I denna studie presenteras en undersökning om hur elever i årskurs 1 kan utveckla historisk empati genom användandet av historisk skönlitteratur i historieundervisningen. Genom en effektstudie med deduktiv ansats har empiriskt material samlats in genom intervju med elever i grupp och individuellt. Studiens resultat pekar på ett antal faktorer som utgår från elevens individuella förutsättningar som visats vara beroende av varandra. Till viss del visar studiens resultat på att elever i årskurs 1 kan utveckla historisk empati genom skönlitteratur. I vissa fall visas att samtal i gruppdiskussion kan vara fördelaktigt medan samtalet i andra fall inte kan relateras till att direkt resultera i att eleven utvecklar historisk empati. Dessutom pekar studiens resultat på eventuella negativa följder för elevens historiska förståelse vid användandet av historisk skönlitteratur. Mina slutsatser är att det inte kan fastställas om historisk skönlitteratur utvecklar historisk empati hos elever i årskurs 1 utifrån vald metod som eventuellt inte är tillräcklig för att dra sådana slutsatser. Istället tyder resultaten på att det är högst individuellt samt att samtalet kring historisk skönlitteratur kan bygga upp elevens förförståelse så att historisk empati kan utvecklas. När eleven har en god förförståelse finns möjligheten till att kontextualisera som i sig möjliggör förmågan till historisk empati. / <p>SO</p>

Skolinspektionen har i en rapport påvisat att lärare inte i tillräcklig utsträckning undervisar i linje med skolans demokratiseringsuppdrag. Rapporten framhåller behovet av att lärare besitter den kunskap och kompetens som krävs för att bedriva sådan undervisning. Ett sätt för historielärare att verka i linje med demokratiuppdraget är genom historisk empati. Det finns dock få studier som undersöker huruvida blivande lärare använder historisk empati kopplat till demokratifostran. Denna studie syftar till att få syn på hur historisk empati tar sig uttryck i lärarstudenters resonemang om sin undervisning, och i så fall på vilket sätt lärarstudenter använder historisk empati för att bedriva demokratifostran genom sin historieundervisning. Studiens utgångspunkt är en definition av historisk empati som innefattar både kognitiva och affektiva aspekter,  där den affektiva aspekten bidrar till utvecklandet av demokratiskt tänkande. Undersökningsmetoden som användes var semistrukturerade intervjuer, både individuellt och i grupp. Informanterna var ämneslärarstudenter, inriktade mot årskurs 7-9 eller gymnasiet med förstaämnet historia. Inför intervjuerna fick informanterna ta del av källmaterial bestående av kärleksbrev från 1840-talet. Under intervjuerna skulle informanterna resonera kring hur de skulle vilja använda sig av materialet i sin undervisning.  Resultaten av studien visade att informanterna genomgående använde såväl kognitiva som affektiva aspekter av historisk empati i sina resonemang kring undervisning, utan att referera explicit till begreppet. Den affektiva aspekten framhölls i syfte att intressera och motivera eleverna samt göra innehållet i undervisningen relevant och meningsfullt. Den kognitiva aspekten ansågs bidra till utvecklandet av ämnesrelaterade kunskaper och förmågor. En av fyra informanter lyfte att den affektiva aspekten dessutom kan hjälpa elever utveckla förmågan att verka i ett pluralistiskt samhälle, alltså som ett verktyg för demokratifostran. Majoriteten av informanterna var mer fokuserade på utveckling av ämneskunskaper, och gjorde ingen koppling till skolans övergripande mål och syften eller skolans värdegrund.

I denna studie analyseras filmen Quo Vadis, Aida? (2020) utifrån dess potential att utveckla narrativ kompetens, som ett uttryck för historiemedvetande, hos elever i en undervisningskontext. Filmen analyseras utifrån en narrativ analysmetod med fokus på vad filmen berättar samt hur det berättas. Därefter används Rüsens teoretiska begrepp erfarandets, tolkandets samt orienterandets kompetens för att belysa filmens potential att utveckla narrativ kompetens. Rüsens teoretiska begrepp används som utgångspunkt men vävs också ihop med fler teoretiska analysverktyg, som den dubbla tankeoperationen och historisk empati. Utifrån tidigare forskning diskuteras sedan filmens möjligheter samt utmaningar att användas i historieundervisningen i den svenska gymnasieskolan. Resultatet visar att det finns potential för Quo Vadis, Aida? att kunna användas på ett meningsfullt sätt i historieundervisningen för att utveckla elevers narrativa kompetens, som uttryck för historiemedvetande. Möjligheterna utgörs av filmens sätt att gestalta och väva samman ”små” och ”stora” berättelser, dess potential att beröra eleverna känslomässigt, samt öppna upp för värdeladdade frågor och diskussioner kring moraliska dilemman. Det finns också ett par utmaningar som behöver tas i beaktande för att filmen ska kunna leva upp till sin fulla potential. Det är ett tidkrävande och komplext arbete för läraren att se till att det finns en balans mellan känslor och kognitiva processer i undervisningen, för att inte elevernas känslor ska ta över och riskera att utvecklandet av historisk empati och historiemedvetandet blir lidande.

