Today we see a growing need and interest in working towards sustainable development. To be able to contribute to a sustainable development as individuals/business we need to emphasize the importance of education and contextualisation that learning occurs in a sense that is relevant to the learner. This is the background to this study, which in turn is the basis for an education that focuses on how to environmentally secure your purchases, an opportunity for us to set environmental standards purchasing products and services. The process for purchase is considered by many to be a key factor in businesses work towards sustainable development. Key people in this process and target audience for this education is environmental, purchasing and procurement managers. The purpose of this study is to design an education called Miljösäkrade inköp from the target audiences’ knowledge, interests and attitudes, together with literature. The first step is a study of the target audiences’ needs and concerns in areas concerning environmentally secured purchase. This study has been done through qualitative research interviews which in turn has been the basis of av reflection on the content and didactic approach for this education. The theoretical basis for this study highlights for an example education for sustainable development, teaching traditions of environmental problems, adult didactics and problem-based learning. The results of the qualitative research interviews show for an example that the participants have a range of different motives for taking the environment into account in their purchases. They all illustrate the importance of having a holistic approach, but also the difficulty in realizing it. Several of those who have been interviewed indicate a difficulty to see ecological, social and economic factors as a whole. Based on interview results and literature, I point out three areas that will permeate the education Miljösäkrade inköp; the democratic conversation, a conversation in which views and values of all those who are involved are considered to be significant, a holistic approach to sustainability and ethical aspects. And based on these three areas you’re given suggestions for exercises and interesting issues to highlight during the education. / Vi upplever idag ett växande behov och intresse av att arbeta för en hållbar utveckling. För att vi som individer/verksamheter ska kunna bidra till en hållbar utveckling poängteras vikten av utbildning och kontextualisering, att lärandet sker i ett sammanhang relevant för den lärande. Detta är språngbrädan för denna studie som i sin tur ligger till grund för en utbildning som fokuserar på miljösäkrade inköp, en möjlighet för oss att ställa miljökrav vid inköp av produkter och tjänster. Inköpsprocessen anses av flera vara en nyckelfaktor i verksamheters arbete för en hållbar utveckling. Nyckelpersoner i denna process och tillika målgrupp för denna utbildning är miljö-, inköps- och upphandlingschefer. Syftet med denna studie är att utifrån målgruppens kunskaper, intressen och attityder tillsammans med litteratur utforma utbildningen Miljösäkrade inköp. Det första steget är en studie av målgruppens behov och frågeställningar inom områden som berör miljösäkrade inköp. Denna studie har skett i form av kvalitativa forskningsintervjuer som sedan har legat till grund för en reflektion kring utbildningens innehåll och didaktiska upplägg. Som teoretisk grund för denna studie lyfts bl.a. lärande för hållbar utveckling, undervisningstraditioner för miljöproblematik, men också vuxendidaktik och problembaserat lärande. Resultatet av de kvalitativa forskningsintervjuerna visar exempelvis på att deltagarna anger ett spektra av olika motiv till att ta hänsyn till miljön i sina inköp. De belyser alla vikten av ett helhetstänkande men också svårigheten i att realisera detta. Flera av de intervjuade visar på en svårighet att se ekologiska, sociala och ekonomiska faktorer som en helhet. Utifrån intervjuresultat och litteratur lyfter jag sedan tre områden som kommer att genomsyra utbildningen Miljösäkrade inköp; det demokratiska samtalet, ett samtal där alla de inblandades synpunkter och värderingar anses vara betydelsefulla, ett helhetstänkande för hållbarhet och etiska aspekter. Utifrån dessa tre områden ges förslag på övningar och intressanta frågeställningar att lyfta under utbildningen.

Self-service technologies (SSTs) have grown rapidly and aim to help customers self-serve. Self-service can be facilitated through help centers, which offers information and support. As the demand for on-going support continues to rise, it is important with continuous research of how to assist help centers to match the affordances of current technology to customers’ needs while providing a good User Experience (UX). Therefore, this study investigates how UX design can be used to improve help centers as a tool for self-service for different stakeholders. This study was in collaboration with Nasdaq, where the users’ needs, expectations and concerns when looking for help to use Nasdaq’s products were identified. In an evaluation, the main features of help center’s that influenced users experience and encouraged their use of the technology were measured by a theoretical lens of a revised version of a Technology Acceptance Model (TAM). The results of this study declare that the major significance in establishing a successful help center lies in ensuring easy accessibility to information through a search function and a well-organized side navigation. Additionally, incorporating a training and getting started page with a combination of videos and text are crucial for advanced products. / Självbetjäningsteknologier (SST) har vuxit snabbt och syftar till att assistera kunder att hjälpa sig själv. Självbetjäning kan underlättas genom ett hjälpcenter, vilket erbjuder information och support. Eftersom efterfrågan på ständig support fortsätter att öka är det viktigt med kontinuerlig forskning om hur man kan skapa hjälpcenter som matchar den nuvarande teknikens möjligheter till kundernas behov samtidigt som man tillhandahåller en bra användarupplevelse (UX). Därför undersöker denna studie hur UX design kan användas för att förbättra hjälpcenter som ett verktyg för självbetjäning för olika intressenter. Denna studie gjordes i samarbete med Nasdaq, där användarnas behov, förväntningar och oro när de söker efter hjälp att använda Nasdaqs produkter identifierades. I en utvärdering mättes huvudfunktionerna i ett hjälpcenter som påverkade användarnas upplevelse och uppmuntrade deras användning av tekniken genom en teoretisk lins bestående av en reviderad version av Technology Acceptance Model (TAM). Resultaten av denna studie visar att det viktigaste för att etablera ett framgångsrikt hjälpcenter ligger i att säkerställa lättillgänglighet till information genom en sökfunktion och en välorganiserad sidnavigering. Dessutom är det avgörande för avancerade produkter att införa en tränings- och komma igång-sida med en kombination av videor och text.

