De storskaliga globala livsmedelssystemen står inför ett antal utmaningar inom hållbar utveckling. Livsmedelssystemens nuvarande utformning resulterar i hållbarhetsproblem som förlust av biologisk mångfald och utarmning av jordar, långa livsmedelskedjor och stora avstånd mellan konsument och producent. Klimatförändringarnas effekter och den ökande urbaniseringen bidrar ytterligare till problematiken. Behovet av en omställning till hållbara livsmedelssystem är därför stort och kräver innovativa lösningar såväl som en omfördelning av naturresurser. Ett exempel på en systeminnovation är stadsodling, som uppvisat potential till högre resurseffektivitet såväl som till ökad social hållbarhet i urbana och stadsnära områden. Trots det ökande intresset för stadsodling tycks det finnas en brist på empiriska studier som undersöker stadsodlingens nuvarande status, sammansättning och olika faktorer för utveckling. Syftet med detta examensarbete är således att identifiera faktorer och förutsättningar som påverkar utvecklingen av stadsodling som en del av omställningen mot en hållbarare livsmedelsproduktion, i den specifika kontexten i Stockholm. Studien tillämpade en flexibel, kvalitativ forskningsdesign och inbegriper en systematisk kartläggning och en kvalitativ fallstudie av kommersiell stadsodling i Stockholm. Det empiriska datamaterialet baseras på en litteraturstudie, semistrukturerade kvalitativa intervjuer och insamling av sekundärdata. En innehållsanalys av det empiriska datamaterialet utfördes med vägledning av ett teoretiskt ramverk baserat på omställningsteori ur ett flernivåperspektiv. Studiens resultat visar att kommersiell stadsodling är ett mångfacetterat såväl som växande fenomen, men att många verksamheter befinner sig i en tidig fas. Den form av kommersiell stadsodling som växt fram mest i Stockholm är klimatkontrollerade inomhusodlingar. Nio av 14 identifierade verksamheter är inomhusodlingar, två är etablerade växthus och tre är utomhusodlingar. Kartläggningen indikerar att kommersiell stadsodling i dagsläget bidrar med omkring 0.5-4% av direktkonsumtionen av örter och sallat i Storstockholm. Det finns dock potential för produktion av större volymer och en större mångfald av grödor i de olika stadsodlingssystemen. Studien identifierade ett flertal faktorer och förutsättningar som påverkar möjligheterna till en utveckling av lokal livsmedelsproduktion genom stadsodling. Byråkratiska, regulatoriska, ekonomiska och kulturella faktorer visade sig utgöra hinder för utvecklingen av stadsodling. Detta indikerar att det krävs politiskt stöd i form av främjande ramverk och policy för markanvändning, som möjliggör och underlättar upplåtelse av mark för kommersiell odling. Andra möjliggörande åtgärder kan vara policyverktyg för att i framtiden kunna underlätta offentlig upphandling av lokal mat. Vidare efterfrågas ett större engagemang och ansvar från näringslivet, i form av ökande investeringar i lokal och hållbar mat samt externa samarbeten mellan aktörer. De indikationer som framkom om att konsumenter i högre utsträckning går runt de dominerande alternativen i livsmedelssystemen och efterfrågar kortare värdekedjor identifierades också som en möjliggörande faktor för den fortsatta utvecklingen av stadsodling. / The globalised food systems are facing extensive challenges concerning sustainable development and are furthermore characterized by long supply chains with numerous food miles, industrial production and large-scale retailers. Dominant agricultural practices result in deforestation, loss of biodiversity and depletion of soil and natural resources. In addition, external factors such as climate change and urbanisation trends increases the complexity of these sustainability issues. Thus, transitions from the dominant food systems to more sustainable alternatives has been suggested in scientific literature. Transitions towards sustainability requires social and technical innovations as well as fundamental changes in the governance of food and agriculture. In light of this, a range of different urban farming practices have increasingly been considered to tackle some of these issues. Despite the growing interest in urban agriculture, there is a lack of extensive empirical studies exploring the current state of various urban farming practices and their role in the existing food systems. This study aims to explore the role of enabling factors that influence the development of commercial urban farming as part of a food sustainability transition, in the Stockholm area. The methodological approach of the project includes a qualitative case study and a mapping of productive urban food systems in Stockholm. The research design is flexible and the empirical data material builds on literature review, semi-structured interviews and secondary data collection. Content analysis is conducted and guided by the conceptual framework consisting of transition theory and the multi-level perspective framework.   The results show that commercial urban farming is a diverse phenomenon gaining momentum in Stockholm. Commercial urban farming in Stockholm mainly consists of controlled environment farming; nine out of 14 establishments are indoor farms, two are well established greenhouses and three are outdoor cultivations. However, commercial urban farming seems to be more characterized by the local aspect and closeness to a dense population, rather than a certain applied technology. The mapping indicates that commercial urban farming in Stockholm is currently meeting 0.5-4 % of the direct consumption of herbs and lettuce in Stockholm, but that the potential production capacity is higher. Furthermore, the study found several enabling factors and barriers that affect the development of local food production through urban farming in Stockholm. Through the lens of the multi-level perspective, the main barriers identified are regulations and politics, economic funding and organizational and cultural structures in the food regime. This indicates that further development of urban farming in Stockholm requires support through frameworks and policy, for example regulations regarding land use, to enable disposal of land and estate for urban agriculture use. Measures to facilitate public procurement of locally produced food could also enable the development of urban farming initiatives. Moreover, interaction and co-operation between various stakeholders is crucial for niche development. Large businesses in the food sector could enable the development of urban farming through investments and partnerships. Finally, consumers could enable the development of urban farming by increasingly choosing the alternative pathways offered by some of the urban farming initiatives.

