<p>Syftet med denna C-uppsats var att undersöka lärares uppfattningar kring samarbetet mellan hem och skola genom utvecklingssamtal. För att ta reda på detta gjorde vi en kvalitativ intervjustudie genom att intervjua sex grundskollärare i skolår 1-3. Genom en historisk återblick i bakgrunden kan läsaren ta del av hur samarbetet mellan hem och skola har vuxit fram och hur det enskilda samtalet blivit ett utvecklingssamtal. Resultatet består utav fyra teman; samarbetet mellan hem och skola genom utvecklingssamtal, syftet med utvecklingssamtal, läraren syn på sin roll i utvecklingssamtalet och skillnaden mellan det enskilda samtalet/kvartsamtalet och utvecklingssamtalet. Under varje tema sammanställde vi intervjusvaren där vi påvisar likheter och skillnader mellan de olika svaren. Resultatet av analysen visar att lärarna anser att utvecklingssamtalet är en viktig del i kontakten mellan hem och skola men den dagliga kontakten är ännu viktigare.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att synliggöra ett elevperspektiv på föräldrasamverkan. Vi anser att detta perspektiv bör lyftas fram för att skapa reflektion och förståelse för elever. Föräldrars samverkan ser olika ut men har eleven i fokus, därför bör elevers synpunkter synliggöras. I denna uppsats besvaras våra frågeställningar; hur uppfattar elever föräldrasamverkan? och hur ser elever på sin möjlighet att påverka föräldrasamverkan?</p><p>Vi försöker till en början i vår litteraturgenomgång göra en teoretisk förankring, detta för att förstå problematiken kring eleven i föräldrasamverkan. Sedan belyser vi den tidigare forskning på föräldrasamverkan utifrån ett elevperspektiv som finns. Inom föräldrasamverkan visar det sig att elever förhandlar för att kontrollera. Vi problematiserar därefter samtalet mellan hem och skola, där vi finner att de flesta elever är nöjda med utvecklingssamtalet. Att elever är nöjda med samtalet beror bland annat på att det sätter dem i fokus.</p><p>För att besvara vårt syfte och våra frågeställningar intervjuade vi fyra elever i år fem. Elevernas utsagor har vi genom narrativ analys sammanställt till fyra berättelser. Dessa berättelser har vi tolkat och slutligen diskuterat i relation till litteraturgenomgången.</p><p>Vi avslutar denna uppsats med en diskussion där vi tar upp pedagogiska möjligheter och konsekvenser samt drar lärdom utav detta.</p>

<h1>Sammanfattning</h1><p> </p><p> </p><p>Syftet med vår studie är att undersöka hur kontakten mellan förskola, skola och hem betraktas. I läroplan för förskolan, Lpfö 98, förespråkas att förskola och hem ska samarbeta för att kontakt ska etableras. Kontakten har olika förutsättningar och innebörder vilka bidrar till hur kontakten mellan parterna gestaltar sig. Kontakten motiveras även utifrån barns lärande, dock är barns perspektiv många gånger försummat i studier som handlar om kontakten mellan förskola, skola och hem. Vi undersöker hur kontakten betraktas och värderas i såväl relevanta studier på området som på lokal nivå. Vår ambition är även att undersöka hur barn positioneras i denna kontakt. För att konkretisera hur kontakten värderas samt hur barn positioneras på lokal nivå, granskar vi kvalitetsredovisningar för förskolans verksamhet inom Örebro kommun.</p><p> </p><p>Efter olika granskningar konstaterar vi att kontakten betraktas och värderas som betydelsefull i såväl studier vi tagit del av, som i förskolornas verksamheter inom Örebro kommun. Vår slutsats är att engagemanget från förskolans sida syftar till att etablera goda kontakter med barnens vårdnadshavare, kontakten sker således på de vuxnas villkor. Dock urskiljer vi skillnader och likheter i hur kontakten betraktas och värderas inom Örebro kommuns förskolor. I kvalitetsredovisningarna påvisas alltifrån att kontakten ska ske genom nära och förtroendefullt samarbete med barnens vårdnadshavare till att förskolorna enbart ska hålla vårdnadshavarna informerade om verksamheten. Flertalet förskolor belyser daglig kontakt som mest betydelsefull, till skillnad från sporadisk kontakt som sker vid till exempel föräldraråd.</p><p> </p><p>Vår empiriska undersökning påvisar att barn negligeras i kontakten mellan förskola och hem. Dock finner vi att barn i ett flertal kvalitetsredovisningar omnämns latent, det vill säga de omnämns indirekt och dolt. Endast i ett fåtal förskolors kvalitetsredovisningar omnämns barnen manifest, följaktligen tydligt och påtagligt. Vår kommentar till detta resultat är att barn bör få en tydligare position i kontakten mellan förskola och hem. Möjligen kan kontakten mellan förskola och hem få en annan karaktär om barnens position blir mer påtaglig.</p><p> </p><p>Nyckelord: kontakt, förskola och hem, kvalitet, barns position</p>

