No description available.

No description available.

Med lång erfarenhet från yrkeslivet inom hotell- och restaurangbranschen där jag handlett elever under utbildning ser jag nu som ansvarig för undervisningen på skolan elevernas praktik ur ett annat perspektiv. Vi befinner oss för närvarande i skarven mellan två läroplaner, Läroplanen för de frivilliga skolformerna 94 [ Lpf 94] och Gymnasieskola 2011 [ Gy 11]. Yrkesutbildningarna inom gymnasieskolan går från att ha varit yrkesförberedande till att göra eleverna väl förberedda för yrkesexamen så att de enligt skolverket (Gymnasieskola 2011) kan börja jobba direkt efter skolan. Arbetsplatsförlagd utbildning [ APU] ersätts av arbetsplatsförlagt lärande [APL] med i stort sett oförändrad omfattning och krav. Dock kan man notera att huvudmannen/ skolan har befriats från kravet att anordna utbildningar för handledare vid behov. Det föreskrivs i gymnasieförordningen (1992:994,4 kap. 14§) att den elev som deltar i APL ska ha en handledare som har nödvändiga kunskaper och erfarenheter för uppdraget och som i övrigt bedöms lämplig att vara handledare. Handledaren är inte anställd av skolan utan anställd av arbetsplatsen men påtar sig ansvaret att utbilda och bedöma eleven under dennes praktik på företaget. Man menar också att samverkan mellan skola och arbetsliv måste stärkas för att säkerställa en hög kvalitet i utbildningen. Ett sätt att göra det är lokala programråd vilka ska bidra till en organiserad och nära samverkan mellan skola och bransch. APL ska också bidra till att eleven genom att vistas i yrkesgemenskapen på en arbetsplats ska förstå yrkeskulturen och utveckla en yrkesidentitet. Mot bakgrund av detta är syftet i min undersökning att undersöka hur handledare som handleder APU-elever från restaurangprogrammet berättar om den information och utbildning de fått inför sin handledning av elever. Dessutom vilka ambitioner har handledare med sitt handledande. I min studie har jag valt att använda mig av benämningen APU, av den enkla anledningen att de elever som går i åk 2 och 3 fortfarande gör sin praktik inom ramen för APU. De elever som började sin utbildning hösten 2011 kommer att göra sin praktik inom ramen för APL. De handledare jag intervjuat har bara handlett APU-elever.

Under utbildning till yrkeslärare har frågan om handledning för att göra en bedömning blivit något som jag funderat mycket över. Studiens syfte var att utreda tankesätt och reflektioner kring frågan. Jag har använt mig av kvalitativa intervjuer i studien. Slutsatsen av analyserade intervjuer är att handledarna tycker att det är roligt att handleda men att tiden inte riktigt finns. Vidare anser de att alla i yrket på arbetsplatsen måste delta i handledandet. De anser också att det är viktigt med introduktion och att anpassning måste göras till den studerandes förutsättningar i form av förkunskaper, både teoretiska och praktiska, samt personlighet och annan livserfarenhet. Handledningen ska ske i en öppen atmosfär, det är viktigt att vara ärlig i sin feedback och att de studerande får vara med olika personer i samma arbetsuppgift tas upp som önskvärt. När det gäller bedömning mot kurmålen på LIA framkommer olika strategier från att ha väl dokumenterade uppföljningsrutiner som sedan sammanställs till en slutrapport till att både se, känna och veta när målen uppnåtts.

Att arbeta som socialsekreterare anses vara utmanade, krävande och stressigt. Vad är det egentligen socialsekreterarna anser vara påfrestande och vad behöver de för stöd i sitt arbete? Syftet med denna studie var att undersöka hur socialsekreterare i individ- och familjeomsorgen upplever tillgången och/eller bristen på handledning och medarbetarstöd. Men även vad det stödet i form av handledning och medarbetare hade för betydelse för dem i arbetet och om det fanns någon skillnad gällande behovet av stöd beroende på arbetslivserfarenhet. Denna studie bygger på en kvalitativ forskningsstrategi där empirin samlades in via semistrukturerade intervjuer med sex socialsekreterare från två mindre kommuner i Sverige. Studien visade att arbetsbelastning, tidsbrist och delaktighet i svåraklientprocesser var något som socialsekreterarna periodvis upplevde vara påfrestande i arbetet. Att uppnå de kompetenskrav som behövdes i arbetet var också något som kunde upplevas påfrestande. Att ha tillgång till handledning och medarbetarstöd var något som samtliga socialsekreterare ansåg kunde gynna deras professionella utveckling men även underlätta arbetsutförandet. De socialsekreterarna med kortare arbetslivserfarenhet uttryckte ett större behov av extern handledning för en arbetsmässig vidareutveckling. Medan de som hade längre erfarenhet inom arbetsplatsen uttryckte ett mindre behov, då de ansåg sig komma långt med tidigare erfarenhet och stöd via medarbetare. Det visade sig inte finnas någon skillnad i behovet av stöd via medarbetare.