Innovation is often assigned an important role in mitigating climate impact and achieving sustainable development. Stockholm city has ambitious sustainability goals and aims to be carbon neutral by 2040. This will require an increased capacity when it comes to promoting and implementing innovative sustainability solutions. Climate friendly innovations need to move from environmental profile projects to the new “business as usual”.  The aim of this study is to contribute with knowledge about innovation processes within sustainable development and how they can be promoted.   Strategic Niche Management (SNM) is a model which was developed to support a transition to sustainable development by promoting sustainability innovations. SNM suggests a number of hypotheses regarding important features of successful innovation niches, factors that will increase the potential of innovations to be developed, implemented and spread. Stockholm Biochar project is an innovative project which has received attention for its success and potential to contribute to sustainable development by reducing the city’s net carbon emissions. A case study of the Stockholm Biochar project has been conducted to identify how the project emerged and the main success factors for its development. The case study was complemented with an interview study with personnel from Vinnova, the Swedish innovation agency, focusing on their experience of success factors for innovation processes. SNM:s hypotheses has then been used to analyze the result of the case study, which was also compared to the result of the Vinnova-study. The analysis to a large extent confirms SNM:s hypotheses, regarding what factors contribute to a successful innovation niche, but also provide some specifications and elaborations on what these hypotheses mean in this specific case. This result is used to suggest possible complements to the SNM hypotheses that can be useful in contexts similar to the one studied. The result also points out important success factors that are not covered by the hypotheses suggested in SNM. Particularly the case study shows the important role of passionate enthusiasts as driving forces for innovation processes which is not pointed out in SNM hypotheses. The identified success factors, in combination with the complemented hypotheses, are used to formulate recommendations for how an organization can promote innovation processes within sustainable development. In short, the study shows that successful innovation processes require assigned resources, commitment and strategic work, e.g. visions with clearly stated sustainability goals, continuous evaluations on how innovations are contributing to these goals, active measures for gaining support for the innovation on multiple levels in society, and financial space for the development of innovations. The study also confirms the function of protected innovation niches and suggests that passionate enthusiasts have a significant role in innovations processes. / Innovation och ny teknik tillskrivs ofta en betydelsefull roll för att minska klimatpåverkan och bidra till hållbar utveckling. Stockholms stad har ambitiösa hållbarhetsmål och staden ska bland annat vara koldioxidneutral år 2040. För att uppnå detta har staden identifierat ett behov av ökad förmåga att främja, tillvarata och sprida innovationer som bidrar till hållbar utveckling. Klimatsmarta innovationer behöver gå från spjutspetsprojekt till att bli det nya ”business as usual”.  Syftet med dennastudie är att bidra med kunskap om hur innovationsprocesser inom hållbar stadsutveckling fungerar och hur dessa kan främjas.   Strategic Niche Mangament (SNM) är en modell som har utvecklats för att stödja en omställning till hållbar utveckling genom att just främja innovationsprocesser. SNM presenterar ett antal hypoteser angående vad som bidrar till framgångsrika innovationsnischer, faktorer som skapar gynnsamma förutsättningar för innovationer att utvecklas, implementeras och spridas. Ett innovationsprojekt som fått stor uppmärksamhet för dess framgång och potential att bidra till hållbar utveckling är Stockholms biokolsprojekt. En fallstudie av Biokolsprojektet har därför genomförts för att identifiera hur projektet uppstod och vad som hittills utgjort viktiga framgångsfaktorer. Detta har kompletterats med en intervjustudie med personal från Vinnova med fokus på deras erfarenhet av framgångsfaktorer för innovationsprocesser. SNM:s hypoteser har sedan använts för att analysera resultatet av fallstudien, som även jämförs med resultatet från Vinnovastudien. Resultatet bekräftar i stor utsträckning SNM:s hypoteser men visar också mer konkret vad hypoteserna inneburit i det specifika fallet. Utifrån detta föreslås en möjlig utveckling av hypoteserna som kan vara användbar i sammanhang som liknar det som studerats. Resultatet pekar också på viktiga framgångsfaktorer som inte omfattas av de hypoteser som föreslås i SNM. Framträdande bland dessa framgångsfaktorer är eldsjälars betydelse för innovationsprocesser vilket inte tas upp i SNM:s hypoteser. De identifierade framgångsfaktorerna och utvecklingen av SNM:s hypoteserhar använts för att formulera rekommendationer för hur en organisation kan främja innovationsprocesser inom hållbar utveckling.   Kortfattat visar studien att innovationsprocesser inom hållbar utveckling behöver avsatta resurser, engagemang och strategiskt arbete, t.ex. i form av visioner med tydliga hållbarhetsmål, uppföljning av hur innovationen bidrar till de målen, aktivt arbete för att skapa förankring för innovationen på olika nivåer i samhället, samt ekonomiskt utrymme för innovationer att utvecklas. Studien bekräftar också funktionen av skyddande innovationsnischer och visar på att eldsjälar har en viktig roll i innovationsprocesser.

