Den 22 oktober 2015 attackeras en skola i Trollhättan av en maskerad gärningsman, han är beväpnad med kniv och ett svärdliknande föremål och lyckas attackera tre personer innan han själv skjuts till döds av polis. Den här uppsatsen handlar om just denna händelse och hur den återberättas i några av våra största nyhetsmedium. Jag vill undersöka hur artiklarna bidrar till en förståelse av denna händelse genom den berättelse som de tillsammans skapar. För att undersöka detta vill jag se vilka perspektiv som väljs när händelsen beskrivs, vilka röster som får höras och vilka delar av händelsen som ges utrymme. Jag undersöker således artiklarna med hjälp av textanalys och jag kombinerar en narrativ analys med kontextualiseringsanalys, för att sedan koppla resultaten till postkolonial diskursanalys. Jag har valt att kombinera dessa tre analysmetoder för att de tillsammans kan ge ökad förståelse för hur diskriminerande strukturer kan reproduceras via text, och i synnerhet mediernas olika texter. För det är just det jag vill undersöka i denna uppsats, hur de sex valda nyhetsartiklarna kan ge uttryck för diskriminerande strukturer. Analysen visar bland annat att den beskrivna platsen, Kronogården i Trollhättan, inte beskrivs som vilken plats som helst, utan som en plats där ”de” bor, där ”vi” inte hör hemma. Artiklarna bidrar till att skapa en polarisering mellan ”oss” och ”dem”, och platsen beskrivs vara en utsatt plats redan innan skolattacken ägt rum. De olika grupper som framträder i texterna tillskrivs också olika värden, där ”vi” ofta tillskrivs positiva egenskaper till skillnad från ”de”.

<p>Syftet med arbetet är att undersöka hur matematiklärarstudenter ska introducera problemlösning för sina elever och vad som påverkar studenternas tolkningar av problem. Jag har även undersökt vilka kompetenser studenterna anser att en matematiklärare behöver ha för att genomföra en framgångsrik undervisning i matematik genom problemlösning. I undersökningen diskuterar tre grupper med matematiklärarstudenter hur de ska introducera ett problem för eleverna och vilka komprtenser de anser att en matematiklärare behöver ha för att undervisa i matematik genom problemlösning. Resultaten visar att studenterna har olika strategier för att introducera problemlösning för eleverna och att studenternas tolkningar av problemet påverkar introduktionen. Studenterna gör olika tolkningar av problemet beroende av i vilken kontext de tolkar problemet. De har ingen enhetlig bild av vilka kompetenser som krävs av en matematiklärare, för att genomföra en undervisning som svarar mot skolverkets mål.</p>

Syftet med arbetet är att undersöka hur matematiklärarstudenter ska introducera problemlösning för sina elever och vad som påverkar studenternas tolkningar av problem. Jag har även undersökt vilka kompetenser studenterna anser att en matematiklärare behöver ha för att genomföra en framgångsrik undervisning i matematik genom problemlösning. I undersökningen diskuterar tre grupper med matematiklärarstudenter hur de ska introducera ett problem för eleverna och vilka komprtenser de anser att en matematiklärare behöver ha för att undervisa i matematik genom problemlösning. Resultaten visar att studenterna har olika strategier för att introducera problemlösning för eleverna och att studenternas tolkningar av problemet påverkar introduktionen. Studenterna gör olika tolkningar av problemet beroende av i vilken kontext de tolkar problemet. De har ingen enhetlig bild av vilka kompetenser som krävs av en matematiklärare, för att genomföra en undervisning som svarar mot skolverkets mål.

<p>Med stöd i de nuvarande styrdokumenten finns möjlighet att organisera undervisning som i högre utsträckning skulle gynna flerspråkiga elevers skolframgång. Att ett stort antal elever med annat modersmål än svenska lämnar grundskolan med ofullständiga betyg är ett tecken på att dessa möjligheter inte utnyttjas. Undervisning i ämnet svenska som andraspråk och eventuellt någon timmes modersmålsundervisning i veckan räcker ofta inte till som stöd för att inhämta kunskaper i andra skolämnen då fokus i de förra i allmänhet ligger på språkets formsida. Det krävs därför att klass/ämneslärarna tar större ansvar över elevernas språkutveckling. Syftet med den föreliggande fallstudien är att undersöka hur en lärare organiserar och arbetar med språkutvecklande ämnesundervisning. Även villkor för möjliggörande av arbetet belyses. Våra teoretiska referensramar utgår från forskning om andraspråksinlärning samt språk – och kunskapsutvecklande arbetssätt. Resultatet skrivs fram genom observationer och intervju och ger inblick i hur undervisning med utgångspunkt i detta arbetssätt kan gå till.</p>

