Högkänslighet är ett personlighetsdrag som på senaste åren fått uppmärksamhet i media. Högkänsliga personer bearbetar sinnesintryck på djupare plan än andra och barn som upplevs högkänsliga har enligt forskning en högre benägenhet av att utveckla en dålig självkänsla (Aron, 2016). I läroplanen för förskolan Lpfö 18 (Skolverket, 2018) nämns vikten av en trygg verksamhet där barnen kan utveckla en god självkänsla. Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger verksamma på förskolor resonerar för att inkludera och stötta högkänsliga barn i syfte för att utveckla en god självkänsla. För att göra studien möjlig har tre frågor konstruerats. Hur resonerar pedagogerna för att utveckla högkänsliga barns självkänsla? Hur visas förståelsen för de högkänsliga barnen? Vilka strategier har pedagogerna för att inkludera de högkänsliga barnen?   Elaine Arons (2014) fyra aspekter – DOES och fyra nycklar användes som teoretisk utgångspunkt för att svara på frågeställningarna. En kvalitativ metod, med intervjufrågor inom ramen för en webbenkät användes för att samla in empirin. Enkäten distribuerades i en sluten Facebook-grupp för förskolepersonal. I studien framkom det att pedagogerna tillämpar varierande strategier för att möta och stärka självkänslan hos högkänsliga barn. Förståelsen för de högkänsliga barnen visar sig genom att pedagogerna visar medvetenhet om att högkänsliga barn är känsliga för överstimulering, skam, pressande situationer och att stå i centrum, något som stämmer överens med tidigare forskning. Majoriteten av pedagogerna fokuserar på att förstå och bemöta barnens olikheter och känslor och i studien framkommer det även att Arons (2014) fyra nycklar kanske är ett synsätt som passar fler barn än endast de högkänsliga. Resultatet av respondenternas resonemang och strategier överensstämde med tidigare forskning så som utmaningen att inkludera alla barn, synnerligen i stor barngrupp men även vikten av att minska skamkänslor och få stöttning i svåra situationer för att inte utveckla en dålig självkänsla.

Denna uppsats har skrivits med syfte att genom en fenomenologisk ansats undersöka innebörden av begreppet högkänslighet och vilka särskilda behov som är viktiga att beakta hos högkänsliga barn, samt hur detta kan förstås i relation till förskolans miljö. Genomförandet av studien består av kvalitativa intervjuer av föräldrar till högkänsliga barn som går i förskola/förskoleklass såväl som förskolepersonal med förkunskaper om begreppet högkänslighet. I resultatet framgår exempel på deltagarnas upplevelser av hur högkänsligheten tar sig uttryck hos högkänsliga barn och vilka situationer eller sammanhang som kan upplevas som extra utmanande såväl i förskolan som i dagliga livet. Detta har analyserats med hjälp av interpretativ fenomenologisk analys – IPA-metoden. Avslutningsvis diskuteras tolkningar av de resultat som presenteras och hur dessa kan förstås i relation till syftets frågeställningar samt tidigare forskning. Detta har genererat i slutsatser om att förskolans miljö har betydande inverkan på högkänsliga barns välmående, utveckling och lärande, vilket delvis innebär att det i förskolan krävs både anpassningar i miljö och ett lyhört bemötande för att tillmötesgå de behov som följs av högkänslighet. Det kan dessutom konstateras att det finns ett behov av ökad kunskap kring högkänslighet bland personal i förskolan.

No description available.

Studien har undersökt vad pedagoger vet om högkänsliga barn. Högkänslighet är ett personlighetsdrag som finns hos ungefär 20 % av världens befolkning. Att vara högkänslig innebär att man föds med ett nervsystem som är mer känsligt än hos genomsnittet. Högkänsliga människor uppfattar information och känslor som möjligtvis inte andra lägger märke till, som högkänslig reflekterar man alltså över allting på en djupare nivå. Syftet var att ta reda på hur mycket pedagoger på förskolan vet om högkänslighet och hur de jobbar eller stödjer högkänsliga barn. De här två frågeställningarna användes; hur mycket vet pedagoger på förskolor om högkänslighet och hur bemöter pedagoger högkänsliga barn? Dessa frågeställningar användes för att besvara vårt syfte. För att kunna besvara våra frågeställningar användes fyra perspektiv som Elaine Aron (2014) skriver om i sin bok om högkänsliga barn, hon kallar dem de fyra nycklarna. Studien består av en enkät som är formad kring högkänsliga barn som lades ut i ett forum på internet för förskolans pedagoger. Resultatet visar att högkänslighet är ganska känt bland personalen i förskolan. Många av pedagogernas tankar stämde överens med forskningsresultatet om högkänslighet.

