The aim of this study is to research images of the academic world that is presented, incorporated and reproduced within the frames of the mentorship in the basic level. Can these images derive to the view upon science as a traditionally male area? Is mentorship gendered? Can the mentorship on the basic level be viewed upon as a milestone of a academic career where men and women have different opportunities to succeed? By interviewing seven mentors, working in a social sciences institution in a larger Swedish university, I have come to the conclusion that knowledge is coded male and that this affect mentors mental images of what male and female students are expected to do. The male student represent the scientist, while the female student represent what the scientist is not. Depending on the work of, among others, Kerstin Norlander, Dorothy Smith and Eva Erson I have come to view upon the university as a patriarchal organisation witch produces knowledge based upon male values, experiences and concepts. This precludes the female within this organisation from relating to the knowledge she is supposed to incorporate. Since the mentorship relation is a reflection of the hierarchal university, this is problematic for the female student who is negative affected by this. To enable a more equal mentorship relation the mentor have to start reflect upon his own experiences and expectations of students, based on sex. A clear gendered perspective in the education is also important, from the basic level to the doctoral program. There is also a need for a equal quantity of female and male mentors. / Syftet med denna studie är att undersöka vilka bilder av den akademiska världen som presentera, införlivas och reproduceras inom ramen för handledarskapet på grundnivån. Kan denna bild härledas till synen på vetenskap som ett traditionellt manligt område? Är handledningen könad? Kan handledningen på grundkursnivån betraktas som en milstolpe för början av en akademisk karriär där kvinnor och män har olika möjligheter att lyckas? Genom att intervjua 7 handledare på en samhällsvetenskaplig institution på ett större svenskt universitet har jag kunnat dra slutsatsen att kunskapen är manligt kodad och att detta påverkar handledarnas föreställningar om vad kvinnliga och manliga studenter kan göra. Den manliga studenten representerar forskaren, medan kvinnan betraktas som forskarens motsats. Genom att använda mig av bland annat Kerstin Norlanders, Dorothy Smiths och Eva Ersons teorier har jag kommit att betrakta universitet som en patriarkal organisation som producerar kunskap baserad på manliga värden, erfarenheter och förställningar. Detta gör att den kvinnliga studenten och forskaren inte kan relatera till den kunskap hon förväntas tillgodogöra sig. Då handledarrelation är en spegling av det hierarkiska universitet återfinns dessa drag även i denna. Detta påverkar den kvinnliga studenten negativt. Att som handledare börja reflektera kring sina egna erfarenheter och förväntningar på studenter utifrån kön är att ta ett steg emot ett mer jämlikt handledarskap. Förutom detta behövs ett tydligt genusperspektiv i undervisningen från grundnivå till forskarutbildningen. Ett jämt antal kvinnliga och manliga handledare är också av stor vikt.

Högskoleförordningen (SFS 2006:173) föreskriver akademiska krav i kursplan och kursmål för både grund- och avancerad nivå i sjuksköterskeutbildningar. I svensk sjuksköterskeförening, på lärosäten och i klinisk verksamhet pågår diskussioner om hur dessa teoretiska krav ska förenas i klinisk praktik. Syftet var att belysa faktorer av betydelse för handledarskapet på grund och avancerad nivå och undersöka handledningsstrategier som kan förenar teori och verksamhetsförlagd utbildning för sjuksköterske- och specialistsjuksköterskestuderande. Metoden var en litteraturstudie som baserades på 11 vetenskapliga artiklar som kritiskt grans-kades och analyserades. Resultatet visar att det förutsätts ett väl fungerande samarbete mellan fakultet och klinisk verksamhet med tydligt formulerade kursplaner, mål och riktlinjer för handledning och stöd till handledare från fakultet och verksamhet. För framgångsrikt handledarskap framhålls betydelsen av handledares professionella hållning, kliniska kompetens och pedagogiska förmåga med stöd, konstruktiv feedback, främjande av reflektion, kritiskt och analytiskt tänkande och ett vetenskapligt förhållningssätt. / The Swedish National Agency for Higher Education (SFS 2006:173) state academic demands in curriculum and education goals for graduate and advanced level at the nursing education. At the Swedish nursing association (SSF), the university and in the clinical field there are discussions about how to integrate these theory demands into clinical practice. The aim of this literature study was to illuminate factors of signification for the preceptorship on graduate and advanced level and describe supervision strategies that connect theory and clinical practice for nurse students and nurse specialist students. Eleven scientific articles were reviewed and analysed in this literature study. The result shows that it anticipates cooperation between the nursing faculty and the clinical field with a clear curricu-lum, goals and guidelines for supervision and support for the preceptor. For suc-cessful preceptorship it is important that the preceptor is professional, has clinical competence and pedagogical skills with support, constructive feedback, reflection, critical and analyse thinking and a scientific conduction.

Under sjökaptensutbildningen ska teoretiska studier varvas med fartygsförlagdutbildning. Detta görs för att utöver skolans teori få känna på verkligheten och att ipraktiken ta till sig de kunskaper som behövs för att efter examen vara vakthavandebefäl ombord. Under den fartygsförlagda praktiken ska eleven bli lotsad av enhandledare som guidar och hjälper för att tiden ombord skall bli så effektiv och givandesom möjligt. Vi ville undersöka hur elever upplever handledarskapet ombord med fokuspå om det eventuellt är några skillnader beroende på vilken praktikperiod eleven befannsig i. Detta gjordes med hjälp av en kvalitativ metod genom fokusgrupper med syfte attfå utförliga och ingående svar. Det framkom vissa skillnader mellan den tredjepraktikperioden kontra de andra två sett till vilka arbetsuppgifter man fick göra samt hurbesättningen såg på eleven i form av förväntade kunskaper och vilket fritt ansvar somgavs eleven. Dock blev det tydligt att en god relation till sin handledare, oavsett vilkenpraktikperiod eleven befann sig i, var av väsentlighet för en lyckad praktik. Eventuellinverkan i handledarskapet beroende på kön och ålder hos handledaren var också någotvi ville undersöka. Kvinnliga handledare visade sig vara något mer sympatiska men denstörsta skillnaden fanns beroende på vilken ålder handledaren hade. En yngrehandledare ansågs generellt som mer uppskattad då denne hade ett större engagemangoch en större vilja att lära ut. / During their time at the “captain’s program”, students alternate theoretical studies with practical experience aboard ships. This combination aims to give them a taste of real-world situations alongside classroom learning, helping them develop the skills they need to be in charge on a ship after graduation. During their time at sea, students areguided by mentors who help them make the most of their experience onboard. Wewanted to investigate how students feel about this mentorship, particularly if it differsdepending on which stage of practical training, they're in. We used a qualitative methodusing focus groups to get detailed and thorough answers. We noticed some differencesbetween the third training period and the earlier ones, like the tasks students were givenand how they were viewed by the crew. But what mattered most was having a goodrelationship with their mentor, no matter at what stage they were in their teaching. Wealso investigated whether the mentor's gender and age had any impact on their teaching.Female mentors were seen as a bit more sympathetic, but the biggest difference wasage. Younger mentors were generally more appreciated because they were moreengaged and eager to teach.