Med stöd i de nuvarande styrdokumenten finns möjlighet att organisera undervisning som i högre utsträckning skulle gynna flerspråkiga elevers skolframgång. Att ett stort antal elever med annat modersmål än svenska lämnar grundskolan med ofullständiga betyg är ett tecken på att dessa möjligheter inte utnyttjas. Undervisning i ämnet svenska som andraspråk och eventuellt någon timmes modersmålsundervisning i veckan räcker ofta inte till som stöd för att inhämta kunskaper i andra skolämnen då fokus i de förra i allmänhet ligger på språkets formsida. Det krävs därför att klass/ämneslärarna tar större ansvar över elevernas språkutveckling. Syftet med den föreliggande fallstudien är att undersöka hur en lärare organiserar och arbetar med språkutvecklande ämnesundervisning. Även villkor för möjliggörande av arbetet belyses. Våra teoretiska referensramar utgår från forskning om andraspråksinlärning samt språk – och kunskapsutvecklande arbetssätt. Resultatet skrivs fram genom observationer och intervju och ger inblick i hur undervisning med utgångspunkt i detta arbetssätt kan gå till.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur stort fokus genusaspekten har i valet av skönlitterära verk i ämnet svenska för gymnasieskolan. Studien bygger på en flerstrategisk forskningsmetod som inbegriper både en kvantitativ och kvalitativ undersökning. Tidigare studier visar att skönlitteraturen är skriven av män, för män och om män vilket lett till att kvinnan hamnar i bakgrunden till förmån för mannen som författare, läsare och karaktär. Vår studie visar att skönlitteraturen som används i svenskämnet på gymnasieskolan är författad av män med manliga karaktärer. Genusaspekten ligger inte  i fokus hos lärarna när de väljer böcker till undervisningen utan ligger istället på diskussion och kontextualisering.

During my four years as a teacher student I have identified a lack within pupils’ conceptual understanding of the English language. Teachers in grade 4-6 often work with weekly vocabulary tests regardless of their inadequacy. Therefore, the purpose of this study is to contribute with a development project that elaborates pupils’ conceptual understanding of English words. This project focuses on the pedagogical method of concept definition maps. During the study’s intervention the pupils discuss English concepts by translating them, defining them, providing facts about them and constructing example sentences. The study will therefore focus on the pupils’ perspectives and their experiences. Furthermore, the study will answer questions about how concept definition maps can promote pupils’ understanding of concepts in English, and what differences pupils experience when they work with vocabulary test versus concept definition maps. The questions are answered by way of two qualitative methods, classroom observations and interviews with pupils. The purpose of the observations is to answer the first question of the study by examining the pupils’ work with the concept definition maps, and the interviews are aimed to answer the second question. Furthermore, the study’s theory is based on Lev Vygotsky’s sociocultural perspective that supposes that learning is a social and cultural process. The study also focuses on the concepts of appropriation, interaction and contextualization. The result confirms that the vocabulary tests in today’s schools need a form of development and continued planning. The concept definition maps were considered useful because the pupils were able the develop both their oral and written language skills. The result also showed that the pupils made their own definitions of certain words by linking them to their past experiences and everyday life. The pupils also supported each other which contributed to deepened conceptual understanding.

Denna uppsats ämnar undersöka den politiska och filosofiska meningen som kan förstås utifrån medeltida föreställningsvärld som finns i Ludvig den heliges hälsosamma råd till sonen, ett antal andliga råd som översatts till svenska vid Vadstena kloster under 1400-talet, till kung Kristian I. Syftet blir att få ut textens mening, i fyra former: den ordagranna meningen, den personliga meningen, den ämnade meningen och/eller den utökade meningen. I så hög grad som möjligt handlar det om just den tredje formen av mening: vad ville författaren av denna översättning förmedla till kung Kristian I? Metoden som används är den idéhistoriska kontextualiseringen utifrån Quentin Skinners metoder, som innebär att man tolkar texten som en handling, ett argument för eller emot föreställningar som existerar under sin tid, vilket tillåter mig att få ut den mening jag är ute efter. Resultatet blev att de andliga råden generellt förespråkade en konservativ, skolastisk, aristotelisk-thomistisk världsbild där kyrkans inflytande är mycket starkt. Detta placeras i sitt kontext i en värld där kyrka och krona ofta var i konflikt, där helgonens mirakel ger hopp till de fattiga och där andlig och dygdmässig påverkan på fursten var en viktig funktion för inflytande och legitimitet. / <p>Godkännande datum: 2022-01-14</p>

