Vi har analyserat Forum för levande historias material brott mot mänskligheten under kommunistiska regimer genom en hermeneutisk textanalys. Syftet med uppsatsen är att undersöka om materialet förmedlar historiemedvetande. Resultatet visar att materialet inte förmedlar det som krävs för att historiemedvetandet ska stimuleras. De historiska händelserna sätts inte tillräckligt väl in i sitt sammanhang och det råder otydlighet beträffande vad som orsakade utvecklingen. Materialet redovisar inte tillräckligt många förklaringsperspektiv. Avslutningsvis diskuteras resultatet mot tidigare forskning och vad denna typ av historieskrivning kan få för pedagogiska konsekvenser.

Alla elever har en förförståelse kopplad till historia, ett historiemedvetande, och skolans uppgift är att fördjupa detta genom att försöka få eleverna att inse hur nutiden är sammankopplad med dåtiden och hur eleverna själva är medskapare av historia. Elever behöver möta varierande undervisningsmetoder som utmanar deras historiska tänkande för att utveckling av historiemedvetande ska ske.  Syftet med litteraturöversikten är att undersöka vilken funktion skönlitteratur kan ha på utveckling av elevers historiemedvetande och hur skönlitteratur kan användas i historieundervisningen. Vi har sökt svar på frågeställningarna: Vilka uppfattningar finns om hur skönlitteratur i undervisningen kan påverka elevers lärande i historia och utveckla elevers historiemedvetande? och Vilka utmaningar finns med att använda skönlitterära texter i historieundervisningen? För att kartlägga kunskapsläget inom det fält som är relevant för studiens frågeställningar har systematiska och manuella sökningar genomförts. Därefter har en litteraturöversikt sammanställts.  Efter att ha tagit del av forskningsresultaten av de publikationer som ingår i litteraturöversikten kan konstateras att det finns incitament att använda skönlitterära texter som ett redskap för att utveckla historiemedvetandet. Resultaten tyder dock på att det inte är okomplicerat att inkludera skönlitteratur i historieundervisningen. För att den potential som skönlitteratur besitter ska komma till sin rätt behöver läraren parallellt med läsningen stötta elever genom samtal om det lästa. Vidare ställs krav på lärarens ämneskompetens så att hen har möjlighet att avgöra om den litteratur som ska användas i undervisningen är historiskt tidstrogen och har förmåga att skapa engagemang hos eleverna.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka och presentera forskningsläget kring historiemedvetande. Arbetet fokuserar på att redogöra för hur begreppet historiemedvetande definieras inom forskning, vilken relation begreppet har med den svenska skolans styrdokument, samt presentera forskning kring hur historiemedvetande kan utvecklas hos elever. De frågeställningar vi besvarar på i detta arbetet är: “Hur definieras begreppet historiemedvetande inom forskning och hur kan det relateras till skolans styrdokument?” samt “Hur kan en historielärare arbeta med att utveckla elevers historiemedvetande enligt forskning?”. Genom informationssökning som metod i databaserna SwePub och Diva, har vi hittat och sammanställt forskning kring historiemedvetande. Det resultat vi kommer fram till i arbetet är bl a att det finns en enhetlig förståelse av begreppet historiemedvetande inom den historiedidaktiska forskningen. Vidare kommer vi fram till att det finns olika sätt att arbeta med och iscensätta historieämnets övergripande syfte, nämligen att utveckla historiemedvetande i klassrummet.

