Samhällets förväntningar kring ansvarstagandet hos företagen har ökat drastiskt under de senaste årtionden. Som följd till detta har antalet företag sedan 1900-talet i större utsträckning börjat redovisa icke-finansiella rapporter frivilligt. Dessa icke-finansiella rapporter har sin benämning idag som hållbarhetsredovisning. Det kvarstående problemet är trovärdighetsgapet på hållbarhetsredovisningarna och som lösning till problemet kan en tredje-part anlitas i syfte att säkerställa att hållbarhetsinformationen är trovärdig. Denna säkerställning som tredje-parten utför benämns bestyrkande. Syftet med denna uppsats var att undersöka hur olika faktorer påverkar de svenska börsnoterade företagens val att låta hållbarhetsredovisningar bestyrkas samt valet av bestyrkandegivare. Den positivistiska forskningsfilosofin har använts i uppsatsen och det har anammats en kvantitativ metod med en deduktiv ansats. Faktorerna som har undersökts är lönsamhet, branschtillhörigheten, användandet av Global Reporting Initiative (GRI):s riktlinjer samt företagsstorlek. Datainsamlingen har skett genom skriftiga källor där information hämtades från alla 255 svenska börsnoterade företag. Endast 105 av de 255 företagen hade upprättat en hållbarhetsredovisning och ingick i studien. Hypoteserna prövades genom statistiska tester och analyser med utgångspunkt i uppsatsens teoretiska referensram. Resultatet visade att bestyrkande samt val av bestyrkandegivare inte påverkades av lönsamhet. Bestyrkande påverkades inte heller av bransch och GRI, men däremot av storlek. Vidare påverkades bestyrkandegivare inte av storlek, men däremot av bransch och GRI. Detta eftersom de större företagen har bättre resurser och därmed mer råd att bestyrka hållbarhetsredovisningen. De börsnoterade företagen i Sverige som befinner sig inom de sociala- och miljökänsliga branscherna säkerställer sin legitimitet gentemot samhället och därför anlitar de revisorer vid bestyrkandet av hållbarhetsredovisningen. Det föreligger ett åtagande av GRI:s riktlinjer som är förknippat med kravet att lämna trovärdig information. Denna rapporterade information i hållbarhetsredovisningen blir mer trovärdig med bättre kvalitét genom ett bestyrkande av revisorer.

Allt fler företag har börjat att rapportera hållbarhetsinformation, som publiceras i hållbarhetsredovisningar, på grund av samhällets och intressenternas ökade medvetenhet för hållbarhetsfrågor. Dock finns det en misstro bland företags intressenter angående trovärdigheten hos denna information. Detta har medfört att allt fler företag använder ett bestyrkande av deras hållbarhetsredovisningar. Bestyrkandet är i de flesta fall frivilligt på grund av avsaknaden av reglering. Därmed kan även olika organisationer med olika bakgrund utföra bestyrkandet, vilket medför problem gällande jämförbarhet och förtroende för rapporterna. Syftet med den här undersökningen är att öka förståelsen för hur företagsspecifika egenskaper, storlek och branschtillhörighet, samt typ av bestyrkandegivare påverkar bestyrkandet av hållbarhetsredovisningar i Sverige. Undersökningen baseras på hållbarhetsredovisningar från år2012 samt medföljande bestyrkanderapporter från 114 börsnoterade svenska företag. Bestyrkanderapporternas analyserades med hjälp av en innehållsanalys. Resultatet från den här undersökningen tyder på att valet av bestyrkandegivare tycks påverka utformningen och kvalitén på bestyrkanderapporterna. Branschtillhörigheten verkar även påverka bestyrkandet, Sverige har dock andra branscher som är ”ledande” inom bestyrkandet av hållbarhetsredovisningar än vad tidigare forskning angivit. Dessutom använder de stora företagen bestyrkandet av hållbarhetsredovisningar i större utsträckning än mindre företag.