This thesis seeks to explore the importance of sustainability within start-up organisations and investigate the sustainability transition within selected ventures. The research conducted applies a multiple case study design, combined with a literature review to answer the research question: ‘How Important is Sustainability for Start-ups?’. Six case studies are conducted from various industries, in order to obtain a purposive sample. The sample comprises start-ups that are technology focused, of a size below ten people and located in Stockholm, Sweden. Within this investigation, the concept of sustainability is defined through the triple bottom line approach; social, environmental, and economic, and supported by the 17 Sustainable Development Goals developed by the United Nations. Further concepts of Social Economy are applied, while the basis of the research questionnaire is the Social Economy Canvas. Moreover, the Multi-Level Perspective theoretical framework is applied to provide structure and support to the developed theories, placing sustainability within a broader perspective. As a result of the data collection and analysis, the following findings are presented. Firstly, digital start-ups struggle to have an impact on environmental sustainability when not working directly within this area. Secondly, in the ideation stages, start-ups have the intention of becoming sustainable according to the triple bottom line. However, when start-ups evolve, their sustainability goals may come into conflict with other factors that add layers of complexity in decision making. Thirdly, it is evidenced that a sustainability transition occurs in the observed case studies, as start-ups adopt more sustainable business practices and entrepreneurs are inspired to pursue new businesses or sustainability-oriented business models. Lastly, Sweden proves itself as a sustainability enabler, offering significant sustainability advantages to organisations based in Sweden. / Denna avhandling undersöker vikten av hållbarhet inom nystartade företag och undersöker hållbarhetsövergången inom utvalda företag. Den genomförda forskningen tillämpar flera fallstudier i kombination med en litteraturöversikt för att besvara forskningsfrågan: "Hur viktigt är hållbarhet för start-ups?" Sex fallstudier har genomförts från olika branscher för att få till en ändamålsenlig provstorlek. Urvalet omfattar nystartade företag som är teknologifokuserade, av en storlek under tio personer och som ligger i Stockholm, Sverige. Inom denna utredning definieras begreppet hållbarhet genom den tredubbla strategin: social, miljömässig och ekonomisk, och stöttas av de 17 hållbarhetsmål som utvecklats av FN. Ytterligare begrepp om social ekonomi tillämpas, medan grunden för forskningsundersökningen är en socialekonomisk canvas. Dessutom tillämpas det teoretiska ramverket på flera nivåer för att ge struktur och stöd till de utvecklade teorierna och placera hållbarhet i ett bredare perspektiv. Som ett resultat av datainsamlingen och analysen presenteras följande resultat. För det första har digitala nystartade företag svårigheter att påverka miljöns hållbarhet när de inte arbetar direkt inom detta område. För det andra, i ideationsstadierna har nyetablerade företag avsikter att bli hållbara enligt ”triple bottom line”-modellen. Men när nystartade företag utvecklas kan deras hållbarhetsmål komma i konflikt med andra faktorer som komplicerar beslutsfattandet. För det tredje framgår det att en hållbarhetsövergång inträffar i de observerade fallstudierna när nystartade företag använder mer hållbara affärsmetoder och entreprenörer inspireras att bedriva nya företag eller hållbarhetsinriktade affärsmodeller. Slutligen visar Sverige sig vara en hållbarhetsfaktor som erbjuder betydande hållbarhetsfördelar till organisationer med bas i Sverige.