<p>The purpose of the study was from the perspective of young people that has completed a stay at HVB-home. The respondents are between 15-21 years both boys and girls. The basic questions were: How do the respondents look upon this HVB-homes service process? How do the respondents look upon this HVB-homes service contents? How do the respondents look upon this HVB-homes service regarding available information and how the staff is available? What positive and negative experience do they have from their stay at the HVB-home? We also wish to get a picture of what is important to change to improve the quality on this HVB-home. To receive answers to those questions we formed a questionnaire. To be able to analyse and understand the situation of these respondents earlier research was used as a tool. We found that a majority of the respondents were pleased with the care, support and treatment that they received. On the other hand the respondents were less pleased with insight and participation in their own matter. Group activities, composition of the group and the trust for the staff showed less positive results. The conclusion of this study is that the staff at this HVB-home ought to be more keenly aware of the youths opinion and make them more involved in their own treatment process.</p>

Syftet med denna C-uppsats var att undersöka lärares uppfattningar kring samarbetet mellan hem och skola genom utvecklingssamtal. För att ta reda på detta gjorde vi en kvalitativ intervjustudie genom att intervjua sex grundskollärare i skolår 1-3. Genom en historisk återblick i bakgrunden kan läsaren ta del av hur samarbetet mellan hem och skola har vuxit fram och hur det enskilda samtalet blivit ett utvecklingssamtal. Resultatet består utav fyra teman; samarbetet mellan hem och skola genom utvecklingssamtal, syftet med utvecklingssamtal, läraren syn på sin roll i utvecklingssamtalet och skillnaden mellan det enskilda samtalet/kvartsamtalet och utvecklingssamtalet. Under varje tema sammanställde vi intervjusvaren där vi påvisar likheter och skillnader mellan de olika svaren. Resultatet av analysen visar att lärarna anser att utvecklingssamtalet är en viktig del i kontakten mellan hem och skola men den dagliga kontakten är ännu viktigare.

Syftet med denna uppsats är att studera vilka recept lärare i hem- och konsumentkunskap använder i sin undervisning och då särskilt studera vem och vad som bestämmer urvalet samt att se vilka värden och normer som förmedlas. Undersökningen är utförd med deltagande observationer samt kvalitativa intervjuer av tre lärare och sex elever i år åtta och nio. Vid de deltagande observationerna har en metodvariant som kallas "critical incidents" använts. Resultatet tyder på att vilka recept som används främst har att göra med lärarens inställning till vem som ska göra valet, med vad läraren har planerat att undervisningen ska handla om och med vilken tillgång till recept som finns. Genom valet uttrycker lärarna pedagogiska idéer och kunskapssyn och eleverna uttrycker bland annat smakpreferenser. Min slutsats är att det finns anledning att fundera över både hur elever lär och vad jag som lärare kan göra för att skapa de bästa förutsättningarna för lärande. / This essay examines the methodology of recipe selection used by teachers in Home Economics teaching and specifically studies who and what determines the selection as well as what values and norms are conveyed. The study was conducted using participatory observations and qualitative interviews of three teachers and six pupils in years eight and nine. A method called "critical incidents" was used during the participatory observations. The result suggests that recipe selections are based on one of three criteria: a teacher’s attitude towards whom – the teacher or student – directs recipe selection, a preset lesson plan, or, the accessibility to recipes. Teachers tend to base selections upon pedagogical ideas and a cognitive approach whilst pupils express preferences based on taste. This essay concludes that it is of value to consider how pupils learn and what a teacher can do to foster the best circumstances for learning.

