Syftet med den här studien var att vinna kunskap om och ge en bild av hur lärare på 2 landsbygdsskolor och 2 centrala skolor upplevde att deras inställning i matematik påverkar elevernas inlärning i ämnet. Med studien ämnade jag även att belysa hur dessa lärare såg på kursplanen för matematik och hur dessa 4 lärare jobbade mot den. I studien tas det även upp hur dessa lärare anser att matematiken bör läras in för bästa resultat. Metoden som användes var av kvalitativ karaktär där jag använde mig av intervjuer som datainsamlingsmetod. Jag intervjuade sammanlagt 4 lärare, 3 kvinnor och 1 man på 2 landsbygdsskolor och 2 centrala skolor i en mindre kommun i sydöstra Sverige. Resultatet visade att båda lärarna på landsbygdskolorna ansåg att deras inställningar till matematiken påverkar eleverna medan en av de centrala skolornas lärare var likasinnad inställd som landsbygdskolornas. Den andra läraren på den centrala skolan var av uppfattningen att dennes inställning till ämnet inte påverkade eleverna nämnvärt. Angående kursplanen i matematik var alla lärare av ungefär samma åsikt. Samtliga ansåg att det var viktigt att man som pedagog är medveten om vad som står i dessa, men att de jobbade på olika sätt mot att uppnå målen i den. Hur man på bästa sätt skulle lära ut matematik var lärarna på landsbygdsskolorna av samma åsikt medans de två centrala skolornas lärare såg olikt på hur man på bästa sätt skulle undervisa i matematik. Sammanfattningsvis kan alltså sägas att det finns vissa olikheter mellan de centrala skolornas och lärares på skolorna på landsbygdens uppfattning om fenomenet, men det finns även likheter.

Studien undersöker hur fyra lärare arbetar med medvetna val kring högläsningsmetoder ochval av bok för att elever med svenska som andraspråk ska kunna vara delaktiga ihögläsningen. Genom en metodkombination, av intervjuer och observationer, och tidigareforskning, diskuterar och besvarar vi våra två forskningsfrågor. Resultatet visade att lärarnagör medvetna val, både i hur de bedriver sin högläsning och vid val av bok. Det framkommeratt lärarnas medvetna val ska gynna alla elever och det framgår inte bokstavligen att någraanpassningar är anpassade för specifikt elever med svenska som andraspråk. Studiens slutsatsär att det inte sker några uttalade medvetna val för elever med svenska som andraspråk, utanmedvetna val som är gynnsamma för hela klassen.