Denna fallstudie har tagits fram med syfte om att undersöka, diskutera och analysera hur lärare förhåller sig till identitet i relation till historisk spelfilm. Detta syfte har framkommit mot bakgrund i att ge historieundervisningen mening och värde, samt att föra fram läraruppdragets myndighetsutövande och demokratiska fostrande. Studien placerar därmed lärarens sociala roll i anslutning till kulturens inflytande vad gäller elevers livsvärld och identitetsutveckling – att vara och bli, att se sig själv och andra. Studien har följaktligen genomförts med användning av sex stycken kvalitativa intervjuer med historielärare i årskurserna 7-9, vilka kommit att stå som underlag och representation över hur det kan se ut i ett svenskt klassrum år 2014. Därtill har läroplanen tillsammans med vetenskap, teori och forskning kommit att knytas an till intervjuerna för att på så vis underbygga resonemang och resultat. Resultatet av studien visar i sin tur att de intervjuade lärarna allt som oftast väljer att arbeta med historisk spelfilm som komplement i undervisningen. Historiska spelfilmer har då för avsikt att agera likt ett redskap i undervisningen för att visa upp historiska händelser och aktörer på ett sätt som väcker intresse och skapar förutsättningar för upplevelser och medkänsla hos eleverna. Det sker oftast återkopplingar i form av samtal, dialog och diskussioner mellan elever och lärare efter att spelfilmer visats. Spelfilmer problematiseras då efter historiska fakta och trovärdighet i mötet med fiktion men inte ur aspekter som direkt aktualiserar, lyfter eller behandlar vad som visats i relation till identitet – genus, kön och sexualitet. Min slutsats är, mot bakgrund i läroplanen, vetenskap, forskning och teori, att identitet(genus, kön och sexualitet), synen på sig själv och andra, bör närvara i undervisning som berör historia, kultur(historiekultur, populärkultur, medier, masskultur) och berättelser – därmed alltså även historisk spelfilm. Detta då det framkommer i studien att identitet(genus, kön och sexualitet) formas i både social och kulturell kontext och därför även kan påverkas av kulturella konstruktioner. Det förhållningssätt som lärarna uppvisar är i sin tur att behandla identitet i undervisningen, vilket sker mer eller mindre medvetet – dock görs det sällsynt i relation till historisk spelfilm. Istället väljer lärarna att oftast betrakta identitet(genus, kön och sexualitet) som begrepp vilka har för avsikt att ventileras under tematiska förhållanden.

Detta är en studie som granskar hur läromedel och undervisningsmaterial främjar historiemedvetande och historisk empati genom dess historiebruk och samspel mellan textinnehåll och semiotiska modaliteter. Syftet med studien är att granska vanligt förekommande läromedel och undervisningsmaterial, som används i historieundervisningen i grundskolans årskurs 1–3, för att analysera hur de främjar historiemedvetandet och den historiska empatin hos elever. Genom historiemedvetande, som förmåga, ska elever kunna reflektera och diskutera olika händelser i relation till olika tidsdimensioner utifrån jaget. Genom historisk empati, som förmåga, ska elever kunna leva sig in i andra människors livsvillkor och värderingar, i förhållande till de kontexter som de levde i. Historiebruk avser på vilket sätt historia förmedlas utifrån dess syfte och mål. Begrepp som lyfts i studien i tidigare forskning är: historiskt tänkande (Gibson, 2021; Nordgren 2019; Karlsson & Zander, 2014; Johansson, 2014; Huijgen et al., 2016), historiemedvetande (Thorp & Törnqvist, 2017; Rudnert, 2019; Johansson, 2014; Nordgren, 2016; 2019; Karlsson & Zander, 2014), historisk empati (Stymne, 2017; Karlsson, 2021; Huijgen et al., 2016; Endacott & Brooks, 2013; Thorp, 2016), historiebruk (Nordgren, 2016; Stymne, 2017; Thorp, 2016; 2017, Ammert, 2010; Karlsson & Zander, 2014). Forskare har försökt att definiera och forska utifrån studiens begrepp för att studera hur dessa begrepp som kognitiva förmågor synliggörs, främjas och bedöms. Majoriteten av forskning som gjorts är på äldre elever och lärares undervisning genom klassrumsobservationer och/eller intervjuer. Det saknas relevant forskning på hur läromedel och undervisningsmaterial kan främja förmågorna i de yngre årskurserna. De centrala begreppen, historiemedvetande, historisk empati och historiebruk utgör, i kombination, med det socialsemiotiska multimodala perspektivet studiens teoretiska ramverk. Tillsammans skapar de tolkningsverktyg för analys av läromedlen Boken om SO 1–3 av Libris och PULS SO-boken 1–3 av Natur & Kultur samt undervisningsmaterialet Arkeologens dotter av Baluba AB. Baserat på studiens resultat redogörs att olika varianter av historiebruk kan komma att påverka utvecklingen av de olika förmågorna. Vi har konstaterat att historiebruk som varieras är det som främjar utveckling av historiemedvetande och historisk empati mest. Lärare behöver vara medveten om, i sina didaktiska val, att läromedel och undervisningsmaterial inte nödvändigtvis främjar förmågorna i sig självt, utan kan behöva handledas och kompletteras vidare i undervisningen.