Sammanfattning Läroboken är ett av de verktyg som lärare kan använda i sitt arbete för att eleverna ska nå målen. En lärobok kan spela en stor roll i en lärares undervisning och det är därför av största vikt för blivande lärare att kritiskt granska de läroböcker som man tänker sig att använda. I ämnet hem- och konsumentkunskap är boken Hem- och Konsumentkunskap år 7 - 9 av Hedelin m.fl. (2007) en vanligt förekommande lärobok i många lärares undervisning. Detta examensarbete utgår utifrån förförståelsen att ovan nämnda lärobok möjligen är det fullkomliga läromedlet för en lärare i ämnet men samtidigt finns även med i beaktande att det förekommer en viss kritik från lärare mot boken i fråga. Huvudsyftet med arbetet har varit att studera läroboken med fokus på ämnets fyra grundläggande perspektiv, resurshushållning, hälsa, jämställdhet och kultur. Med arbetet har även funnits två delsyften, dels att reflektera över lärares praktiska arbete med läroboken utifrån några teoretiska synsätt dels att undersöka elevers upplevelser av läroboken. Som utgångspunkt för resonemanget har modellen Den didaktiska triangeln använts där de tre hörnen fått symbolisera lärobok, lärare och elev (se t.ex. Imsen, 1999). Denna modell kompletteras i arbetets resultatkapitel med dubbelriktade pilar för att åskådliggöra interaktionen mellan triangelns hörn. Tidigare forskning inom området visar att det finns all anledning att ta upp läromedel till diskussion, bland annat i förhållande till elevers måluppfyllelse. I Skolverkets utvärdering av grundskolan 2003 diskuteras att lärarna i ämnet prioriterar vissa mål lägre än andra, till exempel jämställdhet. Detta föranleder utredarna att föreslå en vidare diskussion om ämnets förmåga att ligga i linje med den senaste kursplanen såväl som med samhällsutvecklingen i stort. Utvärderingen pekar på att det även behövs en fördjupad diskussion hur styrdokumentens mål konkret kan omsättas i undervisningen (Skolverket, 2004). Arbetets metodiska ansats har hämtat sin inspiration från hermeneutiken. De metoder som har valts för tolkning av läroboken är en kombination av Bergström och Boréus (2005) innehållsanalys och Morbergs textgranskningsschema fritt efter Gustafsson m.fl. (2006). Som metod för övrig datainsamling har ostrukturerade intervjuer använts vilka har genomförts med elever i grupp samt med lärare enskilt och i grupp (se exempelvis Bryman, 2002). Resultatet av elevintervjun visar att deltagarna är odelat positiva till den aktuella läroboken vilket även de deltagande lärarna är, dock med vissa reservationer. Anmärkningsvärt är att ingen av de tillfrågade lärarna har sökt information om övriga läromedelsförlags utbud av läroböcker. Analysen av den aktuella läroboken visar att den fysiska dimensionen av hälsoperspektivet väger tyngst och att perspektivet jämställdhet i stort sett är osynligt i boken. Författarens slutsats blir att läroboken Hem- och konsumentkunskap år 7 – 9 av Hedelin m.fl.(2007) inte är ett fullkomligt läromedel för ämnet utan bör kompletteras med ytterligare material för att visa ämnets kunskapsområden, perspektiv och dimensioner ur olika synvinklar.

