Debatten om miljöns överlevnad är idag spridd i samhället. Redan 1987 fick FN ett stort genomslag med Brundtlandrapporten där en hållbar utveckling definieras (Frostenson & Helin, 2018). För att företag ska ta sitt ansvar och skapa ett hållbart företagande krävs en integration av ekonomiska, ekologiska och sociala aspekter i en organisations kort- och långsiktiga planering (Dyllick & Hockerts, 2002). Studien fokuserar på den ekologiska aspekten då utveckling och tillväxt måste äga rum på miljöns villkor (FN, 2012). Små och medelstora företag, SME, som är studiens andra avgränsning, står idag för ca 70 % av de globala föroreningarna (Hillary, 2017). Hur sektorn ska skapa ett hållbart företagande är svårt då verktygen som finns för ekologisk hållbarhetsstyrning är svåra att implementera direkt från stora företag (Johnson & Schaltegger, 2016), då sektorn fungerar fundamentalt annorlunda (Jenkins, 2009; Kechiche & Soparnot, 2012). Studiens utgångspunkt är att undersöka hur SME utformar sin ekologiska hållbarhetsstyrning, hur de förhåller sig till ett hållbart entreprenörskap samt hur de överkommer de interna och externa barriärer som definierats (Johnson och Schaltegger, 2016). Forskningsfrågorna undersöktes i en fallstudie hos ett medelstort tillverkande företag. Det utfördes fyra semistrukturerade intervjuer med ledande personer inom företaget samt interna styrdokument och externa rapporter undersöktes. Resultatet indikerar att små och medelstora företag utformar sin ekologiska hållbarhetsstyrning utifrån den arbetsmodell som beskrivs i ISO 14001 standarden (International Standards Organization [ISO], 2015). En miljöpolicy lägger grunden för allt fortsatt arbete och beskriver de åtaganden som görs. Arbetsgången fortsätter med analyser som mynnar ut i miljömål och en handlingsplan med ansvarsfördelning och tidsramar. Nyckeltal används för uppföljning och regelbundna revisioner utförs av externa revisorer. Fallstudien indikerar också att den mest framträdande barriären inom små och medelstora företags implementering av verktyg för hållbarhetsstyrning är bristen på kompetens. Det övervinns genom anlitande av expertkompetens hos konsulter. Det undersökta fallföretaget har ekologisk hållbarhet som konkurrensstrategi vilket innebär att de ser affärsmöjligheter i att lösa hållbarhetsproblem och på så sätt förhåller sig till ett hållbart entreprenörskap (Shepherd & Patzelt, 2011). Av effectuation och causation så är causation den dominerande logiken i beslutsprocesser när företag huvudsakligen utgår från målstyrning. / The debate about the survival of the environment is spread throughout society today. Already in 1987, the UN had a major impact with the Brundtland Report, which defines sustainable development (Frostenson & Helin, 2018). For companies to take responsibility and create sustainable business, integration of economic, ecological and social aspects into an organization's short and long-term planning is required (Dyllick & Hockerts, 2002). This study focuses on the ecological aspect because development and growth must take place on environmental conditions (UN, 2012). Small and medium-sized companies, SMEs, which are the second boundary of this study, currently account for about 70% of global pollution (Hillary, 2017). How SMEs should be able to create a sustainable business is difficult as the tools available for ecological sustainability management are difficult to implement directly from large companies (Johnson & Schaltegger, 2016), as SMEs are fundamentally different (Jenkins, 2009; Kechiche & Soparnot, 2012). The study examines how SMEs design their ecological sustainability management and how they relate to sustainable entrepreneurship. How SMEs overcome the internal and external barriers defined in previous studies (Johnson & Schaltegger, 2016), will also be investigated. The research questions were investigated in a case study in a medium-sized manufacturing company. Four semi-structured interviews were conducted with managers and internal control documents and external reports were also investigated. The results indicate that SMEs design their ecological sustainability management based on the working model described in the ISO 14001 standard (International Standards Organization [ISO], 2015). The environmental policy lays the foundation for all continued work and describes the commitments that are made. The process continues with analyzes that lead to environmental goals and an action plan with responsibilities and time frames. Key performance indicators are used for monitoring and regular audits are performed by external auditors. The case study also indicates that the most prominent barrier in SMEs implementation of sustainability management tools is the lack of competence. It is overcome by employing expertise from consultants. The surveyed company has ecological sustainability as a competitive strategy, which means that they see business opportunities in solving sustainability problems and thus relate to sustainable entrepreneurship (Shepherd & Patzelt, 2011). By effectuation and causation, causation is the dominant logic in decision-making processes when companies are primarily based on goal management.

