Bakgrund: Jämlik vård är att alla ska bemötas, behandlas och vårdas på lika villkor oavsett enskilda faktorer. I hörselrehabiliteringen ingår det flera delar och varje del ska utgå från helhetsperspektivet och ske i samverkan med den enskilde. Audionomen ska inte påverkas av faktorer såsom kön eller ålder. Tidigare studier visar dock att ålder är en avgörande faktor i många fall, det råder en form av ålderism och åldersdiskriminering inom vården. Inga tidigare studier har hittats på hur den tekniska rehabiliteringen påverkas av ålder inom hörselvården varför detta låg i vårt intresse. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur jämlik den tekniska rehabiliteringen är inom hörselvården beroende på patienternas ålder. Metod: Studien är deskriptiv retrospektiv och är gjord genom journalgenomgång. Resultat: Resultatet visar inte några tydliga skillnader i den tekniska rehabiliteringen beroende på patientens ålder. Patienternas behov varierade mycket både inom grupperna och mellan grupperna. Skillnader kunde dock ses gällande patienter med samma behov och typ av hörapparat där patienter oavsett ålder kunde ha fått olika typer av hörapparater trots samma behov/mål. Slutsatser: Inga generella slutsatser kan dras huruvida den tekniska hörselrehabiliteringen är jämlik eller ej. Fler studier behövs inom ämnet där urvalet är större.

Bakgrund: Det denna studie vill betona är vikten av subjektiva självrapporterade mätinstrument inom hörselvården med inriktning på populationen äldre. Vidare diskuteras vilka utmaningar denna population kan tänkas ställas inför, samt diverse begränsningar som kan medföras vid tillämpning av endast teknocentrisk rehabilitering. Sammantaget det denna studie vill lyfta fram är ett personcentrerat arbetssätt inom hörselvården och understryka betydelsen av att se till varje enskild individs behov och preferenser. Syfte: Denna studie syftar till att undersöka vardagsfungerande hos äldre i förhållande till självskattad hörselnedsättning, kön och hörhjälpmedelsanvändning. Metod: En tvärsnittsstudie där underlaget är tillhandahållna data från redan insamlad enkät för självskattningsinstrumentet HFEQ-Sv. Populationen är respondenter från 65 till 80 år ur ett urval på totalt 390 personer. Datamaterialet bestod av sju demografiska frågor och 28 stycken enkätfrågor. För sex kategorierna “hälsa”, “hörsel”, “kommunikation”, “delaktighet i samhället”, “individuella resurser” och “stöd från samhället” skapades index. För analys av datamaterialet användes testerna Mann Whitney U test and Kruskal Wallis test. Resultat: Det som kan utläsas av analyserna är att desto större graden av hörselnedsättning är, ju större svårigheter har skattats i förhållande till vardagfungerande. Vid undersökning av populationen äldre som använder sig av hörhjälpmedel visade analyserna att trots användningen av hörhjälpmedel, upplever de fortfarande svårigheter i vardagsfungerande. I synnerhet gällande kategorierna hälsa, hörsel, kommunikation och individuella resurser. Dock hittades inga statiskt signifikanta skillnader mellan vardagsfungerande och kön. Analysen mellan grad av skattad hörselnedsättning och aktivitetsbegränsningar i frågan om delaktighet visade att personer som skattat sin hörselnedsättning som svår och grav, uppgav sig upplevda större svårigheter i förhållande till delaktighet i både fritidsaktiviteter och svåra lyssningsmiljöer. Slutsatser: Slutsatserna visar att det finns skillnader i vardagsfungerande i förhållande till grad av skattad hörselnedsättning. Användning av hörhjälpmedel såsom hörapparater visade inte ge en bättre tillfredställelse avseende vardagsfungerande. Därmed är den äldre personen i behov av mer än enbart hörhjälpmedel för att kunna ha en fungerande vardag. Inga könsskillnader hittades i förhållande till den äldre populationens vardagsfungerande. / Background: What this study wants to emphasize is the importance of subjective self-reported measuring instruments in hearing care, with a focus on the elderly population. Furthermore, it is discussed which challenges this population might conceivably face, as well as various limitations that can be brought about when applying only technocentric rehabilitation. Overall, what this study wants to highlight is a person-centered way of working in hearing care and underline the importance of looking after each individual's needs and preferences. Aim: This study aims to investigate everyday functioning in the elderly in relation to self-assessed hearing loss, gender and hearing aid use.Method: A cross-sectional study where the basis is provided data from an already collected questionnaire for the self-assessment instrument HFEQ-Sv. The data material consisted of seven demographic questions and 28 survey questions with six categories "health", "hearing", "communication", "participation in society", "individual resources" and "support from society". The population is respondents aged 65 to 80 from a sample of a total of 390 people. For analysis of the data, Mann Whitney U test and Kruskal Wallis test were used. Results: It can be interpreted that the greater the degree of hearing loss, the greater the estimated difficulties in relation to everyday functioning. Despite the use of assistive listening devices such as hearing aids, the respondents still experience difficulties in everyday functioning. In particular for the categories of health, hearing, communication and individual resources. However, there were no differences between everyday functioning in relation to gender. The analysis between degree of estimated hearing loss and activity limitations in the question of participation, showed that people who estimated their hearing loss as severe and profound hearing impairment, stated that they experienced greater difficulties in relation to participation in both leisure and difficult listening environments. Conclusions: The conclusions show that there are differences in everyday functioning in relation to the degree of estimated hearing loss. Use of Hearing Assistive Technology such as hearing aids did not show a better satisfaction with everyday functioning. Thus, the elderly person is in need of more than just technology to be able to have a functioning everyday life. No gender differences were found in relation to the everyday functioning of the older population.