Analyzing the data produced by next-generation sequencing technologies relies on access to information synthesized based on previous research findings. The volume of data available in the literature is growing rapidly, and it is becoming increasingly necessary for researchers to use AI or other statistics-based approaches in the analysis of their datasets. In this project, knowledge graphs are explored as a tool for providing access to contextual gene-information available in scientific literature. The explorative method described in this thesis is based on the implementation and comparison of two approaches for knowledge graph construction, a rule-based statistical as well as a neural-network and co-occurrence based approach, -based on specific literature contexts. The results are presented both in the form of a quantitative comparison between approaches as well as in the form of a qualitative expert evaluation of the quantitative result. The quantitative comparison suggested that contrasting knowledge graphs constructed based on different approaches can provide valuable information for the interpretation and contextualization of key genes. It also demonstrated the limitations of some approaches e.g. in terms of scalability as well as the volume and type of information that can be extracted. The result further suggested that metrics based on the overlap of nodes and edges, as well as metrics that leverage the global topology of graphs are valuable for representing and comparing contextual information between knowledge graphs. The result based on the qualitative expert evaluation demonstrated that literature-derived knowledge graphs of gene-information can be valuable tools for identifying research biases related to genes and also shed light on the challenges related to biological entity normalization in the context of knowledge graph development. In light of these findings, automatic knowledge-graph construction presents as a promising approach for improving access to contextual information about genes in scientific literature. / För att analysera de stora mängder data som produceras med hjälp av next-generation sequencing krävs det att forskare har tillgång till och kan sammanställa information från tidigare forskning. I takt med att mängden data som finns tillgänglig i den vetenskapliga litteraturen ökar, så ökar även behovet av att använda AI och andra statistiska metoder för att få tillgång till denna data i analysen. I detta projekt utforskas kunskapsgrafer som verktyg för att tillgängliggöra kontextuell geninformation i vetenskapliga artiklar. Den explorativa metod som beskrivs i detta projekt är baserad på implementationen och jämförelsen av två olika tekniker för kunskapsgrafgenerering, en regelbaserad-statistisk metod samt en metod baserad på neurala-nätverk och co-occurrence, baserade på specifika kontexter inom litteraturen. Resultatet presenteras både i form av en kvantitativ jämförelse mellan metoder samt genom en kvalitativ expertutvärdering baserad på det kvantitativa resultatet. Den kvantitativa jämförelsen antydde att jämförelsen mellan kunskapsgrafer genererade med hjälp av olika metoder kan bidra med värdefull information för tolkningen och kontextualiseringen av viktiga gener. Resultatet visade även på begränsningar hos vissa metoder, till exempel gällande skalbarhet samt den mängd och typ av information som kan extraheras. Men även att metrics baserade på överlappning av hörn och kanter, samt metrics som tar hänsyn till den globala topologin i grafer kan vara användbara i jämförelsen av, samt för att representera skillnader mellan biologiska kunskapsgrafer. Resultatet från den kvalitativa expertutvärderingen visade att kunskapsgrafer baserade på geninformation extraherad från vetenskapliga artiklar kan vara värdefulla verktyg för att identifiera forskningsbias gällande gener, samt framhävde viktiga utmaningar gällande normalisering av biologiska entiteter inom området kunskapsgrafsutveckling. Baserat på dessa fynd framstår automatisk kunskapsgrafsgenerering som ett lovande tillvägagångssätt för att förbättra tillgängligheten av kontextuell geninformation i vetenskaplig litteratur.