Hållbarhetsredovisning och bestyrkandet av en hållbarhetsredovisning är ett relativt nytt men växande fenomen. Till följd av hållbarhetsredovisningens breda intressentflora bör bestyrkandet av en hållbarhetsredovisning rikta sig till flera olika intressentgrupper. Tidigare forskning har dock kritiserat revisorns bestyrkande av hållbarhetsredovisning för att rikta sig till klienten istället för till klientens intressenter.   Syftet med studien är att utifrån ett revisorsperspektiv öka förståelsen för vem bestyrkande av hållbarhetsredovisning riktar sig till. Utifrån tidigare litteratur, har tre faktorer som påverkar vem revisorn bestyrkande riktar sig till identifierats. Dessa tre faktorer är klientens möjlighet till att ta kontroll över revisorns bestyrkande, revisorns oberoende samt intressentinkludering. För att besvara studiens syfte, byggs studiens inledande perspektiv upp av legitimitetsteorin, intressentteorin samt agentteorin.   För att besvara studiens syfte används kvalitativa intervjuer som metod. Totalt har sex stycken revisorer som arbetar med bestyrkande av hållbarhetsredovisning intervjuats. Gemensamt för samtliga intervjupersoner är att de arbetar på en big four byrå. Däremot har intervjupersonerna varierande lång arbetserfarenhet, olika arbetstitlar samt arbetar på olika avdelningar inom byråerna.      ​Studiens slutsatser påvisar att revisorn inte upplever att klienten har möjlighet att ta kontroll över bestyrkandet. Dock är revisorn mindre oberoende vid bestyrkande av hållbarhetsredovisning än vid finansiell revision. Studien påvisar även att revisorn prioriterar att uppfylla klientens väsentliga intressenters informationsbehov. Således påvisar den här studiens slutsatserna att revisorns bestyrkande av hållbarhetsredovisning riktar sig främst till klienten och klientens väsentliga intressenter med fokus på investerare viss mån kunder

<p><strong><strong><strong><strong><strong><strong><strong><strong><strong>  </strong></strong></strong></strong></strong></strong></strong></strong></strong></p><p><strong>Datum:           </strong>2009-05-29</p><p><strong>Författare:     </strong>Sanne Jotorp, sjp07001@student.mdh.se</p><p>                        Linnéa Olsson, lon08004@student.mdh.se</p><p><strong>Handledare:   </strong>Ann-Sofi Paul</p><p><strong>Titel:               </strong>Ett företagsperspektiv på bestyrkt hållbarhetsredovisning - Vilka motiv kan finnas till ett bestyrkande</p><p><strong>Nivå:               </strong>Kandidatuppsats i ekonomistyrning</p><p><strong>Syfte:              </strong>Syftet med undersökningen är att utifrån ett företagsperspektiv beskriva vilka motiv som kan tänkas finnas till ett bestyrkande. Ambitionen är att försöka förstå vad ett bestyrkande kan innebära för företagets interna hållbarhetsarbete och för förhållandet till interna och externa intressenterna.</p><p><strong>Metod:</strong>            Undersökningen har formen av en förstudie och en kvalitativ undersökningsmetodik har tillämpats. Till grund för den teoretiska referensramen ligger en litteraturstudie. Empirin grundar sig på semistrukturerade intervjuer som har genomförts med ett urval av företag. I analysen fångas en helhetsbild av de samband och mönster som kan utläsas ur insamlade data.</p><p><strong>Slutsats:          </strong>De tendenser som kan skönjas i undersökningen visar att legitimitet för företagets handlingar kan stärkas i förhållande till både interna och externa intressenter. De motiv till ett bestyrkande som tydligast kan urskiljas är dels att hållbarhetsrapporteringen och det interna hållbarhetsarbetet kan säkerställas och effektiviseras. Dessutom kan de interna intressenternas förståelse för hållbarhetsfrågor öka och transparensen gentemot externa intressenter öka.</p><p><strong>Nyckelord:</strong>     Hållbarhet, hållbarhetsredovisning, bestyrkande, legitimitet, intressenter.</p> / <p> </p><p><strong>Date:               </strong>2009-05-29</p><p><strong>Authors:         </strong>Sanne Jotorp, sjp07001@student.mdh.se</p><p><strong>                        </strong>Linnéa Olsson, lon08004@student.mdh.se</p><p><strong>Tutor:             </strong>Ann-Sofi Paul<strong></strong></p><p><strong>Title:               </strong>A Corporate Perspective on Assurance of Sustainability Reporting - What kind of motives might there be for an assurance<strong></strong></p><p><strong>Level:             </strong>Bachelor Thesis in Management Accounting<strong></strong></p><p><strong>Purpose:         </strong>The purpose of the essay is to describe, from a corporate perspective, what kind of motives there might be for an assurance. The ambition is to try to understand what an assurance can mean for the internal corporate sustainability work and the corporate relationship to internal and external stakeholders.