Denna uppsats inom ekonomisk historia behandlar kvinnors företagande i Umeå mellan åren 1931 och 1972, och omfattar därmed en turbulent tid med depression, världskrig och välfärdsstatens framväxande i Sverige. Det kvinnliga företagandets utveckling har analyserats utifrån flera perspektiv. Ett historisk-institutionellt perspektiv har anammats för att avgöra den nationella såväl som den lokala politikens betydelse under hela den undersökta perioden. Uppsatsen har även inkluderat ett genusteoretiskt perspektiv, vilket har använts för att problematisera företagande – i dess strukturuppbyggnad såväl som själva begreppet. I studiet av företagen har det främst fokuserats på de för kvinnor tre viktigaste näringsgrenarna, vilka var tillverkningsindustri, varuhandel, och service och tjänster. De slutsatser som dragits är att kvinnors företagande minskade jämfört med mäns under det studerade tidsintervallet, samt att deras företag var betydligt mindre sett till omsättning och antal anställda. En av orsakerna bedöms ha varit att deras företagande inte diskuterades nämnvärt av politiker nationellt eller lokalt. Följaktligen kom de inte heller att vara de främsta förmånstagarna av den politik som bedrevs. Bland övriga orsaker har det dels funnits att kvinnors förutsättningar att bedriva företag försämrades under perioden till följd av institutionella förändringar, dels så kom dragkraften mot lönearbetet att växa i takt med de politiska ambitionerna och arbetarvänliga reformer som ämnade få kvinnor i sysselsättning. En övergriplig och betydande, om än något undanskymd, faktor har även varit en nedvärdering av kvinnors företagande inom samhället. Samtida förväntningar och syn på kvinnor försvårade mest sannolikt för dem att bedriva företag på samma villkor som män.   Key words: ekonomisk historia, kvinnors företagande, historisk-institutionellt perspektiv, genusteoretiskt perspektiv, näringsgrenar

<p>En undersökning genomförs av de större företagen inom svensk kärnkraftindustri efter ca. 1990, främst med avseende på ändringar i företagens ägande och marknadspositioner. Undersökningen omfattar såväl kärnkraftverken och deras ägare, kraftbolagen, och kärnkraftverkens huvudleverantörer av kärntekniska produkter. Stora förändringar påvisas till följd av ny lagstiftning och nya marknadsvillkor (internationalisering)</p>

<p>The essay explores nationalism in the curriculum of the swedish school from 1878 to 1994. The text has been undertaken an analysis in three levels of discourse based on Norman Faircloughs critical language analysis. The first level is the text, the second is types of discourses and the third is order of discourse.</p><p>The nationalism in the curriculum has been related to three nationalistic types of discourses, derived from earlier studies on Swedish nationalism. They are conservative nationalism, “folkhemsnationalism” and contemporary nationalism. These discourses are related to Antonio Gramscis theory on hegemony and power in the capitalist society witch covers the order of discourse level of the analysis. Nationalism is then viewed as an ideology to maintain status quo and that the discursive changes are the result of an hegemonic negotiation between dominant and subaltern.</p><p> The study shows how an conservative nationalism dominates in the curriculum from 1878 and 1919. There is some signs of the “folkhemsnationalism” in 1919 but it is not until 1955 that it becomes dominant. The contemporary nationalism is a less clear category than the earlier kinds. It is existing in 1969, then there is a movement backwards in the 1980 before the contemporary nationalism becomes dominant in 1994.      </p>