Denna studie utgår från en poststrukturalistisk teori med feministisk perspektiv och har som syfte att förstå och se olika kontexts betydelse för subjektets skapande för läraren i grundskoleämnet hem- och konsumentkunskap (förkortning HK) Genom reflexiva intervjuer med verksamma HK-lärare och med en poststrukturalistisk analys studeras hur lärarnas upplevelser och erfarenheter kan relateras dels till schablonbilden och dels till hur den genom samtida och historiska texter kan förstås. Studien behandlar en existerande bild eller en schablon om hur läraren i hem och konsumentkunskap, förväntas vara och agera. En bild som beskriver en präktig, lite gnällig och petig kvinna, en praktisk person som lägger sig i det mesta och dessutom är något fyrkantig. I studien framkom att HK-läraren känner till schablonens existens men känner varken igen sig eller kollegor genom den. Med en poststrukturalistisk teori om subjektivisering, identitetsskapande och individuella förhållningssätt diskuteras i studien i vilka olika kontext HK-läraren lär sig att vara. Med andra ord diskuteras i studien på vilka olika historiska och samtida sociala arenor som HK-lärarens subjektivitet är konstruerad.

Sammanfattning     Syftet med vår studie är att undersöka hur kontakten mellan förskola, skola och hem betraktas. I läroplan för förskolan, Lpfö 98, förespråkas att förskola och hem ska samarbeta för att kontakt ska etableras. Kontakten har olika förutsättningar och innebörder vilka bidrar till hur kontakten mellan parterna gestaltar sig. Kontakten motiveras även utifrån barns lärande, dock är barns perspektiv många gånger försummat i studier som handlar om kontakten mellan förskola, skola och hem. Vi undersöker hur kontakten betraktas och värderas i såväl relevanta studier på området som på lokal nivå. Vår ambition är även att undersöka hur barn positioneras i denna kontakt. För att konkretisera hur kontakten värderas samt hur barn positioneras på lokal nivå, granskar vi kvalitetsredovisningar för förskolans verksamhet inom Örebro kommun.   Efter olika granskningar konstaterar vi att kontakten betraktas och värderas som betydelsefull i såväl studier vi tagit del av, som i förskolornas verksamheter inom Örebro kommun. Vår slutsats är att engagemanget från förskolans sida syftar till att etablera goda kontakter med barnens vårdnadshavare, kontakten sker således på de vuxnas villkor. Dock urskiljer vi skillnader och likheter i hur kontakten betraktas och värderas inom Örebro kommuns förskolor. I kvalitetsredovisningarna påvisas alltifrån att kontakten ska ske genom nära och förtroendefullt samarbete med barnens vårdnadshavare till att förskolorna enbart ska hålla vårdnadshavarna informerade om verksamheten. Flertalet förskolor belyser daglig kontakt som mest betydelsefull, till skillnad från sporadisk kontakt som sker vid till exempel föräldraråd.   Vår empiriska undersökning påvisar att barn negligeras i kontakten mellan förskola och hem. Dock finner vi att barn i ett flertal kvalitetsredovisningar omnämns latent, det vill säga de omnämns indirekt och dolt. Endast i ett fåtal förskolors kvalitetsredovisningar omnämns barnen manifest, följaktligen tydligt och påtagligt. Vår kommentar till detta resultat är att barn bör få en tydligare position i kontakten mellan förskola och hem. Möjligen kan kontakten mellan förskola och hem få en annan karaktär om barnens position blir mer påtaglig.   Nyckelord: kontakt, förskola och hem, kvalitet, barns position

The purpose of the study was from the perspective of young people that has completed a stay at HVB-home. The respondents are between 15-21 years both boys and girls. The basic questions were: How do the respondents look upon this HVB-homes service process? How do the respondents look upon this HVB-homes service contents? How do the respondents look upon this HVB-homes service regarding available information and how the staff is available? What positive and negative experience do they have from their stay at the HVB-home? We also wish to get a picture of what is important to change to improve the quality on this HVB-home. To receive answers to those questions we formed a questionnaire. To be able to analyse and understand the situation of these respondents earlier research was used as a tool. We found that a majority of the respondents were pleased with the care, support and treatment that they received. On the other hand the respondents were less pleased with insight and participation in their own matter. Group activities, composition of the group and the trust for the staff showed less positive results. The conclusion of this study is that the staff at this HVB-home ought to be more keenly aware of the youths opinion and make them more involved in their own treatment process.