<strong></strong></p><p><strong>Method:         </strong>The essay has the form of a preliminary study and a qualitative study method has been used. A scholarly literature study forms the base of the theoretical reference frame. Semistructured interviews have been made with a sample of corporations to form the base of the empirical material. In the analysis the connections and the patterns that can be interpreted has been captured to give a general picture.<strong></strong></p><p><strong>Conclusion:    </strong>The tendencies that can be discerned shows that legitimacy for the actions of a corporation can be strengthened in the relationship to both internal and external stakeholders. The motives for an assurance that most clearly can be discerned are partly that the internal sustainability reporting and internal sustainability work can be ensured and made more effective.<strong> </strong>Furthermore the internal stakeholders understanding of sustainability questions can increase and the transparency towards external stakeholders can increase.</p><p><strong>Keywords:</strong>     Sustainability, sustainability reporting, assurance, legitimacy, stakeholders.</p>

Datum:           2009-05-29 Författare:     Sanne Jotorp, sjp07001@student.mdh.se                         Linnéa Olsson, lon08004@student.mdh.se Handledare:   Ann-Sofi Paul Titel:               Ett företagsperspektiv på bestyrkt hållbarhetsredovisning - Vilka motiv kan finnas till ett bestyrkande Nivå:               Kandidatuppsats i ekonomistyrning Syfte:              Syftet med undersökningen är att utifrån ett företagsperspektiv beskriva vilka motiv som kan tänkas finnas till ett bestyrkande. Ambitionen är att försöka förstå vad ett bestyrkande kan innebära för företagets interna hållbarhetsarbete och för förhållandet till interna och externa intressenterna. Metod:            Undersökningen har formen av en förstudie och en kvalitativ undersökningsmetodik har tillämpats. Till grund för den teoretiska referensramen ligger en litteraturstudie. Empirin grundar sig på semistrukturerade intervjuer som har genomförts med ett urval av företag. I analysen fångas en helhetsbild av de samband och mönster som kan utläsas ur insamlade data. Slutsats:          De tendenser som kan skönjas i undersökningen visar att legitimitet för företagets handlingar kan stärkas i förhållande till både interna och externa intressenter. De motiv till ett bestyrkande som tydligast kan urskiljas är dels att hållbarhetsrapporteringen och det interna hållbarhetsarbetet kan säkerställas och effektiviseras. Dessutom kan de interna intressenternas förståelse för hållbarhetsfrågor öka och transparensen gentemot externa intressenter öka. Nyckelord:     Hållbarhet, hållbarhetsredovisning, bestyrkande, legitimitet, intressenter. / Date:               2009-05-29 Authors:         Sanne Jotorp, sjp07001@student.mdh.se                         Linnéa Olsson, lon08004@student.mdh.se Tutor:             Ann-Sofi Paul Title:               A Corporate Perspective on Assurance of Sustainability Reporting - What kind of motives might there be for an assurance Level:             Bachelor Thesis in Management Accounting Purpose:         The purpose of the essay is to describe, from a corporate perspective, what kind of motives there might be for an assurance. The ambition is to try to understand what an assurance can mean for the internal corporate sustainability work and the corporate relationship to internal and external stakeholders. Method:         The essay has the form of a preliminary study and a qualitative study method has been used. A scholarly literature study forms the base of the theoretical reference frame. Semistructured interviews have been made with a sample of corporations to form the base of the empirical material. In the analysis the connections and the patterns that can be interpreted has been captured to give a general picture. Conclusion:    The tendencies that can be discerned shows that legitimacy for the actions of a corporation can be strengthened in the relationship to both internal and external stakeholders. The motives for an assurance that most clearly can be discerned are partly that the internal sustainability reporting and internal sustainability work can be ensured and made more effective. Furthermore the internal stakeholders understanding of sustainability questions can increase and the transparency towards external stakeholders can increase. Keywords:     Sustainability, sustainability reporting, assurance, legitimacy, stakeholders.