Syftet med studien var att undersöka hur lärare på en grundskola som undervisar i teoretiska ämnen uppfattar sin roll som handledare för eleverna i verksamheten, men även hur lärarna arbetar med handledning av elever. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats och den datainsamlingsmetod som användes var den halvstrukturerade intervjun och totalt intervjuades åtta lärare. De resultat som framkom i studien var att lärarnas definition av handledning bestod av två aspekter, dels den sociala delen och dels den pedagogiska. Lärarnas definition visade att de båda aspekterna är lika betydelsefulla och har lika stor plats i definitionen av handledning. Lärarnas upplevelser av handledning handlade om den didaktiska och pedagogiskt praktiska situationen och sociala aspekter. Samtalets utrymme i handledning ansågs bestå av motsättningar, när det gällde lärarnas ambition och den praktiska verkligheten. Lärarnas definition av handledarrollen handlade om att rollen ansågs bestå av många olika egenskaper. Lärarna upplevde att handledarrollen bestod av både sociala och pedagogiska kompetenser hos läraren. Dessutom var upplevelsen förbunden med en didaktisk aspekt som uttryckte svårigheterna i den didaktiska situationen. De slutsatser som studien kom fram till är att lärarna definierar handledning som en tvådimensionell metod. Lärarnas upplevelser av handledning uttryckte en bred uppfattning av begreppet, där samtalet hade sin nödvändiga, men svårplacerade ställning. Lärarna definierade handledarrollen som komplex och uttryckte en osäkerhet i omfattningen av den. Lärarnas upplevelser av sin handledarroll var att uppdraget sågs som komplicerat och näst intill ogenomförbart i grundskolan.

Att vara första linjens chef inom väfärdstjänstesektorn förutsätter förmågan att kunna hantera organisatoriska påfrestningar och krav. Handledning i en arbetsplatskontext är ett verktyg som  innebär hjälp för lärande, utveckling och förändring. Studien syftar till att undersöka och beskriva hur personer med chefsbefattning upplever handledning som betydande för utvecklandet av yrkesrollen samt förändrade strategier och handlingar. Den metodologiska utgångspunkten var inspirerad av grundad teori och datan bestod av kvalitativa intervjuer med sex enhetschefer från privata och kommunala verksamheter inom socialt arbete. Den teoretiska utgångspunkten var ett sociokulturellt perspektiv och situerat lärande – legitimt perifert lärande. Reslutatet visade att deltagarna upplevde att rollen som enhetschef var komplex och att det fanns stora behov av att utbyta erfarenheter och kunskap med andra, framförallt på kollegial nivå. Handledning som formell och informell sammankomst hade betydelse för upplevelsen av känna trygghet i ledarrollen, att lära sig, utvecklas och kunna bolla tankar och idéer. Slutsatsen blev att arbetsgivare bör ta större ansvar för att tillgodose chefers behov av handledning.

Syftet med studien är att öka kunskapen om hur olika yrkesgrupper inom skolan och förskolan uppfattar handledning, vad de förväntar sig att handledningen ska ge samt vilka förutsättningar de uppfattar är viktiga för arbetet med handledning. För att undersöka detta syfte har kvalitativa intervjuer gjorts med informanter från tre yrkesgrupper. Dessa intervjuer har analyserats med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Studien har tre teoretiska utgångspunkter; de specialpedagogiska perspektiven, teorier om handledning och Abbotts professionsteori. Resultatet visar att det finns skillnader i hur yrkesgrupperna uppfattar handledning och vilka förväntningar de har på handledningens form, syfte och innehåll. Fem viktiga förutsättningar som yrkesgrupperna uppfattar som viktiga för att handledning ska kunna bli ett verktyg i arbetet med att möta olika barns olika behov identifieras. Studien visar att en viktig förutsättning för arbetet med handledning är att det avsätts mer tid till handledning så att man kan få till en kommunikation mellan aktörerna där man tydliggör syftet med handledningen, vilken handledningsmodell som kommer att användas samt vilka förväntningar man har på varandra och på handledningen. Detta kan leda till att man vidgar synen på barns olikheter.

No description available.

Diss. Göteborg : Göteborgs universitet, 2007.