Det här examensarbetet handlar om hur tjugo lärare arbetar med högläsning i grundskolans tidigare år. Underlag för studien har skapats genom enkätstudier och intervjuer med verksamma lärare på grundskolans tidigare år. Studien svarar på hur lärarna arbetar med högläsning i skolan, vad lärarnas syften med högläsningen är och vad för betydelse högläsningen kan ha för barns utveckling i allmänhet enligt lärarna. Samtliga lärare har uppgett att de använder sig av högläsning i sin undervisning. Omfånget av högläsningen varierar och så även metoder. Samtliga lärare har dock uppgett att de använder sig av kapitelböcker i sin undervisning. Vidare är samtal kring böcker något lärarna ofta nämner. Ett flertal lärare benämner det som boksamtal medan några lärare inte benämner det alls. Av studiens resultat att döma är lärarnas syften med högläsningen att väcka ett läsintresse, ge barnen ett större ordförråd samt utveckla och skapa en läsförståelse hos barnen. Lärarna menar att högläsning ger barnen ett större ordförråd, utvecklad läsförståelse samt ett större läsintresse. Ett fåtal lärare bedömer att högläsningen lär barnen om inlevelse vid högläsning och att betona ord, kunskap och förståelse om omvärlden, kunskap om berättelsestrukturer samt att stavningen förbättras. Studien har visat att högläsning är en undervisningsform som oavsett om man som lärare medvetet eller omedvetet arbetar med högläsning och effekterna av den, så gynnar den barnens utveckling på olika sätt. Således bör alla verksamma lärare i skolan vara medvetna om och ha kunskaper om högläsningens positiva effekter.

Studien undersöker hur fyra lärare arbetar med medvetna val kring högläsningsmetoder ochval av bok för att elever med svenska som andraspråk ska kunna vara delaktiga ihögläsningen. Genom en metodkombination, av intervjuer och observationer, och tidigareforskning, diskuterar och besvarar vi våra två forskningsfrågor. Resultatet visade att lärarnagör medvetna val, både i hur de bedriver sin högläsning och vid val av bok. Det framkommeratt lärarnas medvetna val ska gynna alla elever och det framgår inte bokstavligen att någraanpassningar är anpassade för specifikt elever med svenska som andraspråk. Studiens slutsatsär att det inte sker några uttalade medvetna val för elever med svenska som andraspråk, utanmedvetna val som är gynnsamma för hela klassen.