No description available.

No description available.

Syftet med studien var att undersöka de professionellas perspektiv på hedersrelaterat våld.Fokus i studien var: att undersöka hur yrkesutövare i socialt arbete bedömer att ett ärendehandlar om hedersvåld, och vilka eventuella svårigheter som finns vid omhändertagande avoffren för våldet Studien hade en kvalitativ ansats och baserades på fem intervjuer medverksamma professionella inom socialtjänsten och kvinnojourer som arbetar medvåldsutsatta kvinnor. I studien används de teoretiska begreppen intersektionalitet ochdramatriangeln för att tolka och analysera datamaterial och studiens resultat. Av resultatetframgår det att hedersrelaterat våld anses vara en kollektiv handling som kan utövas av fleraförövare. För att gå tillväga för att bedöma att ett ärende var hedersrelaterat använde deprofessionella verktyg som ingående intervjuer, nätverkskartor och livslinje. Våldet ansesvara förknippat till kvinnans sexualitet och används som ett sätt att utöva makt och kontrollöver hennes fria livsval. De professionella i studien uttryckte svårigheter i omhändertagandetav våldsutsatta kvinnor vad gäller säkra boendeplaceringar och att skydda dem från hot ochvåld efter att de lämnat boendet.

Bakgrund: Litteratururvalet med fokus på hedersrelaterat våld och ungdomars attityder har gett mig en ram för arbetet och har varit till hjälp vid analys och bearbetning av resultaten. Hirdmans genusteori och Gemzöes definition av etnicitet och kulturskillnader utgör grunden för min studie.Syfte: Det övergripande syftet med denna undersökning är att ta reda på vilka attityder ungdomar har samt att ta reda på om det finns några skillnader och i så fall vilka, vad gäller ungdomars attityder till hedersrelaterat våld, utifrån kön och etnisk bakgrund.Metod: För syftet som jag nämnt ovan har jag använt mig av en kvantitativ enkätstudie. Empirin består av 405 enkätsvar från gymnasieungdomar. Enkätstudien är genomförd på två gymnasieskolor i två olika kommuner.Resultat: I mina analys har jag behandlat följande kategorier; Attityder till hedersrelaterat våld som ett viktigt ämne, Attityder kring faktorer som ligger bakom hedersrelaterat våld och attityder till att arbeta och förebygga hedersrelaterat våld. Utifrån de empiriska data har jag dragit slutsatsen att ungdomarna anser att det är allvarligt med hedersrelaterat våld och är något som bör förebyggas. Ungdomars attityder till hedersrelaterat våld skiljer sig utifrån kön och etnisk bakgrund. Sammanfattningsvis visar resultaten att flickor anser att hedersrelaterat våld är mer allvarligt i högre grad än pojkar. Även ungdomar med en svensk bakgrund anser att hedersrelaterat våld är mer allvarligt i högre grad än ungdomar med en invandrarbakgrund

Bakgrund: Som blivande högstadie- och gymnasielärare ställde vi oss frågan hur man som skolpersonal bör och skall agera gällande hedersrelaterat förtryck då detta är något som vi kan komma att stöta på vid framtida arbetsplatser. Syfte: Syftet med uppsatsen var att bidra till förståelsen om hur skolor arbetar med och förebyggande mot hedersrelaterat förtryck. Metod: Vi valde att använda oss av den kvalitativa intervjumetoden. Valet av metod har gjorts utifrån våra frågeställningar som söker svar på hur skolor arbetar med respektive förebyggande mot hedersrelaterat förtryck. Vi valde att göra en semi-strukturerad intervju vilket innebär att vi utgått från fasta frågeställningar som grund för ett samtal kring ämnet. Resultat: I studien framkom det att erfarenheten kring hedersrelaterat förtryck skiljer sig från skola till skola. Vissa skolor arbetar ständigt med problematiken medan andra skolor inte har några erfarenheter kring hedersrelaterat förtryck. Flera av skolorna som deltog i undersökningen hade inga egna utarbetade handlingsplaner för hur skolan skulle agera i ärenden gällande hedersproblematiken, samtidigt som det fanns skolor med väl inarbetat material. Skolornas förebyggande och akuta arbete mot hedersrelaterat förtryck skiljer sig sinsemellan genom hur stor problematiken är på skolan och vad personalen har för tidigare erfarenheter

