Bakgrund: Det som definierar att ett barn far illa är enligt SoL barn som inte får sina behov tillgodosedda inom familjen samt att det kan vara barn eller ungdomar som riskerar att utvecklas ogynnsamt genom ett eget skadligt beteende. Anmälningsskyldigheten och utredningsplikten ska verka för att skola, polis och socialtjänst ska kunna fånga upp de barn som far illa i ett tidigt skede. Syfte: Med en utgångspunkt av ovanstående problematik, på att barn faller mellan olika myndigheters ansvar, är syftet med denna uppsats att ta reda på hur samverkan mellan socialtjänst, polis och skola fungerar jämfört med vad lagen säger, med fokus på barn som far illa. Metod: Studien är baserad på att kvalitativ metod där vi använt oss utav kvalitativa intervjuer. Dessa intervjuer består av en kurator, två handläggare på socialförvaltningen, en rektor, tre skolsköterskor och tillsist en polis. Resultat: Studien har visat att skolor tolkar sin anmälningsplikt olika vilket leder till att socialförvaltningen inte har möjlighet att utreda i den utsträckning de hade önskat och därmed begränsas de tidiga insatserna.

Problemdefinition: problembilden som existerar ur ett arkiv- och informationsvetenskapligt perspektiv är hur värderingen av verksamhetsinformation ska gå till vid en konkurs av ett helägt kommunalt bolag samt vad som händer med handlingsbeståndet i avseende bevarande och gallring. Syfte: uppsatsens huvudsyfte är att skapa ett vägledningsinstrument som ska gå att använda vid riktiga konkurser av helägda kommunala bolag där frågor om handlingsbeståndets värdering, bevarande och gallring förekommer.  Metod: uppsatsen är en kvalitativ fallstudie som analyseras med en hermeneutisk analysmetod uppdelad efter två frågor där ovan nämnda vägledningsinstrument skapas och testas. Fallstudien analyserar en fiktiv konkurs av det helägda kommunala bostadsbolaget Torsby Bostäder AB. Fråga 1 söker finna svar på vad som juridiskt och praktiskt händer med handlingsbeståndet vid en konkurs i avseende bevarande och gallring. Fråga 2 undersöker genom en modifierad analysmodell de rättsliga, ekonomiska och kulturella värden användare eventuellt söker finna i verksamhetsinformation i form av utvalda handlingstyper hos analysobjektet genom att utgå ifrån Geoffrey Yeos användarperspektiv vilket utgörs av en användartaxonomi och värde- och ändamålsmodell med komplement av temporala värderingsprinciper från Erik Borglund, Lena-Maria Öberg samt Theodore Schellenberg.  Resultat: handlingsbeståndet kommer sannolikt tas över av arkivmyndigheten i Torsby kommun med bibehållen handlingsoffentlighet. Rättsligt och ekonomiskt värde är överlag de vanligast förekommande värdena med kulturellt värde endast som en möjlighet enligt särskilda premisser. Fallstudien förutser dock en värdeförskjutning över tid från rättsliga och ekonomiska värden till kulturella värden. Slutsatser: vägledningsinstrumentet fungerar, det kan svara på uppsatsens två frågor vilket ger hypotesen att instrumentet sannolikt även fungerar för konkurser av andra helägda kommunala bolag bortom endast bostadsbolag. Instrumentet är dock komplext och ytterligare studier behöver utföras. För praktisk tillämpning så krävs en enklare struktur och för hantering så krävs dels arkivariekompetens dels erfarenhet av en bred mängd handlingstyper. Ytterligare forskning bör även utföras inom autenticitet för helt digital verksamhetsinformation.