, rationalisering och korrigerande åtgärder. Vid vissa tillfällen får intressenterna en mer detaljerad bild av problemet men i de flesta fall är informationen försumbar och det saknas ingående förklaringar. Korrigerande åtgärder är den vanligaste strategin eftersom det oftast uppdagas någon form av åtgärd kopplad till den negativa informationen. Genom att företagen påvisar dessa bristerförsämras hållbarhetsredovisningens kvalitet. De försöker på ett missvisande sätt försköna sin verksamhet genom olika legitimeringsstrategier vilket är något som intressenterna behöver ha kunskap om för att kunna ta ställning kring verksamhetens påverkan. / Background: In today's current climate and species crisis, expectations of the forest industry's sustainability work and thus also the quality of its sustainability reports increase. No information that may affect the decisions of the stakeholders may be excluded, nor may it consist only of selectively selected information that only reflects favorable aspects of the company. Previous studies have shown shortcomings in the forest industry and other industries' sustainability reports, including how companies report the negative information. The information is refined, darkened and angled with the help of various identification strategies, in order to influence the stakeholders' perception of the company. This study is based upon the theory of legitimacy and the corporations´ usage of different legitimation strategies. It contributes to increased understanding and knowledge of how these strategies are used by Swedish forest companies. Purpose & Research question: The purpose of the thesis is to describe how the forest companies’ negative impact is emphasized in the annual and sustainability report and thereby a deeper understanding of how the information is emphasized. The question that is investigated is how is negative information reported in Swedish forest companies' sustainability reports? Method: The study is based on a qualitative content analysis of Swedish forest companies annual and sustainability reports. Based on these reports, the negative information was identified, which then classified according to different identification strategies and then analyzed at a deeper level. Conclusion: The study shows that forest companies use legitimation strategies when they report their negative information. The three most common strategies are indicating facts, rationalization, and corrective action. At certain times, the stakeholder gets a more detailed picture of the problem, but in most cases the information is negligible and there are no detailed explanations. Corrective action is the most common strategy because some form of action link to the negative information is most often detected. As companies demonstrate these shortcomings the quality of sustainability reporting deteriorates. They try in a misleading way to refine their operations through different legitimation strategies, which is something that the stakeholders need to have knowledge of in order to be able to take a position on the impact of the operations.

Corporate Social Responsibility (CSR) har blivit en viktig del i samhället av den anledning att människors engagemang i hållbarhetsfrågor ökat. Företag fokuserar på att integrera CSR aktiviteter i företags strategier genom att ta ekonomiskt, socialt och miljömässigt ansvar. I tidigare forskning framgår det att det finns ett samband mellan CSR och lönsamhet då CSR aktiviteter kan medföra lönsamhet. I sökandet efter legitimitet kommunicerar företag ut sitt ansvarstagande och sina hållbarhetsinvesteringar i hållbarhetsredovisningarna. Huvudsyftet med studien var att undersöka hur företag argumenterar för förhållandet mellan CSR och lönsamhet. Denna kvalitativa studie är baserad på en dokumentstudie som studerar hållbarhetsredovisningar för tio olika företag inom olika branscher. Vid insamling av data från företagens hållbarhetsredovisningar låg fokuset på att identifiera argument som indikerade förhållandet mellan dess hållbarhetsinvesteringar och lönsamhet. Den insamlade datan analyserades genom att kategorisera argumenten i enlighet med Couplands fyra typer av legitimeringsstrategier: samhällelig legitimering, ansvarsfull legitimering, de-legitimering och kontext-specifik legitimering. Vid kategorisering av argument framkom det att branschtillhörighet är en faktor som påverkar vilket av de tre ansvar inom CSR som företagen prioriterar mest i sina hållbarhetsredovisningar. Företag använder legitimeringsstrategier som presenteras av Coupland med avsikt att legitimera sina hållbarhetsinvesteringar. Studiens resultat visar att företag använder främst strategin “ansvarsfull legitimering” för att legitimera hållbarhetsinvesteringar genom att betona sambandet mellan hållbarhetsarbete och lönsamhet. / Corporate Social Responsibility (CSR) has become an important part of today’s society as awareness about sustainability has increased among people. Companies are focusing on engaging CSR activities in their corporate strategies through being responsible economically, socially and environmentally. As mentioned in the previous studies, practicing of CSR activities can also generate profitability and hence the relationship between CSR and profitability is presented. In order to legitimise themselves, companies tend to communicate their responsibility and their investments in sustainability through sustainability reports. The main purpose of the study was to examine how companies legitimise their investments in sustainability by presenting arguments for the relationship between their CSR activities and profitability. This qualitative study is based on a document study where sustainability reports for ten companies operating in different branches are studied. The focus while studying the content of sustainability reports was to identify arguments indicating the relationship between their investments in sustainability activities and profitability. The collected data was analysed by categorizing it according to Couplands four types of arguments for legitimation: societal legitimation, responsible legitimation, de-legitimation and context-specific legitimation. During the categorization of the arguments, it was also identified that what responsibility companies tend to argument the most for depends on their respective branch. In order to legitimise their investments, companies are inclined to use the legitimation strategies suggested by Coupland. The conclusion of this study is that most of the companies use the strategy responsible legitimation to legitimise their sustainability investments by emphasizing the relationship between their sustainability work and profitability.This thesis is written in swedish.