Syftet med detta examensarbete är att undersöka om hedersrelaterat våld bör ges ett tydligare erkännande i den svenska strafflagstiftningen. För att utreda uppsatsens syfte och besvara de uppställda frågeställningarna har den rättsvetenskapliga metoden använts. Hedersrelaterat våld är ett omstritt begrepp och detta har bland annat sin grund i att det finns olika förklaringsmodeller till våldet. Regeringen har hittills satsat stora resurser för att motverka det hedersrelaterade våldet. Trots dessa insatser från regeringens sida är hedersrelaterat våld fortfarande ett existerande problem i vårt samhälle och kunskapsnivån bland de myndigheter som kommer i kontakt med personer som fallit offer för det hedersrelaterade våldet är inte bara ojämn, den är i vissa fall även bristfällig. Det hedersrelaterade våldet skiljer sig åt på många viktiga punkter från våld i nära relationer. Det är viktigt att belysa dessa skillnader, framförallt för att öka kunskapen om hedersrelaterat våld och för att brott som begås med ett hedersmotiv ska kunna utredas på ett mer framgångsrikt sätt. Det finns anledning att särskilt uppmärksamma hedersrelaterat våld, främst för att de som utsätts för denna typ av våld ska kunna få adekvat skydd och stöd, berörda myndigheter ska tillämpa rätt utredningsmetod och för att domstolen ska beakta hedersmotivets försvårande karaktär vid påföljdsbestämningen.Det finns såväl fördelar som nackdelar med en särreglering av hedersrelaterat våld. Det är viktigt att belysa vilka negativa konsekvenser en särreglering av det hedersrelaterade våldet kan leda till. Det bör emellertid understrykas att syftet med en särreglering av det hedersrelaterade är att skydda utsatta personer, inte att angripa vissa grupper. Efter en samlad bedömning har jag kommit fram till att fördelarna väger tyngre än nackdelarna, varför en särreglering på området bör ske. Men en lagändring som kan uppfattas som riktad mot vissa grupper eller kulturer måste ske med ett förhållningssätt som inte skapar onödig konfrontation och på ett sätt som inte ger näring åt rasistiska strömningar.

Mitt syfte med denna studie är att undersöka gymnasieskolans förhållningssätt till hedersrelaterat våld. Mina frågeställningar baserar sig på om och vilken policy gymnasieskolor i Uppsala har för att förebygga och hantera hedersrelaterat våld. Anledningen till att jag koncentrerat min studie till gymnasieskolan beror på att förbuden och trycket på dessa ungdomar, speciellt på flickor, ökar och hårdnar då de når gymnasialålder.   Min intervjustudie har baserats på intervjuer av rektorer och annan personal i gymnasieskolorna som var insatta i detta område. De centrala frågorna jag söker svar på är: 1)      Vad har de olika skolorna för policy för att förebygga hedersrelaterat våld? 2)      Vad säger skolornas handlingsplan om hedersrelaterat våld? I dagens Sverige är hedersvåldet en verklighet och behovet att arbeta mot detta problem är av stor vikt. För att kunna hantera, motarbeta, förebygga och eventuellt kunna lösa ett rådande problem måste man först erkänna dess existens. Ett erkännande vore att ta med själva ordet i handlingsplanen och det samma gäller när man vill hantera och kunna lösa problemet. Man måste helt enkelt komma över rädslan för ”vi och dom” problematiken. Många ungdomar vill inte anmäla sina familjer dels på grund av de risker de skulle utsätta sig för och dels för att de vill lösa problemet diskret för att de inte vill skada sina familjer. Det ungdomarna behöver är att kunna finna hjälp och se att skolan som är deras frihets zon och trygghet bistår dem med det. Vidare måste föräldrarna se att skolan tar ställning gällande hedersvåld och har en plan som de använder sig av för att agerar mot det. Min studie visar att de flesta skolorna är väl medveta och insatta i problemet. De gör sitt yttersta för att hjälpa eleverna genom att de sätter deras och dess säkerhet i främsta rummet. Många av skolorna i Uppsala har någon form av handlingsplan men de flesta har det i form av en dold sådan och ytterst få skriver ut ordet i sina handlingsplaner.