Begreppet historiemedvetande har länge varit en del av ämnesplanen för historia, men inte förrän 2011 preciserades begreppet uttryckligen som centralt för undervisningen. Det är ett allomfattande och viktigt perspektiv för att eleverna ska kunna tolka sin omvärld, sin historia samt ålägga perspektiv på framtiden. Men det är samtidigt problematiskt eftersom det är motsägelsefullt och svårtolkat. Därför är syftet med utvecklingsarbetet att utforska olika arbetsmetoder för hur man kan utveckla elevers historiemedvetande och kunskaper genom att använda film som ett historiedidaktiskt verktyg. Att använda film med historiskt tema är inte heller utan problem, eftersom de aldrig kan återge de historiska händelserna exakt som det var. Film bygger alltid på samtida värderingar och formas efter kulturella maktstrukturer för att framföra ett visst syfte till publiken. Undervisningen måste därför utformas så att teorier kring film och pedagogik är i samförstånd med metoder som gör undervisningen begriplig, och man kan därigenom utvinna kunskaper. Arbetet resulterade i en planering för ett undervisningsområde kring Danmarks motståndsrörelse under andra världskriget, som inkluderar övningar som text- bild- och historiebruksanalyser för att undervisningen på olika sätt ska tillvarata filmers olika potential som kunskapskälla. Arbetsmetoderna kan vara en lämplig ingång för hur skolor kan arbeta för att utveckla elevers kunskaper och historiemedvetande.

Arbetet är en studie om hur lärarna på en högstadieskola i en skånsk kommun anpassar sin historieundervisning för de elever med en annan kulturell bakgrund. Vi har valt att titta närmare på detta ämne eftersom det står i skolans styrdokument att varje lärare skall sträva efter att eleverna ska förvärva ett historiemedvetande. Vi har valt att undersöka hur historiemedvetande och historiekultur ser ut i skolan och om detta är anpassat till elever med icke-svensk historiekultur. Om inte eleverna från en annan historiekultur får sin historia tillgodosedd i historieundervisningen finns risken att deras historiemedvetande inte fördjupas. Vår tanke är att genom att intervjua lärare på vår intervjuskola som undervisar i historia och fråga dessa vad historiemedvetande betyder för dem, undersöka vad de gör för att tillgodose sina elever som har en icke-svensk historiekultur i sin historieundervisning. Vi har även använt oss av en annan liknande undersökning som rör ämnet från en annan skånsk skola och kommit fram till att elever med icke-svensk historiekultur inte får sin historia berättat för dem så mycket som vi skulle vilja. Om det är ointresse eller resurser som styr detta, kan vi inte med säkerhet säga. Vi har även kommit fram till att de lärare som har en bakgrund i skolor med en större mångfald tog större hänsyn till sina elever med annan kulturell bakgrund och anpassade sin undervisning till dessa. / This work is a study on how the teachers of history at a secondary school in a Scanian municipalitiy adjust their teaching for students with different cultural background. We have chosen to examine this topic because it is the school's written policy that every teacher should strive to acquire students' historical consciousness. We have chosen examine what the historical consciousness and the culture of history look like at the school and if that is tailored to students with non-Swedish cultural history. Unless students from another culture are not taught their history in school, there is a risk that their historical consciousness is not deepened. Our purpose is to interview teachers who teaches history in our interview school and ask them what the historical consciousness means to them and what they do to accommodate their students with a non-Swedish cultural history in their history teaching. We have also applied another similar study relating to the subject of another Scanian school and found that students with non-Swedish cultural history did not get their story told to them as much as we would like. If there is lack of interest or resources to control this, we cannot say with certainty. We also found that the teachers who have a background in schools with higher diversity took more account of their students with different cultural background and adapted their teaching to them.

