Uppsatsen behandlar ett dräkthistoriskt ämne om västsvenska prästfruars dräktskick under gustaviansk tid, med utgångspunkt i främst bouppteckningar och porträtt. Grundarbetet är att kartlägga dräktskick hos ett urval prästfruar som avled 1785-1820 genom att sammanställa, beskriva och analysera vad de hade i garderoben när de dog. Syftet med uppsatsen är att ge ett bidrag till kunskapen om den gustavianska tidens dräktskick, genom att särskilt glänta på dörren till prästfruns garderob och beskriva vad som faktiskt fanns där utifrån vad vi kan veta från uppgifter i bouppteckningar och med illustration i porträtt. Prästfruns klädedräkt inte specialstuderats tidigare, särskilt inte utifrån ett västsvenskt perspektiv. Därför lämnas ett förhållandevis stort utrymme i uppsatsen för deskriptiv genomgång av de kläder som bouppteckningarna tar upp beträffande material och modeller. Därutöver belyses frågeställningar om dräktskickets koppling till prästfruroll och ståndstillhörighet. / The essay deals with a costume history topic about the costume condition of West Swedish wifes to clergymen during Gustavian times, based on mainly estate records and portraits. The basic work is to map the costume of a selection of vicars wifes who died 1785-1820 by compiling, describing and analyzing what they had in the wardrobe when they died. The purpose of the essay is to make a contribution to the knowledge of the costume condition of the Gustavian era, by opening the door to the vicar’s wife's wardrobe and describing what was actually there based on what we can know from information in estate records and with illustration in portraits. The costume of wifes to clergymen has not been specially studied before, especially not from a West Swedish perspective. Therefore, a relatively large space is left in the essay for a descriptive review of the clothes that the estate records take up regarding materials and models. In addition, questions about the dress code's connection to the role of wife of a vicar and affiliation are highlighted.

När man syr efter mönster står det ofta angivet vilken typ av tyg som bör användas. Är man oerfaren i sömnad kan det vara svårt att veta varför just dessa tyger rekommenderas. Syr man i ett annat tyg än vad som föreslås av mönstertillverkaren kan det krävas mönsterändringar och anpassningar av sömnadsprocessen. I den här undersökningen används ett symönster från 1949 med mycket kortfattade instruktioner och utan förslag på tyg, där den vägledning som ges i val av tyg är bilden på mönstrets framsida. Det är upp till den som ska sy att välja tyg, metoder och tekniker. Hur vet man vad man ska välja om man saknar erfarenhet? Hur vet man vad som fungerar, och vad som inte gör det? Och vad måste man göra annorlunda om man tar ett annat tyg än det som är tänkt? Undersökningens syfte är att undersöka hur ett mönster kan behöva ändras vid byte av tyg för att behålla den ursprungliga silhuetten, samt hur sömnadsprocessen förändras med tygbytet. De centrala frågorna är: Hur kan ett symönster förändras för att behålla silhuetten när man går ifrån det tänkta tyget? och hur förändras sömnadsprocessen av ett plagg när det sys i olika tyger? Undersökningen har genomförts som en jämförande analys där fyra plagg i olika tyger har sytts upp, där plagg 1 representerar det tänkta tyget och silhuetten. Resultatet visar att man med hjälp av olika mönsterändringar kan bibehålla silhuetten av ett plagg i viss mån även när man använder ett tyg som inte är tänkt att användas med mönstret.

The purpose of this study - Actors, costumes and agreements - is to highlight an almost forgotten part of the history of theatre costume and theatre history.  During at least two hundred years actors in Sweden were expected to contribute to the performance by their costumes. The study is divided into three parts: agreements, memoirs and conversation. Nine agreements between theatres and actors from 1778 to 1971 will be analyzed with focus on costumes. What do they express about the period, fashion and repertoire, audience? The theatres demand of the actors could be very detailed and shifting. Three memoire books and conversation with seven actors represent the actors view. Questions arise about actors poor economy, theatre culture and gender. The study will also show periods with connection between fashion and theatre costume.

This thesis explores the societal implications of Gustav III’s national costume in the context of Swedish court society during the late eighteenth century. With the aims of uncovering King Gustav III’s view of the National Costume and its role in Swedish court society, as well as how we can understand the National Costume’s meaning for the aristocracy in late eighteenth-century Sweden, this thesis presents a post-structural textual analysis of Gustav III’s (1806) REFLEXIONER, angående en ny nationel klädedrägt (Reflections concerning a new national costume) in order to uncover King Gustav III’s perception of and ideology behind the national costume. This is then juxtaposed with a similar analysis of a chapter from Hedvig Elisabeth Charlotta’s (1902) journal, representing an aristocratic counter-perspective. This thesis presents a previously unexplored sociological perspective in studying Gustav III’s National Costume. Departing from Norbert Elias’ work around the court society, arguments are made for the interpretation of the National Costume as an instrument in court ceremonial, at the king’s disposal, holding the potential to create a distance in power between the Swedish court nobility and the monarchy. Furthermore, it is argued that the National Costume represents an oppressive force to the Swedish court nobility as a social class.