In recent years, the Swedish educational system has undergone considerable change. A new curriculum and swift digitization via the implementation of the "one-to-one" system have increased the call for new teaching methods in schools. Previous research indicates that working with primary sources can enhance students’ historical thinking and historical empathy. The present licentiate dissertation aims to investigate Swedish upper secondary school students’ use of critical thinking and historical empathy when utilizing digitized primary sources, such as the parish registers stored in the Demographic Data Base at Umeå University.         Five classes in grades 1-3, comprising 110 students, in the ages 16 to 19, and three teachers participated in the study. The students were assigned with compiling a report based on the digitised primary source material and presenting their findings in a written paper or oral presentation. The study was evaluated through (1) interviews with students and teachers, (2) classroom observation of the students while working with the material, (3) questionnaires on the students´ view of history, and (4) the completed assignments.           The study shows that all the students achieved some result based on the information found in the digitised primary sources. While they applied historical empathy and historical thinking, it was mixed with presentism. The majority did not make use of corroboration, but those who did displayed more examples of historical thinking and historical empathy, primarily evident in grades 2 and 3 and in the free discussions held after the presentations. The students’ perception of primary sources shifted as a result of this exercise: Their preference for using primary sources had increased, although their trust in primary sources had simultaneously decreased. Teachers and students alike were generally satisfied with the assignment but argued that the database needed improvement in order to enhance its usefulness. Over the course of the assignment, students frequently expressed that the individuals in the digitized material came to life for them, generating feelings of empathy.         The study’s contribution to history didactics is twofold. First, it clearly demonstrates how upper secondary students can make use of historical thinking and historical empathy when studying digitised parish records, even though they have difficulty contextualizing their results. Secondly, it provides insight into how Swedish students learn history and the kind of history that interests them. The results are predominantly in agreement with those from previous studies but this study is pioneering in basing its findings on primary sources that are digitised. / En dator till varje elev, det som ofta kallas en-till-en, har skapat nya förutsättningar för undervisning. I denna studie får gymnasieelever arbeta med digitaliserade primärkällor i historieundervisningen. Elevernas förmåga att använda historiskt tänkande, historisk empati och kontextualisering undersöks, och elevernas inställning till historieämnet kartläggs före och efter mötet med de digitaliserade källorna. Samtliga elever klarar av att genomföra sökningar i det digitaliserade källmaterialet, och de uppvisar i högre eller lägre grad historiskt tänkande, historisk empati och kontextualisering under lektionerna och i sina skriftliga och muntliga redovisningar. Elevernas inställning till historieämnet påverkas i viss mån. Främst förändras deras syn på primärkällor.

Disputats, Örebro universitet, 2006. / Findes også på internet (PDF-format): http://www.diva-portal.org/diva/getDocument?urn_nbn_se_oru_diva-463-2__fulltext.pdf. Med litteraturhenvisninger.

Through a diplomatic transcription and contextualisation of two poems from Geistliche und Weltliche Poemata (1650) by Anna Ovena Hoyer (1584-1655) it is suggested that two contexts are highly relevant and fruitful for understanding the polemical nature of the Early Modern Era. The two examined contexts are anti-clericalism  ̶  the negative stance towards Lutheran clergymen  ̶  and the conditions for writing as a female in Early Modern times. By offering comments and providing information regarding these two contexts, it is demonstrated how they successfully explain and motivate how a lay uneducated poetess develops rhetorical strategies to express radical criticism of the discourse of Lutheran clergymen. Notably, the authors of the two poems, Werdenhagen and Hoyer, legitimise a morally superior poetess by constructing a feminine authority derived analogously from the story of Martha and Mariam in the Bible. Furthermore, Hoyer uses this claim of being a mouthpiece for godly wisdom to delegitimise the bookly and rational knowledge acquired in the universities by the Lutheran clergymen. By using the politically charged term “der gemeine Mann”, she appeals to the political defeats of the great majority of laymen in the Early Modern Era. In her polemic against the Lutheran clergymen, it is implied that the expected silent subservience of the laymen towards the clergymen is problematic, since the clergymen due to their blind faith in bookly knowledge are neither righteous nor Christian. Thus, it is suggested that the examined pieces of poetry could be understood as radical criticism of the Lutheran social model. / Genom en diplomatisk utgåva och kontextualisering av två dikter från Geistliche und Weltliche Poemata (1650) av Anna Ovena Hoyer (1584-1655) föreslås två kontexter som särskilt relevanta för att förstå den tidigmoderna tidens prägling i polemiken. Dessa två undersökta kontexter är antiklerikalismen - den negativa attityden gentemot lutherska kyrkomän - och villkoren för att skriva som kvinna i tidigmodern tid. Genom att bidra med kommentarer och information kring dessa två kontexter påvisas att dessa framgångsrikt kan förklara vilka retoriska strategier som den outbildade poeten använder för att rikta en radikal kritik mot lutherska kyrkomän. Det är anmärkningsvärt att de två diktarna Hoyer och Werdenhagen legitimerar bilden av en moraliskt överlägsen diktande kvinna genom att konstruera en feminin auktoritetsfigur ur berättelsen om Marta och Mariam i Bibeln. Därutöver använder Hoyer denna konstruktion av att vara Guds språkrör och förmedlare av vishet för att avfärda kyrkomännens rationalism och bokkunskap som de fått från sin universitetsutbildning. Genom att använda den politiskt laddade termen "gemene man" hänvisas implicit till tidigmoderna politiska förluster för den stora icke-klerikala allmänheten. I polemiken kritiseras dessutom att den tysta lydnaden till kyrkomännen hos den icke-klerikala allmänheten är problematisk, då kyrkomännen till följd av sin blinda tro på bokkunskap varken är rättfärdigade eller kristna. Därigenom föreslår analysen att den undersökta poesin kan förstås som en radikal kritik av den lutherska socialmodellen.