Under de senaste årtiondena har det vuxit fram en ökad medvetenhet gällande den hållbara utvecklingen. Som en följd av denna ökade medvetenhet väljer en del företag att implementera hållbart arbete i sina verksamheter. Detta arbete kan företagen sedan redovisa i en frivillig så kallad Hållbarhetsredovisning. Men precis som vid finansiell information finns en osäkerhet kring reliabiliteten i den information som presenteras, något som skulle kunna åtgärdas om företagen låter en utomstående tredje part bestyrka hållbarhetsredovisningen. Då bestyrkandet av hållbarhetsredovisningar inte är reglerat i samma utsträckning som bestyrkande av finansiell information vilket visar sig i att det dels är frivilligt men också genom att det finns möjlighet att välja andra bestyrkandegivare än revisorer. Syftet med denna studie är att se om det finns ett samband mellan utvalda faktorer och företagens val att låta bestyrka sina hållbarhetsredovisningar samt val av bestyrkandegivare. Utifrån detta syfte valdes en kvantitativmetod där insamlingen av data bestod i skriftliga källor i form av hållbarhets-och årsredovisningar från 2013. Utifrån de data som samlats in gjordes sedan analyser och jämförelser med de hypoteser som formats gällande påverkansfaktorerna lönsamhet, storlek, användande av GRI samt branschtillhörighet. Resultaten visar att faktorer hos företag som bestyrkte var; låg lönsamhet, högt antal anställda, hög omsättning och hög balansomslutning. Samma faktorer kunde urskiljas för de företag som valde revisorer som bestyrkandegivare. När det gällde branschtillhörighet var det inte endast sociala-och miljökänsliga branscher som valde att bestyrka hållbarhetsredovisningen. Däremot var det dessa branscher som valde revisorer som bestyrkandegivare. Eftersom liknande studier gällande företag på Stockholmbörsen är få, kan denna studie bidra till kunskap om bestyrkande av hållbarhetsredovisningar för dessa företag. / During the last decades the consciousness regarding sustainable development has grown. As a part of this growing consciousness some companies choose to implement sustainability work into their corporations. The companies that choose to do this can also report their sustainability work in a Sustainability report. But as well as with financial information there is an uncertainty regarding the reliability in the information, which could be fixed if the companies would let the sustainability report be assured by an independent third party. The assurance of sustainability reports are not as regulated as for the financial information, this is shown in that the assurance is voluntary and that there are different types of assurance providers. The purpose of this study was to see if certain factors influence companies concerning assurance of sustainability reports and concerning the type of assurance provider chosen. Do to the purpose of the study a quantative method was chosen, in which the data was collected through documents such as sustainability reports and annual reports from 2013. The data that was collected was then analyzed and tested in relations to the formed hypothesis regarding the corporate factors; profitability, size, use of GRI and industry. Corporate factors in companies that had assured their sustainability reports were; low profitability, a high number of employees, high number in sales and high number in total assets. The same factors were found in the companies that had chosen an auditor as assurance provider. Regarding the industries, it was not companies in social-and environmental industries that assured their sustainability reports but those industries did choose to hire an auditor as the assuranceprovider. Since similar studies regarding companies on Stockholmsbörsen are scarce, this study may contribute to further knowledge concerning assurance of sustainability reports for these companies.