The importance of sustainability related questions hass increased rapidly and affects companies in different extent. Sustainable development is explained as ``a development that satisfies todays needs without compromising next generations opportunity to satisfy their needs´´. A societal transformation creates more beneficial conditions for companies to focus their work on sustainability to create a greener imprint on the enviroment. Societal transformations are resourse demanding but necessary to secure a sustainable future where they work to improve the social, enviromental and economic problems that exist today. The purpose of this study is to answer how companies relates to the are influenced by the opportunities and challenges in their sustainable work when the municipality is undergoing a green societal transformation and growth.  A qualitative research approach was chosen, where six semi-structured interviews based the gathering of the empirical material for the study.  The companies that represented the study qualify as local contractors within the energy-, electricianc- and contracting industry. An interview guide, with three themes, was designed usingthrough the theories. These three themes are continuous for the entire study where the result is represented  and is analyzed, through these.  The result of the study shows that companies experience the opportunities and challenges that come with societal transformations but where the majority are the opportunities.  are over representative. Further, the conflict of interest regarding companies’ sustainable work and their profitability corresponds with the literature, where it says these two are challenging to combine. Further, the study shows that companies are motivated by the inner motivation legitimacyfactor regarding sustainable work rather that the outer. There is a clear interest of regarding sustainability, for the companies as well as the customers, but where the question of whom should take the costs for the enviroment is crucial.  The result of the study can be useful for other cities that have or are going through similar societal transformations. Further, it can be used by established companies or startup companies, which undergoes extensive changes or in other ways are aiming to approve the approach towards the sustainability work.

This thesis seeks to explore the importance of sustainability within start-up organisations and investigate the sustainability transition within selected ventures. The research conducted applies a multiple case study design, combined with a literature review to answer the research question: ‘How Important is Sustainability for Start-ups?’. Six case studies are conducted from various industries, in order to obtain a purposive sample. The sample comprises start-ups that are technology focused, of a size below ten people and located in Stockholm, Sweden. Within this investigation, the concept of sustainability is defined through the triple bottom line approach; social, environmental, and economic, and supported by the 17 Sustainable Development Goals developed by the United Nations. Further concepts of Social Economy are applied, while the basis of the research questionnaire is the Social Economy Canvas. Moreover, the Multi-Level Perspective theoretical framework is applied to provide structure and support to the developed theories, placing sustainability within a broader perspective. As a result of the data collection and analysis, the following findings are presented. Firstly, digital start-ups struggle to have an impact on environmental sustainability when not working directly within this area. Secondly, in the ideation stages, start-ups have the intention of becoming sustainable according to the triple bottom line. However, when start-ups evolve, their sustainability goals may come into conflict with other factors that add layers of complexity in decision making. Thirdly, it is evidenced that a sustainability transition occurs in the observed case studies, as start-ups adopt more sustainable business practices and entrepreneurs are inspired to pursue new businesses or sustainability-oriented business models. Lastly, Sweden proves itself as a sustainability enabler, offering significant sustainability advantages to organisations based in Sweden. / Denna avhandling undersöker vikten av hållbarhet inom nystartade företag och undersöker hållbarhetsövergången inom utvalda företag. Den genomförda forskningen tillämpar flera fallstudier i kombination med en litteraturöversikt för att besvara forskningsfrågan: "Hur viktigt är hållbarhet för start-ups?" Sex fallstudier har genomförts från olika branscher för att få till en ändamålsenlig provstorlek. Urvalet omfattar nystartade företag som är teknologifokuserade, av en storlek under tio personer och som ligger i Stockholm, Sverige. Inom denna utredning definieras begreppet hållbarhet genom den tredubbla strategin: social, miljömässig och ekonomisk, och stöttas av de 17 hållbarhetsmål som utvecklats av FN. Ytterligare begrepp om social ekonomi tillämpas, medan grunden för forskningsundersökningen är en socialekonomisk canvas. Dessutom tillämpas det teoretiska ramverket på flera nivåer för att ge struktur och stöd till de utvecklade teorierna och placera hållbarhet i ett bredare perspektiv. Som ett resultat av datainsamlingen och analysen presenteras följande resultat. För det första har digitala nystartade företag svårigheter att påverka miljöns hållbarhet när de inte arbetar direkt inom detta område. För det andra, i ideationsstadierna har nyetablerade företag avsikter att bli hållbara enligt ”triple bottom line”-modellen. Men när nystartade företag utvecklas kan deras hållbarhetsmål komma i konflikt med andra faktorer som komplicerar beslutsfattandet. För det tredje framgår det att en hållbarhetsövergång inträffar i de observerade fallstudierna när nystartade företag använder mer hållbara affärsmetoder och entreprenörer inspireras att bedriva nya företag eller hållbarhetsinriktade affärsmodeller. Slutligen visar Sverige sig vara en hållbarhetsfaktor som erbjuder betydande hållbarhetsfördelar till organisationer med bas i Sverige.