Syftet med denna systematiska kunskapsöversikt är att undersöka vilka konsekvenserna blir för elevers lärande när skönlitteratur implementeras i historieundervisningen. Anledningen till detta intresse för oss, är att vi upplever att historieämnet ofta skapar frustration hos elever som har svårt för att se det betydelsefulla i ämnet, och för lärare som har svårt att visa det betydelsefulla när elever saknar avgörande förförståelse. Vi vill finna gynnsamma metoder för att motarbeta detta i vårt kommande yrke som grundskollärare. I vår metod att hitta relevanta artiklar för ämnet och vår frågeställning har vi använt oss av databaserna ERC, ERIC via EBSCO, Teacher Reference Center via EBSCO och Swepub. För att finna dessa artiklar har vi konstruerat sökord som är relevanta för vårt syfte och frågeställning för att säkerställa att kunskapsöversikten har en god validitet. Resultaten visar att det aktuella forskningsläget är relativt eniga i att konsekvenserna för elevers lärande blir positiva när skönlitteratur används i klassrummet. Vi ser framför allt att elever utvecklar en historisk empati och literacy-förmågor som båda resulterar i positiva konsekvenser för elevers lärande. Till följd av dessa förmågor ser vi även att elevers engagemang och kooperativt lärande ökar. Alla dessa konsekvenser leder till en ökad förståelse för historieämnet.

Denna kunskapsöversikt syftar till att sammanställa forskning kring hur visuella hjälpmedel i form av filmer och bilder kan stötta inlärning och därmed stärka historieundervisningen. Historieämnet kan vara abstrakt för grundskoleelever, eftersom det är en del av den förflutna tiden som inte finns längre. Genom visuella hjälpmedel kan historia bli mer konkret. Därför behöver lärare kunskap i hur visuella hjälpmedel kan användas i historieundervisningen. För att sammanställa forskning kring detta har följande tre frågeställningar formulerats:  ● Hur används filmer och bilder i historieundervisningen för att utveckla historisk empati?  ● Varför används filmer och bilder i historieundervisningen för att gynna inlärning?  ● Vad har läraren för roll vid användning av filmer och bilder i historieundervisningen?  För att besvara dessa frågor har vi gjort en systematisk kunskapsöversikt där vi sammanställt forskning kring ämnet. Vi har sökt efter vetenskapliga texter i databaserna ERIC, ERC och Swepub genom att kombinera relevanta sökord. Vi har valt ut texterna utifrån vårt syfte och våra frågeställningar. Sökprocessen gav oss 14 vetenskapliga texter, varav 2 licentiatavhandlingar, som vi använde som underlag i kunskapsöversikten.  Resultaten visar att aktiviteterna som görs i anslutning till användandet av visuella hjälpmedel är av stor vikt och att lärarens kunskaper är avgörande. Det påvisas även att filmer och bilder används i syfte att skapa intresse kring området som ska behandlas. Utifrån de sammanställda resultaten vi fick kunde vi dra slutsatsen att visuella hjälpmedel kan gynna inlärning i historieundervisningen, i form av att utveckla historisk empati samt skapa engagemang och en multimodal undervisning. Lärarens roll är avgörande i detta och påverkar inlärningen.

A reflection on how and why historical dress is used in the performing arts, methods for approaching historical dress and their opportunities and challenges, with regards to aspects such as historical fidelity and historical authenticity. Exploring the concept of "period costume" and its potential. Based on my graduation project, where I worked as a costume designer for Länsteatern på Gotlands production of Maratondansen (2024, original title They Shoot Horses, Don't They?), a narrative that takes place in 1935.

