Syftet med denna här studie är att undersöka idéer om ”svenskhet”. Det är tydligt av mina informanters diskussion om svenskhet att det finns flera sätt att förstå och förhålla sig till svenskhet. Mina informanter ser sig själva som svenskar, men är också medvetna om att andra kan se dem som invandrare, det vill säga som icke-svenskar. De teman jag behandlar är mina informanters förståelse av svenskhet, och det de ser som de främsta hindren för att uppnå svenskhet, nämligen personnamn, förmåga att tala svenska och tankar om hemland. / The purpose of this study is to investigate what ideas about “Swedishness”. As my informants discuss the subject, it is clear that there are different responses to what is meant by Swedishness and several ways to look at it. My informants think of themselves as Swedish, but also aware that others may view of them as immigrants, that is non-Swedish. The themes I have looked closely at are my informants ideas about Swedishness, and what they think are obstacles to attain Swedishness in the eyes of others, that is personal names, ability to speak Swedish, and ideas about homeland.

Syftet med den här uppsatsen är att redogöra för hur fyra svensksomalier ser på svenskhet och undersöka eventuella hinder de identifierar för att bli betraktade som svenska. Jag har tittat närmare på hur de ser på sin identitet och vilket samband det har med vad de betraktar som sitt hem respektive hemland. Jag visar att mina informanter förhåller sig på ett delvis varierande sätt till svenskhet och att det bland dem också finns flera gemensamma sätt att resonera på. Att bli helt svensk är något de både väljer bort och något de inte anser sig ha möjlighet att bli. Hur de betraktar sig själva är i högsta grad beroende inte bara av andras bemötande utan även vad de antar att andra har för uppfattning om dem. För att förstå mina informanters upplevda utanförskap diskuterar jag vad det är de känner sig utanför och i vilka situationer utanförskapet blir aktuellt. Upplevelsen att vara utanför det svenska kan i sin tur skapa andra identiteter och tillhandahålla nya gemenskaper. / The purpose of this thesis is to give an account of how four Swedish Somalis view Swedishness and to examine possible obstacles they identify to be considered as Swedish. I have examined how they look at their identities and how this relates to how they view home and homeland. I show that my informants responds to Swedishness in partially varying ways and that there are also several common ways of reasoning among them. Becoming totally Swedish is something my informants both choose not to be and something they do not feel they have the opportunity to become. How my informants consider themselves is highly dependent not only of others' dealing with them, but also what they suppose others think of them. In order to understand my informants perceived exclusion, I discuss what they feel excluded from and in which situations the exclusion comes into question. The experience of being excluded from Swedishness can in turn create other identities and provide new solidarities.

<p>This thesis in social anthropology is based on a field study on the Internet exploring Tibetan identity. With a post-modern approach the thesis explores the possibility fora non-tibetan to create a Tibetan Internet identity and become a part of the Tibetan community that exist on the Internet.</p> / <p>Denna uppsats i socialantropologi är baserad på ett fältarbete av tibetansk identitet på Internet. Med en postmodern ansats på identitetsbegreppet utforskar uppsatsen möjligheten för en icke-tibetan att skapa en tibetansk Internet-identitet och på detta sätt ta del av den tibetanska gemenskap som finns på Internet.</p>

This thesis in social anthropology is based on a field study on the Internet exploring Tibetan identity. With a post-modern approach the thesis explores the possibility fora non-tibetan to create a Tibetan Internet identity and become a part of the Tibetan community that exist on the Internet. / Denna uppsats i socialantropologi är baserad på ett fältarbete av tibetansk identitet på Internet. Med en postmodern ansats på identitetsbegreppet utforskar uppsatsen möjligheten för en icke-tibetan att skapa en tibetansk Internet-identitet och på detta sätt ta del av den tibetanska gemenskap som finns på Internet.

Människors uppfattning om sig själva och sin omvärld påverkas mycket av medierna de konsumerar, i synnerhet nyhetsmedier, och nu kanske mer än någonsin genom den ökade tillgängligheten. För personer med delad nationell identitet, till exempel immigranter, kan nyhetskonsumtionen både påverka och påverkas av hur relationen till det nuvarande respektive tidigare hemlandet är och utvecklas. Den här uppsatsen bygger på två jämförande fallstudier, båda bestående av webbenkäter och intervjuer, som kartlägger och jämför användarvanor gällande nyhetskonsumtion bland svenskar bosatta på Island respektive islänningar bosatta i Sverige. För att försöka förstå och förklara vilka faktorer som påverkar användningen av nyhetsmedier har en tredelad modell lånats från tidigare forskning (Wadbring &amp; Andersson, 2016) och aningen modifierad använts som ramverk. Resultaten visar att fördelningen i konsumtion mellan det nuvarande och tidigare hemlandets nyhetsmedier är nästintill identisk för både svenskar på Island och islänningar i Sverige, där det nuvarande hemlandets nyhetsmedier dominerar något. Även gällande olika bakgrundsfaktorer följs de båda urvalsgruppernas nyhetsmedieanvändning åt. Förhoppningen är att uppsatsen ska kunna bidra till en större förståelse för det nuvarande respektive tidigare hemlandets nyheters betydelse för människor med delad nationell identitet.

<p>Uppsatsen handlar om hur tibetaner använder sig av Internet i strävan efter en nationell identitet och i kampen för ett fritt Tibet. Med information från fyra tibetaner analyseras olika webbplatser kopplade till den tibetanska diasporan för att se om denna koppling finns. Med hjälp av tidigare diaspora forskning och Benedict Andersons tankar om en föreställd gemenskap görs en analys av kopplingen mellan diasporan, Internet och en föreställd gemenskap. Abstracts: This essay discuss how Tibetans use Internet in their effort to maintain a national identity and their struggle for a free Tibet. With information from four Tibetans, Internet sites connected to the Diaspora is analyzed to see if this connection exists. With help from earlier Diasporaresearch and Benedict Andersons thoughts about imagined communities the essay analyse the connection between Diaspora, Internet and imagined communities.</p>

Uppsatsen handlar om hur tibetaner använder sig av Internet i strävan efter en nationell identitet och i kampen för ett fritt Tibet. Med information från fyra tibetaner analyseras olika webbplatser kopplade till den tibetanska diasporan för att se om denna koppling finns. Med hjälp av tidigare diaspora forskning och Benedict Andersons tankar om en föreställd gemenskap görs en analys av kopplingen mellan diasporan, Internet och en föreställd gemenskap. Abstracts: This essay discuss how Tibetans use Internet in their effort to maintain a national identity and their struggle for a free Tibet. With information from four Tibetans, Internet sites connected to the Diaspora is analyzed to see if this connection exists. With help from earlier Diasporaresearch and Benedict Andersons thoughts about imagined communities the essay analyse the connection between Diaspora, Internet and imagined communities.