<p>The purpose of this essay is to illustrate, by using history didactic concepts and the history of timber rafting on the Klarälv, the role of local history in school context. To achieve my aim and to broaden the essay four teachers were interviewed and a survey was conducted among high school pupils. The information on the subject has been gathered through literature on timber rafting and by an interview with a raft man. Literature was also used for obtaining information regarding history didactics.</p><p> </p><p>Through Värmland flows the longest river in Sweden, Klarälven, which for over 400 years was used for the transportation of timber. The extensive work that was timber rafting, affected all of Sweden and vice versa. It gave rise to work opportunities and created a growing ground for industry along the river. Preserved memories of log-floating tell of a bygone era which mustn't be lost. The task of schools is to pass this knowledge on to future generations in order to preserve the history of an important part of the Swedish cultural heritage.</p><p> </p><p>The result shows that timber rafting isn't paid much attention during history classes in school. Since history is such a broad subject, some things are considered too narrow to be properly introduced. The history subject is the largest of the SO subjects due to its permeating nature, and by furthering the cross-subject cooperation students are aided in their cognitive development as they should compare and analyse from four perspectives rather than one. As well, teachers consider themselves having a greater freedom in grading when combining the four SO subjects. Local history represents only a small part of the total education, but is ought to be paid greater attention as it provides the students with a greater ability to see patterns on a global level.</p>

<p>This thesis is based on an exhibition at the county museum Upplandsmuseet in Uppsala, Sweden. During an internship at this museum I got a chance to produce an exhibition, with some guidance from the museum staff. This exhibition was created with the purpose of teaching about agriculture in the late 19^th century and also about the magnificent workmanship of Alrik Klingberg, who have carved these wooden objects for over 50 years. Each one of the objects possesses a story and a memory. The memories that Alrik Klingberg has incorporated into the objects are mainly from his childhood at a croft in northern Uppland. Since these memories have an obvious connection with a type of farming that does not exist in present time, it is important that the stories are being told to younger generations. That is why children became the most important target group when creating this exhibition. One effort to strengthen the pedagogy for <em>A life with sculptures </em>was to locate the exhibition near the children’s corner where a lot of families spend their time during the museum visit. During the project I have been forced to realise that the original idea needed to be formed along the changeable process. Everything did not go as planned which, according to my conclusion, is something that belongs within the process. Learning by doing – a standing quotation at the Institution for ABM. In this thesis the process from idea to final exhibition will be described. This one year master’s thesis is a report concerning exhibition techniques, pedagogic tools and the making of an exhibition with personal objects that reveals a story about someone’s life.</p><p><em> </em></p>

<p>Optioner är värdepapper som ger innehavaren rätten, men inte skyldigheten, att sälja eller att köpa den underliggande tillgången inom en given tidsram och till ett givet pris. Vanligen särskiljs det mellan aktieoptioner och indexoptioner. Fokus i uppsatsen ligger på OMXS30 indexoptioner från år 2006. Syftet med uppsatsen är att undersöka om den implicita volatiliteten enligt Black-Scholes formeln bättre predikterar den framtida faktiska volatiliteten än den historiska volatiliteten. I tidigare studier, bland annat i en sammanfattande studie av Figlewski (1997), har resultaten varit tvetydiga. I uppsatsen har jag kunnat konstatera att den implicita och den historiska volatiliteten är relativt jämlika vid prediktering av den faktiska framtida volatiliteten för 2006 års OMXS30 köp- och säljoptioner.</p>

<p>By examine cremated remains from graves dated to late Iron Age I wanted to find out what sorts of animals were placed in the graves. But also to see if the animal sacrifices had any connection to the Old Norse religion. The osteological material that were analysed were from both cremated humans and animals and had been dated to Viking Age. The material is from burial ground 59 at Laxare, Boge parish on Gotland. In addition to the human remains, the material contains bones from horse, cattle, sheep/goat, pig, dog, cat, bear, birds and fish. The combination between the species seems to be common all over Scandinavia during the late Iron Age. Except from analysing the material from Laxare I also studied litterature written by other scientist on the subject of animals in Old Norse religion. This was made to understand as much as possible about the religion and how people looked upon animals before Christianity.</p><p>It seemed that animals were very important in religion during the Viking Age in this area on Gotland. Some of the species that were sacrifices in the graves had big importance in peoples daily life but also in myths. The world needed humans, animals and gods to survive and everything were depending on the harmony between them. The horse was clearly a religious animal, and it shows both in the archaeological material and in the written stories from this time. Even cattle, goat and pig are other animals that describe to be important for the religion. The dog seems to be important in the archaeological material but is not mentioned very much in the written myths.</p><p>It is rather clear that the animal sacrificed in graves from the late Iron Age in Sweden is not only for food in the afterlife but also has a very important meaning for the religion and peoples understanding about Cosmos.</p>