The work covered in our essay touches on areas of "Stories and History use". During the course of the work, we have systematically analyzed several theses, doctoral theses and studies to seek a given answer to the question "What does research about the use of stories say to increase students' history consciousness?". The purpose of the work is to investigate how teachers or students use stories to influence students' history consciousness. In a classroom session, the aim is to identify the opportunities and possible obstacles that may occur when learning history and stories. In addition, the aim is to use research to see if history didactics can provide different methods to help the learning process or flesh out the concepts. The selection of sources that became important to the work was retrieved using the search methods: EBSCO, Libsearch, Libguide and avhandling.se. When the information was collected, revised and analyzed we finally discussed if what we collected could answer our question. The conclusion we came up with was as follows: With the help of research, we can suggest that the use of narrative is something that should not be excluded from teaching. Doesn't matter which age group or subject you are studying. When students get oriented in space and time, their history consciousness is activated as they probably draw similarities with themselves or use stories to understand something.

Studien fokuserar på användandet av lokalhistoria i gymnasielärares historieundervisning. Den teoretiska ansatsen är historiedidaktiken och dess tre frågor Vad? Hur? och Varför?. Den andra teoretiska ansatsen är historiemedvetandets tankar om att historien förstås genom sambandet mellan dåtid, nutid och framtid. Lärare har intervjuats i syfte att belysa deras bruk och icke- bruk av lokalhistoria. De resonerar kring vad lokalhistoria är, hur lokalhistoria används samt varför lokalhistoria används/inte används. Studien ämnar även att undersöka huruvida lärarna upplever ökad motivation hos eleverna vid användandet av lokalhistoria. Sammantaget visar studien att lokalhistoria används i Jönköping läns gymnasieskolor, men att det finns en variation när det kommer till hur lärarna väljer att applicera lokalhistorien i sin undervisning. Det vanligaste är att sammankoppla den stora, globalhistorien med den lilla, lokalhistorien genom att visa lokala exempel, både teoretiskt och praktiskt. Vissa av lärarna arbetar inte lika mycket med sambanden, utan fokuserar istället på elevernas egen historia och låter dem arbeta historiskt med sin hemstad eller släkt. Studien synliggör att anledningarna till användandet av lokalhistoria är starkt sammankopplat med elevmotivation. Lärarna tycks anse att den primära vinningen med användandet av lokalhistoria är att eleverna känner ett närmre band med historien som i sin tur ökar motivationen att lära sig. Genom att använda lokalhistoria blir eleverna medvetna om sin egen plats i och påverkan av det som framtiden kommer att kalla för historia.

Detta arbete syftar till att undersöka hur gymnasieelever upplever historiebruk, samt hur dessa upplevelser relateras till vad styrdokumenten säger om historiebruk. I detta arbete kommer vi att definiera historiebruk och andra relevanta begrepp till vårt arbete och sedan belysa hur begreppet pratas om i forskning och i skolkontext. Det är en kvalitativ intervjustudie där fyra elever intervjuats med semistrukturerat format. Materialet från dessa intervjuer har sedan transkriberats, tolkats och analyserats djupgående. Vad studien visar är att elever har starka upplevelser av historia som dels ett sätt att utbilda och lära sig från tidigare misstag som nu kan appliceras för att göra nutid och framtid bättre. Samt att det i film och sociala medier finns stor användning av historia, eleverna pratar om det som dels lärorikt men även underhållande. Det finns en viss dissonans i hur eleverna uppfattar och definierar historiebruk i relation till hur styrdokumenten formulerar det. Den historiska referensramen och nutidsförståelsen hos eleverna påverkar deras förståelse av historiebruk. Resultaten från studien ska inte appliceras i någon generaliserande aspekt, då urvalet inte kan sägas vara representativt för gymnasieelever i sin helhet. Däremot ger det insikter kring hur historiebruk kan upplevas av individer.