Tidigare forskning visar att elever i huvudsak undervisas utifrån en samhällsvetenskaplig källkritik i historieämnet. Detta beror bland annat på att historielärare arbetar ämnesöverskridande med ämnen som svenska och samhällskunskap där den samhällsvetenskapliga källkritiken används. Den praktiska lösningen kan ha konsekvenser för nationella provet.  Det övergripande syftet med den här studien är att undersöka vilka källkritiska traditioner som kommer till uttryck i elevsvar i det nationella provet i historia och att problematisera den kontext i vilket undervisningen ingår. Mer specifikt analyseras 29 elevsvar om hur elever utifrån en historisk fråga källkritiskt granskar, värderar och tolkar historiska källors relevans och trovärdighet i tre källkritiska provuppgifter i det nationella provet i historia för årskurs 9 år 2013 och 2019.  Med en kvalitativ text- och dokumentstudie som vetenskaplig metod utgår innehållsanalysen från teorier om historievetenskaplig källkritik som utmärks av den historiska frågan, källkritik, kognitiv förmåga att dra slutsatser utifrån flera källor som förstärker varandra och den historiska kontexten. Resultatet visar att majoriteten av eleverna granskar källors trovärdighet utifrån tendenskriteriet och upphovsman. Fler elever granskade källor även utifrån beroendekriteriet i provuppgiften från år 2019. Värdering av källornas relevans sker i hög grad av en källa åt gången och slutsatser dras utifrån en källa eller flera källor var för sig. Tolkningen av källorna sker oftast utifrån vilken information källan ger i stället för tolkning om vad källan kan hjälpa oss att förstå om källans historiska kontext. Resonemang om den historiska kontexten är nästintill obefintliga i elevsvaren från år 2013 medan de är mer framträdande i elevsvaren från 2019. En generell slutsats är att en samhällsvetenskaplig källkritik är framträdande i elevsvaren från de två provuppgifterna år 2013 medan en mer historievetenskaplig källkritik framkommer i elevsvaren från provuppgiften år 2019.

Det finns mycket forskning om historisk empati. Enkelt uttryckt handlar detta begrepp om hur elever förklarar aktörers ageranden i det förflutna. För att lärare ska kunna konstruera uppgifter som utvecklar elevers historiska empati behövs dock mer kunskap om hur uppgifternas innehåll och utformning påverkar elevernas historiska empati. Den här studien syftar följaktligen till att undersöka hur gymnasieelever uttrycker historisk empati när de genomför två uppgifter i historisk empati. I studien intresserar jag mig för de kognitiva och de affektiva aspekterna av historisk empati samt hur tidsperioden påverkar elevernas historiska empati. Som undersökningsmetod användes fokusgrupper och think aloud genom att eleverna genomförde två uppgifter i historisk empati, en om sekelskiftet 1900 och en om 1700-talet. Elevernas samtal analyserades med hjälp av Endacott och Brooks konceptualisering av historisk empati. Resultatet visar att eleverna uttryckte historisk empati genom kontextualisering, affektiva kopplingar och perspektivtagande under båda uppgifterna. Det var vanligast att eleverna använde affektiva kopplingar för att förklara aktörers ageranden i det förflutna. Eleverna skiftade snabbt mellan aspekterna och det verkar som att eleverna tenderade att använda affektiva kopplingar när de inte lyckades kontextualisera. Förhållandet mellan de affektiva och de kognitiva aspekterna verkar dock vara mer komplext än så. Resultatet visar inget tydligt samband mellan historisk empati och den historiska tidsperioden, även om det verkade som att en av grupperna hade svårare att uttrycka historisk empati under den andra uppgiften som handlade om 1700-talet. Med hänsyn till den här studiens begränsningar behövs dock fler studier som undersöker förhållandet mellan de affektiva och de kognitiva aspekterna av historisk empati samt hur den historiska tidsperioden påverkar elevers historiska empati.

This paper explores the potential of historical simulation games to nurture historical consciousness. Merging the subject of history and game studies, the material analyzed is the digital game Crusader Kings 2 as well as player created narratives spawned from it. The paper uses a mixed method from game study and history didactics, and theories of historical consciousness to interpret the material. The study shows that the potential to develop historical consciousness do exist in the historical simulation game, and that the narratives that players create from play contain signs of historical consciousness. The study opens up the field for future case studies where the development of historical consciousness through historical simulation can be tested in a formal school setting. / Denna studie undersöker potentialen hos historiska simulationer i digitala spel att utveckla historiemedvetande. Ämnet historia och spelstudier blandas i denna uppsats där det digitala spelet Crusader Kings 2 och tillhörande spelarskapade narrativ undersöks. Studien använder en blandad metod från spelstudier och historiedidaktik. Teorier om historiemedvetande används för att tolka materialet. Undersökningen visar att det finns potential för detta historiska simulationsspel att utveckla historiemedvetande. Den visar även att tecken på historiemedvetande syns i de spelarskapade narrativen. Studien öppnar upp för framtida fallstudier där utvecklingen av historiemedvetande genom historisk simulation kan testas i formell skolmiljö.