“Bildämnet på Åland och i Sverige - en komparativ studie av elevdeltagande från läroplan och styrdokument i bild till praktisk verklighet” är en studie jag genomfört för att undersöka hur och vilka faktorer som påverkar elevdeltagande och inflytande i bildundervisningen, samt hur detta skiljer sig åt mellan den svenska och den åländska gymnasieskolan. Studien är genomgående av komparativ karaktär, och genom tre olika analysmetoder av intervjumaterial, läroplan och styrdokument från båda regioner har jag presenterat förslag på utvecklingsområden för bildundervisningen. Jag har fört intervjuer med svenska och åländska gymnasieelever, och de viktigaste resultaten i studien har varit hur elevernas tal om bildundervisningen stått i kontext mot villkoren skrivna i läroplan och styrdokument. Genom läroplansanalys, tematisk analys och kontextualiserande analys har jag presenterat skillnader och likheter från de två olika skolorna. / "Art Education in Åland and Sweden - a comparative study of student participation from curriculum and policy documents in art to practical reality" is a study I conducted to investigate the factors that influence student participation and influence in art education, and how this differs between the Swedish and Ålandic high school systems. The study is comparative in nature, and through three different methods of analysis of interview material, curriculum, and policy documents from both regions, I have presented proposals for areas of development for art education. The interviews were conducted with Swedish and Ålandic high school students, and the key findings of the study have been how students' discussions of art education are situated in the context of conditions outlined in the curriculum and policy documents. Through curriculum analysis, thematic analysis, and contextualizing analysis, I have presented differences and similarities between the two different schools.

Syftet med den här studien är att belysa och tillföra ämnesdidaktisk kunskap kring språkstödjande undervisning i de naturorienterade ämnena i grundskolans årskurser 4-6. Studien ställer upp tre forskningsfrågor som handlar om hur några lärare beskriver sin undervisning i de naturorienterade ämnena utifrån ett språkligt förhållningssätt, vilka praktiska tillvägagångssätt de väljer att använda samt hur dessa val syftar till att skapa förståelse för ämnesspecifikt innehåll hos eleverna. Studien har således ett perspektiv på undervisning utifrån en lärarhorisont och grundar sig på sex kvalitativa semistrukturerade lärarintervjuer. Insamlat material har analyserats och resulterat i fem teman som strukturerar informanternas utsagor om deras språkinriktade undervisning: mötet med ämnesspråket, svårigheter och signifikant svårare områden, metoder och aktiviteter, synlig kunskapsutveckling samt framgångsfaktorer. Studien visar i likhet med tidigare empirisk forskning kring det naturvetenskapliga språkets särdrag att det skolspråk eleverna möter i NO-undervisningen i årskurs 4-6 har komplexa beståndsdelar. Undervisningen handlar mycket om att stötta eleverna i den språkligt och innehållsligt abstrakta världen genom metoder och aktiviteter som kopplar nytt ämnesstoff till en för eleverna välkänd kontext. När lärarna beskriver didaktiska val handlar det i stor utsträckning om sådana som kontextualiserar ämnesinnehållet, gör eleverna delaktiga i kommunikativa sammanhang samt ställer upp ett stödjande ramverk kring språket. Utifrån studiens resultat och teoretiska bakgrund kan lärarstudenter, lärare, skolledare eller annan personal verksam i svensk skola finna belägg för vikten av att ställa upp kunskapsmål och språkliga mål. Diskussionen i studien leder fram till ett förslag på vidare studier som handlar om de, från tidigare forskning uppställda tre kännetecken för en funktionell språkinriktad undervisning; kontextualisering, interaktion samt språkstöttning, skulle kunna utökas till att även omfatta en aspekt som handlar om vikten av repetition i undervisningen. I den här studien blev denna fjärde aspekt framträdande tillsammans med de tre övriga.