Introduction and background: There has been a growing trend over the last few decades that auditors will assure corporate sustainability reports. The audit profession has a long history and experience of reviewing the corporate financial reports. Sustainability reports, on the other hand, is a relatively new and dynamic area of auditing where the auditor lacks experience and clear standards designed to review such a report. The lack of experience can adversely affect the auditor’s professional legitimacy. Purpose: The aim of the study is to highlight the difficulties auditors may face while reviewing and certifying sustainability reports. Method: This essay is a literature study. The literature study consists of ten scientific articles. Conclusions: The study shows that international standards are difficult to apply and does not give the auditors fully support throughout the auditing process. Furthermore, auditors do not have enough knowledge and capacity to carry out a reliable audit of sustainability reports on their own. The study concludes that major auditing companies maintain legitimacy through their trademark. Finally, detailed and reliable statements by auditors are critical to meet stakeholders expectations. Concluding discussion: Auditors possess mostley limited knowledge and experience of auditing sustainability reports which creates problems within the auditing process. The study discusses what form these problems take and how they can be problematic for the auditor's credibility and legitimacy. / Inledning och bakgrund: Under de senaste decennierna har det skett en växande trend att revisorer ska bestyrka informationen i företags hållbarhetsrapporter. Revisionsbranschen har lång erfarenhet bakom sig av granskning av företagens finansiella rapporter dock är hållbarhetsrelaterade frågor relativt nytt. Ett område som än idag är under utveckling och där revisorn inte har samma kunskap och tydliga standarder utformade för hur sådan rapport ska granskas. Bristen på erfarenhet kan komma att påverka revisorernas trovärdighet och professionella legitimitet negativt. Syfte: Syftet med studien är att belysa svårigheter revisorer står inför vid granskning och bestyrkande av hållbarhetsrapporter. Metod: Uppsatsen bygger på en litteraturstudie som består av tio stycken vetenskapliga artiklar. Konklusioner: Revisorer har otillräckligt stöd och har svårt att använda sig utav de idag tillgängliga internationella standarderna. Det har även visat sig att revisorer inte har tillräckligt med kunskap och kompetens för att på egen hand kunna fullfölja en granskning av hållbarhetsrapporter. Större revisionsbyråer upprätthåller legitimitet utifrån sitt inarbetade varumärke men ett mer detaljerat uttalande av revisorerna i hållbarhetsrapporten ses som den viktigaste aspekten för att få tillit från intressenterna. Avslutande diskussion: Revisorer har oftast begränsad kunskap och erfarenhet av att revidera informationen i hållbarhetsrapporten vilket gör att det kan uppstå problem i granskningsprocessen som i sin tur kan äventyra deras legitimitet. Vilka dessa problem är och hur de kan vara problematiska för revisorns trovärdighet samt legitimitet diskuteras i studien.

I den här studien har vi undersökt revisorers uppfattning av hur trovärdighållbarhetsbestyrkandeprocessen är. Målet med studien har även varit att undersöka framgångsfaktorer för ett trovärdigt bestyrkande och relevansen avhållbarhetsredovisning inom finanssektorn. Studien har genomförts genom intervjuer med respondenter om bestyrkandeprocessen och granskning avhållbarhetsredovisningar. Datamaterialet från intervjuerna och studiens referensram har granskats genom en dokumentanalys där två företag inom den finansiella sektorns hållbarhetsredovisningar har analyserats. Vi har även analyserat vilka standarder företagen använt vid upprättande av hållbarhetsredovisningen, där Swedbank använde GRI och ÅRL och Svea Bank använde ÅRL. Vi finner att revisorers uppfattning om hållbarhetsbestyrkandeprocessen är att den är mindre trovärdig än bestyrkandeprocessen för finansiella redovisningar. Dessutom finner vi flera olika framgångsfaktorer för en trovärdig bestyrkandeprocess där en pålitlig intern kontroll och en omfattande extern granskning är väsentlig. Hållbarhetsredovisning är relevant för finanssektorn däremot kunde vi inte finna i vilken utsträckning den är relevant. Vidare forskning om hållbarhetsredovisning och tillhörande bestyrkanden efterfrågas eftersom förståelsen är begränsad. / In this study we have investigated the auditors perception of how trustworthy the process of assurance is. The aim of the study has also been to investigate the success factors for a trustworthy assurance statement, and how relevant sustainability reporting is within the financial sector. The study has been conducted through interviews with respondents about the assurance process and analysis of sustainability reports. The data from the interviews and the study's frame of reference have been examined through a document analysis where two financial sector companies' sustainability reports have been analyzed. We have also analyzed the standards the companies used when establishing the sustainability reports, where Swedbank used GRI and ÅRL and Svea Bank usedÅRL. We concluded that the auditors found the assurance process of sustainability reports to be less credible than the assurance process for financial reports. We also found different success factors for a trustworthy assurance process where a reliable internal control and an extensive external assurance were essential. Sustainability reporting is relevant for the financial sector, however we could not determine to what extent it’s relevant. In addition, further research on sustainability reporting and associated assurance are requested as the understanding is limited.