Vi har gjort en kvalitativ intervjustudie av hur sex stycken verksamma pedagoger arbetar med ämnet historia i årskurs 4-6. Vårt syfte med undersökningen har varit att undersöka de intervjuade lärarnas metoder och didaktiska val i sin undervisning och hur de arbetar utifrån styrdokument. Vi har även undersökt hur de arbetar med elevers historiemedvetande. En del av syftet har även varit att för oss få en god grund att stå på och kunna motivera våra metoder och ämnesval.I vår studie har vi kommit fram till att historiemedvetande inte är ett väl känt begrepp för majoriteten av de intervjuade pedagogerna. Studien visar också att undervisningen främst styrs av olika styrdokument som kursplaner och lokala arbetsplaner. Genom studien fick vi även fram att pedagogerna undervisar individanpassat och utgår mycket från det materiel som finns tillgängligt på skolan. / We have made a qualitative interview study of how six active educators teach history in grades 4-6. Our purpose of the study was to examine the interviewed teacher’s methods and educational choices in their teaching and how they work from written policy. We have also investigated how they work with students’ historical consciousness. Part of the aim has also been to establish a good foundation and be able to justify our methods and subject choices.In our study, we found that historical consciousness is not a well-known concept for the majority of the interviewed teachers. The study also shows that the teaching is mainly driven by various policy documents such as curricula and local implementation plans. We also learned that educators teach individualized and the access to different material that is available at the school made a big difference.

Syftet med detta arbete var att undersöka om och hur elever påverkas av deras lärares historiesyn och historiemedvetande. Jag intervjuat fyra lärare och fyra av varje lärares elever. Min undersökning visar att eleverna har ett historiemedvetande och historiesyn. Det var intressant att prata med elever och lärare och jag har lärt mig en hel del om elevers mottagande av historieförmedlingen och lärarnas vision om att förmedla historia. Undersökningen visar att eleverna inte bara påverkas av sina lärare. Det verkar som att begreppet historiemedvetande har förankrat sig djupare bland lärare och elever i jämförelse med en undersökning som gjordes för sex år sedan. / The purpose of this study was to examine whether and how students are affected by their teachers of history and historical consciousness. I interviewed four teachers and four of each teacher's students. My study shows that students have a historical consciousness and history. It was interesting to talk with students and teachers and I have learned a lot about students' receipt of brokerage and history teachers vision to convey history. The survey shows that students not only influenced by their teachers. It seems that the concept of historical consciousness have embedded itself deeper among teachers and students if I compare my study with a survey carried out six years ago.

En lärare har ett tidspressat schema och ibland kan det underlätta att få inspiration från andra läraretill undervisningen. Vi har därför valt att göra en arbetsplanering om pengars historia. Somarbetsmetod har vi använt oss av Storylinemetoden. Storyline berättelsen tar oss med på en resatillbaka till 1900 – talets början. Två barn från 2009 lär sig om hur livet såg ut för människortidigare men även de problem som fortfarande finns i vårt samhälle. / Through pedagogical theories, the debated thoughts of history-awareness and the Storyline-method, an essay about how a history-lesson or theme-planning could be made from the concept of money.

Syftet med denna undersökning var att jämföra hur fem historielärare använder sig av berättelser i sin undervisning. För att uppnå syftet användes observationer och efterföljande intervjuer. De frågor som jag ställde mig blev deducerade från teorier som berör berättande och historiemedvetande, men lite utrymme tar även en egen problematisering av variabler som ålder, kön och erfarenhet, d v s huruvida dessa faktorer kan ha någon påverkan på hur lärarna berättar.Resultaten pekar på svårigheter att definiera begreppet ”berättande” och nästan alla lärare har en egen uppfattning om vad historiskt berättandet är. / The main purpose of this research was to compare five history teachers usage of narration in their history lessons. The result points at difficulties in defining narration as an active method in teaching history.

We can conclude that there are differences between the curriculum of primary and secondary school from year 1994 and 2011, current concepts of historical consciousness, gender and equality between men and women. Our paper describes the differences among the four curriculums focusing on the subject history. In our paper we have used an document analysis and our theory is based on curriculum theory. The result that we have presented demonstrate the development of the historical consciousness, it is more developed and divided which makes it more simplified to understand. The gender and equality perspective have various differences, but for the most part the equality perspective are well presented in the curriculum, and more developed in the 2011 curriculum. The curriculum from 1994 have similarities with the curriculum from year 2011 but the word gender is only presented once in the new curriculum for the secondary school from 2011. The result of this paper is that we found the gender concept relatively new, but the perspective is produced in the curriculums through other words like sexuality, female and male.