This study is a text analysis of the media debate about honor killings in the last 20 years. I want to contribute to increased knowledge about honor killings and crimes of honor. Through this increased knowledge I wish to prevent honor killings and crimes of honor. The result of this study shows a progress of the debate and through the years have the understanding of the problem improved. Authorities have begun to react and the public have become more aware about what honor killings are and in which way it can assert. Honor killings can occur all in religions, although could patriarchal remains in certain cultures have influence. Moreover, old habits like traditions and expectation from the society concerning how the man is supposed to control the women of the family and their sexuality.

Sammanfattning Studien syftar till att, utifrån polisers arbete och förhör med misstänkta förövare av hedersrelaterat våld och förtryck, bidra till kunskap om förövarnas motivering och inställning kring brottet för att på så vis få en fördjupad förståelse för problematiken. Deltagande sex respondenter, varav hälften män och hälften kvinnor, har genom semistrukturerade intervjuer intervjuats avseende deras kunskap och bemötande av misstänkta förövare av hedersrelaterade brott. I resultatet av intervjuerna med poliserna om deras arbete framkom det att anmälningar kring hedersrelaterat våld och förtryck har ökat, men att anmälningsfrekvensen fortfarande är låg. Respondenterna beskriver en svårighet med bevissäkring för att få dessa brott till åtal, och majoriteten av respondenterna önskar mer utbildning inom hedersrelaterat våld och förtryck för att kunna få fler misstänkta förövare dömda. Vidare visar resultatet att förövarna sällan erkänner brottet, att de aldrig anger att brottet har skett i hederns namn och att de inte visar någon ånger eller skam för deras handlingar. De som erkänner brottet hänvisar till att handlandet är rättfärdigat då offret bestraffas på grund av dennes felaktiga handlingar. Studiens resultat medför en fördjupad förståelse för såväl hederskultur, förövare som polisens arbete, vilket kan vara användbart i arbetet med förövare och offer för hedersrelaterat våld och förtryck.

<p>Det traditionella sociala arbetet socialtjänsten använder vid handläggning av våld i nära relationer, kan vara svårare att applicera på fall där våldet och förtrycket är "hedersrelaterat". Socialtjänstens iblandande kan ibland bli till mer skada en nytta, varför syftet med denna studie har varit att undersöka socialtjänstens handlingsplaner och deras kunskapskällor som de har vid handläggning av ärenden som rör "hedersrelaterat" våld och förtryck. Den forskningsansats som använts för att uppnå studiens syfte är kvalitativ forskningsmetod. Resultatet är baserat på en granskning av tre handlingsplaner från socialtjänsten, för handläggning av "hedersrelaterat" våld och förtryck och som ett komplement har tre kvalitativa intervjuer genomförts med tre socialsekreterare. Vidare har en jämförelse gjorts med andra kunskapskällor som varit relevanta för studiens syfte och berört problematiken. Resultatet visar att socialtjänsten kommit olika långt med att öka sin kompetens och kunskap om "hedersrelaterat" våld samt att erfarenheten av problematiken skiljer sig från kommun till kommun. Studien har ställt sig kritiskt till de kunskapskällor som socialtjänsten erhåller om problematiken, då problemet ses ur ett kulturellt perspektiv som tenderar att kategorisera grupper och att individers specifika behov riskerar att försummas.</p>