Att uppnå balans är en viktig aspekt inom hållbarhetsredovisning, trots detta är det inte ovanligt att företagens hållbarhetsrapporter är i en obalans. Det har visat sig vara en överrepresentation av positiva händelser i dessa rapporter. Tidigare forskning har visat att legitimitetsteori ligger till grund för upprättandet av en hållbarhetsrapport och förklarar varför företag väljer att presentera negativa händelser. Det finns incitament för företag att presentera negativa händelser, då det skapar legitimitet gentemot företagens intressenter. Syftet med denna studie är att undersöka vilken typ av negativa händelser som presenteras och hur företag presenterar negativa händelser. Genom en kvalitativ innehållsanalys sker en branschjämförelse för att identifiera eventuella mönster och skillnader. Det empiriska materialet består av en kvalitativ innehållsanalys som tillämpats på nio företag inom branscherna dagligvaruhandel, IT-och telekom och byggbranschen. Hållbarhetsrapporter från samtliga bolag har analyserats och sedan har all data kodats med hjälp av ett kodningsschema där strategier och kategorier har identifierats. Utformning av kodningsschemat präglades av tidigare forskning och lagtext där tidigare definierade legitimeringsstrategier och kategorier identifierats. Strategierna som identifierats från tidigare forskning var marginalisering, avskiljande, rationalisering, korrigerande åtgärder samt återge fakta. Resultatet påvisar att samtliga strategier framtagna från tidigare forskning kunde identifieras i studiens empiriska material. Där vissa strategier förekom mer frekvent än andra. Det var även möjligt att urskilja mönster inom och mellan branscherna, framför allt inom dagligvaruhandeln fanns ett samförstånd i hur negativa händelser presenteras och vilket område dessa berörde. De typer av negativa händelser som presenterades har även identifierats som småskaliga händelser. / Balance plays a key role in sustainability reporting, despite this it has been shown that there is an overrepresentation of the positive aspects. This indicates an imbalance in sustainability reporting. The legitimacy theory is the foundation in sustainability reporting and explains why companies choose to disclose. It has been shown that incentive to disclose negative aspects exists, because it provides the companies with legitimacy towards stakeholders. The purpose of this study was to examine which type of negative events companies choose to disclose and how companies choose to disclose information concerning negative events. Further the aim was to do an industry comparison, in order to identify patterns and differences. A qualitative content analysis was conducted and applied to nine companies, in the food industry, IT &- telecom and the construction industry. The sustainability reports from all the companies, got analyzed and then coded with the help of a coding scheme. The coding scheme helped identify the companies strategies and categories of the negative events. The coding scheme was conducted with previous research and laws as a base. The results show that all the strategies from earlier research could be identified, and those strategies were marginalization, authorization, indicating facts, rationalizing and corrective action. Some strategies occurred more frequently than others. Some patterns were identified, both within the industries and between the industries. Especially in the food industry, there was a consensus on how the negative events were to be presented and within which area. Further, the result showed that the negative events that were presented, could be identified as insignificant events.