Tjugo procent av alla människor är högkänsliga (HSP = Highly Sensitive Person), vilket innebär att de är födda med ett känsligt nervsystem. Många HSP upplever negativa konsekvenser i sin vardag som påverkar livskvaliteten. Eftersom gruppen HSP är så stor och kopplingen HSP, livskvalitet och självmedkänsla inte specifikt har undersökts, var det relevant att göra den här enkätundersökningen. De undersökta frågeställningar är: Finns det inom gruppen HSP angående variablerna: Livskvalitet, Självmedkänsla, Högkänslighet, BIS, BAS, Extraversion och Neuroticism (a) signifikanta samband mellan samtliga variablerna? (b) Till vilken grad förklarar variablerna Livskvalitet och Högkänslighet? (c) Finns det könsskillnader angående samtliga variablerna? (d) Finns det ett positivt samband mellan Högkänslighet och Ålder? De 111 deltagare var medlemmar i Sveriges Förening för Högkänsliga och samtliga var enligt självskattning HSP, som bekräftades av insamlade data. Deltagargruppen bestod av 93 kvinnor (84%) och 18 män (16%) och genomsnittsålder var 50 år, där lägsta åldern var 35 år och högsta 70. Samtliga frågeställningar har besvarats genom analysmetoderna: Pearsons korrelationsanalys, Standard Multipel Linjär Regression och T-test. Det viktigaste resultatet var att kopplingen mellan HSP och självmedkänsla bidrog med ny kunskap, där slutsatsen blev att utövandet av självmedkänsla kan bidra till att aktivt öka graden av livskvalitet för HSP. Det starkaste sambandet i studien förelåg mellan BIS och neuroticism, vilket betyder att vid en ökning av BIS, ökar graden av negativ affekt och vice versa; resultatet låg i linje med tidigare forskning. Två oväntade resultat var att (a) drivkraften (BASDrive) predicerade högkänslighet mest till skillnad från litteraturen som pekar åt BIS och neuroticism som skulle ha starkast koppling och (b) att graden av högkänslighet sjönk vid ökad ålder; vilket talar emot tidigare forskning. Uppsatsen är en relevant informationskälla för HSP och alla andra som interagerar med HSP. / Twenty percent of all people are highly sensitive (HSP = Highly Sensitive Person) which means that they are born with a sensitive nervous system. Many HSP's are experiencing negative consequences in their everyday lives that affect their quality of life. As the group HSP is large and the correlation between HSP, quality of life and self-compassion is not specifically is investigated, the present study was relevant. The examined questions are: Is there within the group of HSP regarding Quality of Life, Self-compassion, High sensitivity, BIS, BAS, Extraversion and Neuroticism (a) significant correlations between the variables? (b) To what extend do the variables explain Quality of Life and High Sensitivity? (c) Are there gender differences regarding the variables? (d) Is there a positive correlation between High Sensitivity and Age? The 111 participants were members of the Sveriges Förening för Högkänsliga and all were HSP according to self-assessment, which also was confirmed by the data collected. The group of participants consisted of 93 women (84%) and 18 men (16%) and the average age was 50, where the lowest age was 35 years and the highest 70. All questions were answered by these analytical methods: Pearson's correlation analysis, Standard Multiple Linear Regression and T-test. The main outcome was that the link between HSP and self-compassion contributed to new knowledge, which concluded that the practice of Self-compassion can help to actively increase the level of quality of life for HSP's. The strongest correlation in the study was between BIS and neuroticism, which means that at an increase of BIS, the degree of negative affect also increased and vice versa; the result was in line with previous research. Two unexpected results were that (a) the driving force (BASDrive) predicted high sensitivity most, unlike the literature suggesting that BIS and neuroticism would have the strongest connection and (b) the degree of high sensitivity decreased with increase in age; which contradicts earlier research. The essay is a relevant source of information for the HSP and all others who are interacting with HSP.