Syftet med studien är att med hjälp av en analysmodell skapad för att utforska historiemedvetande i läroböcker undersöka om och hur läroböcker i historia skapar förutsättningar för elever att vidareutveckla sitt historiemedvetande kopplat till identitet. Genom en kvalitativ textanalys med utgångspunkt i analysbegreppen identitetskapande, kontinuitet, konkretion och kontext har vi sökt svar påfrågeställningarna: Vilka förutsättningar skapar historieläroboken för att utveckla elevers historiemedvetande kopplat till identitet? och Vad i innehållet kan vara utgångspunkt för elevers identitetsskapande?Studiens empiriska material består av de kapitel som behandlar tidsperioden runt Vasatiden i två historieläroböcker med tillhörande arbetsuppgifter riktade mot elever i årskurs 4–6. Analysen visar att läroböckerna fokuserar på dåtiden och sällan gör kopplingar till samtiden. Kopplingar till framtiden saknas. Som utgångspunkt för identitetsskapande kan det vara problematiskt eftersom avsaknaden av sammankopplingen av tidsdimensionerna behövs för att skapa förståelse för var man kommer ifrån och vad som präglar den man är och vem man kan bli.De analyserade historieläroböckerna saknar förklaringar som sätter in den fakta som presenteras i ett större historiskt sammanhang. Makthavarnas bevekelsegrunder och drivkrafter förklaras stundtals, men hur handlingsalternativen såg ut för vanliga människor i allmänhet och för kvinnor i synnerhet förklaras inte. Det är fokus på Sveriges historia i båda läroböcker och berättelsen kretsar kring nationalstatens uppbyggnad. Även om det är den nationella identiteten som ges störst utrymme kopplar Boken om Historia 2 också berättelsen till omvärlden och Europa blir i ett eget avsnitt utgångspunkten för den historiska berättelsen. Även i Utkik Historia är den nationella identiteten svensk och när berättelsen berör andra nationer är det oftast i sammanhang som kan relateras till Sverige.

Syftet med denna studie är att undersöka hur läromedel i historia framställer drottning Kristina. Två frågeställningar är centrala i studien: ”Hur framställs drottning Kristina i de utvalda läromedlen i förhållande till de perioder i hennes liv som analyseras?” samt ”Finns det skillnader i hur drottning Kristina framställs i de analyserade läromedlen och vari består i så fall dessa skillnader?”. För att behandla frågeställningarna valdes läromedelsanalys som metod. Materialet i studien är läromedel i historia för årskurs 4–6. Studien utgår från ett utvidgat läromedelsbegrepp och innefattar därför både tryckta och digitala läromedel. Materialet består av 12 läromedel, varav 4 av dessa är digitala. Samtliga läromedel inom studiens område bidrar med kunskap till studiens syfte. Historiemedvetande tillämpas som teoretiskt perspektiv. Historiemedvetande ses också som en tolkning av sammanhangen mellan dåtid, nutid och framtid. Ytterligare ser studien historiemedvetande som ett identitetsskapande begrepp, vilket innebär att en persons historiemedvetande påverkar identitetsutvecklingen. Läromedlen har analyserats utifrån Ammerts analysmodell som synliggör vilken framställningstyp innehållet i ett läromedel har. Framställningstyperna är konstaterande, förklarande, reflekterande/analyserande och normativ. Läromedlen har delats upp utifrån olika perioder i drottning Kristinas liv. Perioderna består av 1. Barndom och uppväxt, 2. Skildring av Kristinas tid som regent och 3. Drottning Kristinas abdikering och fortsatta liv. Resultat och analys synliggör vilket innehåll om drottning Kristina som framställs samt hur detta innehåll förmedlas. Studiens resultat bidrar till en medvetenhet om hur drottning Kristina framställs i de analyserade läromedlen och vilka skillnader som finns mellan dem. Resultatet visar att de analyserade perioderna i drottning Kristinas liv skiljer sig mellan läromedlen, samtidigt som vissa likheter går att urskilja. Samtliga framställningstyper förekommer i olika läromedel. De vanligaste framställningstyperna är konstaterande och förklarande. Sammantaget visar studien att läromedlen erbjuder olika kunskapsstoff och framställer innehållet på olika sätt. Detta innebär att läromedlen erbjuder eleverna olika historiemedvetande.

Denna uppsats ämnar att synliggöra och problematisera gymnasieelevers föreställningar om skönhetsideal och mode genom olika tider. För att därigenom se om och hur eleverna använder ett genusperspektiv i sina uttryck för historiemedvetande. Med hjälp av semistrukturerade gruppintervjuerna har jag tagit del av elevernas tankar och hur de uttrycker historiemedvetande ur ett genusperspektiv kring skönhetsideal och mode från fyra tidsperioder. Utifrån valda bilder på män och kvinnor, barn och ungdomar, både målade porträtt och fotografier, har eleverna fått samtala kring valda frågor. Uppsatsens resultat visar att eleverna har ett intresse för frågor som rör skönhetsideal, mode och föreställningar om manligt och kvinnligt. Eleverna kan diskutera och resonera om hur synen på manligt och kvinnligt mode har genomgått förändringar och hur mode kan komma att se ut i framtiden utifrån dessa förändringar. De kan även samtala om hur synen på skönhetsideal har förändrats genom historien och hur främst kvinnors kroppar står i fokus när det kommer till utseende och förväntningar på hur kroppar ska se ut.