Detta arbete behandlar huruvida läromedlen Utkik 7-9 Historia och SO direkt historia ämnesboken, som används för historiekunskap i årskurs 7-9, följer läroplanens värdegrundsuppdrag om att främja det mångkulturella samhället eller indirekt motarbetar det. Fokus i den kvalitativa undersökningen av läromedlen är att studera utifrån vilka perspektiv utomeuropeisk historia berättas och om dessa perspektiv öppnar upp eller förhindrar utvecklandet av historiemedvetande och historisk empati, som således bör främja nutida mångkultur. Undersökningen har därför gjorts utifrån de två perspektivbegreppen eurocentrism och interkulturellt lärande, två ytterligheter när det gäller historieframställning och där interkultur arbetar mer i främjandet av mångkultur. Vidare sker en komparativ analys för att se om något av läromedlen gör ett bättre jobb i uppfyllandet av värdegrunden. För att ge bakgrund till arbetet används utdrag från Skolverkets hemsida samt från grundskolans läroplan. Undersökningsfrågorna baseras i olika typer av tidigare forskning utförd av Niklas Ammert, Lars Nyström (med flera), Peter Gran samt Maria Johansson. Resultatet av undersökningen visar att läromedlen inte lever upp till läroplanens krav eftersom de båda till övervägande del präglas av eurocentriska perspektiv snarare än interkulturella. Detta förhindrar således för elever att utveckla ett historiemedvetande och historisk empati. / This essay examines whether or not the textbooks Utkik 7-9 Historia and SO direkt historia ämnesboken, which both are used as teaching materials in compulsory school history (grades 7-9), meet the values of the curriculum concerning the support of a multicultural society. The qualitative study therefore investigates from which perspectives non-European history is described, and if those perspectives enable or prevent the development of historical consciousness and historical empathy, two qualities that benefit multiculturalism. Therefore, the examination has its foundation in the two perspective concepts eurocentrism and intercultural learning, which are each others opposites when it comes to historical representation. In short, intercultural learning has a bigger focus on embracing multiculturalism. A comparative analysis is also carried out to examine if one of the two textbooks do a better job fulfilling the values of the Swedish curriculum. Extracts from the compulsory school curriculum and from Skolverket's website will be used as background for the investigation. The survey questions are based on different research done byNiklas Ammert, Lars Nyström (and others), Peter Gran, and Maria Johansson. The result from the study shows that both textbooks fail to meet the requirements of the curriculum since they are predominantly characterized by a eurocentric perspective rather than an intercultural one. Therefore they also prevent students from developing historical consciousness and historical empathy.

<p>Arthropods have a rich fossil record spanning the Phanerozoic. Biomineralized forms such as the extinct trilobites are particularly common and are proven index fossils for biostratigraphy. Forms with an unmineralized cuticle are more rare, preserved only in so called <i>konservat lagerstätten</i>. Cambrian strata of Greenland have yielded rich trilobite faunas with potential for intercontinental correlation of Cambrian strata, but also an exceptionally preserved fauna, the Sirius Passet Lagerstätte. The first part of this thesis is concerned with trilobite biotratigraphy of the provisional Cambrian Series 2 in Greenland. The second part is concerned with exceptionally preserved arthropods from the Sirius Passet Lagerstätte, but also from 'Orsten' deposits from the Cambrian of Sweden.</p><p><i>Perissopyge phenax occurs</i> in the Henson Gletscher and Paralleldal formations spanning the Series 2 and 3 boundary interval in North Greenland. It also occurs in the Sekwi Formation of Yukon Territory, demonstrating that the species may hold potential for correlation within Laurentia. An indeterminate species of <i>Perissopyge</i> is shown to occur in the Ella Island Formation of North-East Greenland together with <i>Olenellus</i> cf. <i>hanseni</i>, which is similar to <i>Olenellus</i> cf. <i>truemani</i> described from the Henson Gletscher Formation. If this correlation is further corroborated it would offer a first tie-point for the An t'Sron Formation of North-West Scotland which yields <i>Fritzolenellus</i> <i>lapworthi</i>, herein reported for the first time from the Bastion Formation which underlies the Ella Island Formation.</p><p><i>Oelandocaris</i> <i>oelandica</i> from ‘Orsten’ deposits in the Cambrian series 3 and 4 boundary interval in Sweden is an early representative of the Crustacean stem lineage. <i>Kiisortoqia</i> <i>avannaarsuensis</i> is a new arthropod from the Sirius Passet Lagerstätte with robust antennulae strikingly similar to the 'raptorial' limb of the problematic anomalocaridids. The ventral morphology of the 'bivalved' <i>Isoxys</i> <i>volucris</i> is described for the first time and compared with other species assigned to <i>Isoxys</i> from Cambrian lagerstätten around the world. Finally, <i>Siriocaris</i> <i>trolla</i>, is a new arthropod that similarities with trilobites and certain ‘trilobitomorphs’ but seems to lack important synapomorphies of these taxa, though this may be due to preservational limitations in the material at hand.</p>