Syftet med studien är att fokusera på hur lärare använder sig av det genetiska och genealogiska perspektivet i valet av olika läromedel i sin historieundervisning. Studiens tyngd ligger på den didaktiska frågan hur. Metoden som används i denna studie är av kvalitativ karaktär. Lärare som undervisar i historia har intervjuats, deras svar har sedan transkriberats och därefter har resultatet presenterats. Resultatet visar att lärare till viss del använder sig av det läromedel som de föredrar, men att lärare också väljer det läromedel som bäst lämpar eleven kunskapsmässigt. Majoriteten av lärarna valde att använda sig av ett genetiskt perspektiv om elevernas kunskapsnivå var låg. Resultatet visar att lärarna föredrog att använda sig av läroboken för att kunna bruka det genetiska perspektivet. Resultatet visar att det inte är optimalt att förhålla sig enbart till det ena eller det andra perspektivet, utan att båda perspektiven bidrar med olika aspekter som är väsentliga för undervisningen i historia.

Då skolan ska bidra till att ge eleverna en djupare ämneskunskap och förståelse för samtidenkrävs det fler metoder för att variera och anpassa undervisningen till varje individ. Syftet medföljande examensarbete var att undersöka om dramapedagogiska metoder används iämnesundervisningen samt, om så var fallet, i vilket syfte lärare använder sig avdramapedagogiska metoder. Vidare undersöktes vilka möjligheter till förbättradundervisningskvalitet användandet av dramapedagogik i undervisningen, med särskilt fokuspå historieämnet, skulle kunna erbjuda. Metoden som användes för att besvara frågorna vartriangulering, en kombination av kvalitativ och kvantitativ undersökning där en enkät medflervalsfrågor och fria formuleringar utgjorde vårt empiriska material. Resultatet haranalyserats genom utvecklingspsykologiska teorier och ämnesdidaktiska teorier med fokus påhistorieämnet. Undersökningens resultat visade att lärare i alla ämnen använder sig avdramapedagogiska metoder främst för att stärka värdegrundsarbetet. Lärare i historiaanvänder sig av dramapedagogiska metoder i undervisningen för att levandegöraundervisningen, utveckla historisk empati och förståelse samt motivera eleverna att ta till sigkunskap.

This study aims to answer what the perceptions of history teachers are, concerning working with computer games as a tool for teaching history, but also how to use this in order to further develop student’s use of history based on the teacher’s own experiences and knowledge. Furthermore, with this study I aim to discover how teachers believe computer games could impact student motivation in the subject of history. In order to conclude this, interviews with four teachers from different schools across Skåne county are being used as the framework for this discourse. These interviews have then been analysed through history didactical theories such as use of history and historical consciousness. This analysis is presented thusly in the result paragraph as well as the discussion paragraph of this essay. The conclusion of this study is that the teachers interviewed in in this study generally have a positive attitude towards adapting computer games as a tool for history education. Some of them have already started, while others encounter too many obstacles to successfully be able to use computer games in classrooms, therefore deciding not to do so as of right now. However, all teachers agree that computer games can be a useful tool to further develop use of history. Additionally, it has also proven to further develop students’ historical consciousness. A few examples on how one could work with computer games, based on these teachers’ experiences, are presented in the in the result paragraph, but one specific example is to play a suitable game to then analyse the use of history conveyed. To conclude, this study shows that the teachers with a better understanding of what students of the Swedish schools demand and want, points to the fact that some groups of students would not be as motivated by the implementation of computer games as a tool for history education. However, this is highly dependent on both the teacher’s knowledge on how to implement computer games as a tool correctly, as well as choosing a suitable game.

Varierandeundervisningsmetoder i historieundervisningen är avgörande för elevers utveckling av historiemedvetande. Denna litteraturstudie harhaft ett syfte i attundersöka vad forskning visar om användning av skönlitteratur i ämnet historia. Frågorna som har blivit besvarade är hur användning av skönlitteratur påverkareleversutveckling av historiemedvetande samt vilka faktorer som påverkarutfallet av skönlitteraturanvändningen i ämnet historia. Studiens resultat visar att skönlitteraturanvändningen Forskning visar attskönlitteraturanvändning i historieämnet kan påverka en utveckling av historiemedvetenhet hos elever. Samtidigt visar studiens resultatetatt användningen inte är helt problemfritt. Utifrån resultatet framgår det även olika hinder som lärare möter vid skönlitteraturanvändningen i historieämnet. Tankar kring vidare studier efter denna litteraturstudie är att göra en empirisk undersökning om lärares användning av skönlitteratur i historieämnet.