Submitted by Aelson Maciera (aelsoncm@terra.com.br) on 2017-04-03T19:31:54Z No. of bitstreams: 1 DissJBT.pdf: 4318911 bytes, checksum: 7af25876cc9cafba37f2c803f700338d (MD5) / Approved for entry into archive by Ronildo Prado (ronisp@ufscar.br) on 2017-04-18T18:35:18Z (GMT) No. of bitstreams: 1 DissJBT.pdf: 4318911 bytes, checksum: 7af25876cc9cafba37f2c803f700338d (MD5) / Approved for entry into archive by Ronildo Prado (ronisp@ufscar.br) on 2017-04-18T18:35:28Z (GMT) No. of bitstreams: 1 DissJBT.pdf: 4318911 bytes, checksum: 7af25876cc9cafba37f2c803f700338d (MD5) / Made available in DSpace on 2017-04-18T19:41:41Z (GMT). No. of bitstreams: 1 DissJBT.pdf: 4318911 bytes, checksum: 7af25876cc9cafba37f2c803f700338d (MD5) Previous issue date: 2016-08-24 / Não recebi financiamento / As the aging of the population becomes a reality, it is necessary to rethink the cities to offer accessibility to all its individuals, having or not some restriction of mobility themselves. Accessibility must transcend the interior of buildings and permeate all its surroundings and the urban environment. Make the city accessible is a challenge, and this becomes even bigger when the focus is the elderly population. It must be changed the way of thinking cities, as the range of the population over 60’s that live alone is increasing, and ensuring them accessibility and mobility is a duty of the government. This study is meant to examine the accessibility and mobility of residents of a housing project for the elderly in the city of Araraquara, SP, using as reference the Brazilian Standard NBR 9050, 2015. This analysis includes the views of residents and the responsible administrative agent on the issue, as well as the use of technical parameters of ISO 9050, for the elaboration of a check list to ascertain whether the place has the necessary accessibility for this vulnerable group. The methodology consists in applying the tools MMSE test-Mini Mental State Examination, conversation circles, as well as relevant parameters of the standard NBR 9050. Initially the results pointed to a very positive perception by the elderly, although some accessibility parameters have not been included in the construction of houses and residential facilities. Furthermore, it was found very low mobility of older people when they need to perform their daily tasks, making possible by the use of transport modes on foot and by public transport by bus. Improve accessibility both internally and in mobility for the surrounding of the residence location, would be some of the possible solutions to increase security and ensure autonomy, fostered by increased mobility. / Com o envelhecimento acentuado da população, se faz necessário repensar as cidades de modo a oferecer acessibilidade a todos seus cidadãos, possuindo ou não alguma restrição de mobilidade. A acessibilidade deve transcender o interior das construções e permear todo seu entorno e o ambiente urbano. Tornar a cidade acessível é um desafio, e este se faz maior quando o foco é a população idosa. Deve-se mudar a maneira de pensar as cidades, pois a faixa da população acima de 60 anos que mora sozinha está aumentando e garantir a eles a acessibilidade e a mobilidade é um dever do Poder Público. Este estudo tem por objetivo principal analisar a acessibilidade e mobilidade de moradores de um núcleo habitacional para idosos do município de Araraquara, tomando como referência a NBR 9050, de 2015. Esta análise conta com a visão dos moradores acerca do assunto, do agente administrativo responsável, assim como o uso de parâmetros técnicos da NBR 9050, para a formação de um check list para averiguar se o local possui a acessibilidade necessária a este grupo vulnerável. A metodologia consta em aplicar as ferramentas teste MEEM-Mini Exame do Estado Mental, a Roda de Conversa, bem como parâmetros pertinentes da Norma 9050. Os resultados apontaram inicialmente, uma percepção positiva pelos idosos, apesar de alguns parâmetros de acessibilidade não terem sido contemplados na construção das casas e equipamentos do Residencial. Constatou-se também, mobilidade bastante reduzida dos idosos quando precisam realizar suas tarefas do cotidiano, possibilitada pelo uso dos modos de transportes a pé e por transporte coletivo. Melhorar a acessibilidade tanto interna, quanto a mobilidade para o entorno do Residencial, seriam formas de aumentar a segurança e assegurar autonomia propiciada pela maior mobilidade.

Bakgrund Känslan av ensamhet är en utmaning som ofta följer åldrandet. Denna subjektiva upplevelse kan vara både frivillig och ofrivillig. Ofrivillig ensamhet kan vara plågsam och påverka personens hälsa negativt. Äldre som bor på särskilda boenden befinner sig i en särskilt utsatt situation, där flytten ofta medför betydande förändringar i deras livssituation. Dessa förändringar kan inkludera minskade sociala relationer, interaktioner och nätverk. Det är därför av yttersta vikt ur ett hälsoperspektiv att förstå och hantera känslor av ensamhet bland äldre på särskilda boenden (SÄBO), samt identifiera effektiva omvårdnadshandlingar som kan förebygga och minska ensamhetskänslor bland dessa personer. Syfte Syftet var att beskriva omvårdnadshandlingar som minskar och förebygger känslan av ensamhet hos äldre boende på SÄBO. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt utfördes baserad på 15 vetenskapliga originalartiklar med både kvalitativ och kvantitativ design. Artiklarna har inhämtats från databaserna PubMed, CINAHL och PsycInfo med hjälp av sökord i olika kombinationer. Artiklarna har genomgått kvalitetsgranskning utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering och kvalitet. Resultat Resultatet visar att terapi, meningsfulla sociala interaktioner och deltagande i aktiviteter har positiv effekt när det gäller att förebygga och minska ensamhet bland äldre på särskilda boenden. Integrering av dessa aspekter i äldreomsorgsprogram är viktigt för att förbättra äldres livskvalitet och välbefinnande. Resultatet analyserades med en integrerad dataanalys, och sammanställdes i tre huvudkategorier: Terapi, Meningsfulla sociala interaktioner och relationer, och Deltagande i aktiviteter. Slutsats Terapiformer såsom skratt-terapi, djurassisterad terapi och trädgårdsterapi, tillsammans med delaktighet i meningsfulla aktiviteter, positiva relationer med personalen och samhällsengagemang, har identifierats som viktiga faktorer som kan förbättra äldres psykiska och fysiska välbefinnande samtidigt som de reducerar känslor av ensamhet. Vidare kan terapiformer som främjar KASAM-aspekter (sammanhang, meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet) spela en viktig roll i att minska ensamhet och främja äldres övergripande välbefinnande. En stark KASAM kan bidra till att minska risken för ensamhet genom att öka förmågan att förstå, hantera och hitta mening i sociala relationer och aktiviteter. / Background The feeling of loneliness is a common challenge in the aging process, a subjective feeling that can be voluntary or involuntary. Involuntary loneliness can severely impact an individual's health. Older adults in special housing for the elderly are particularly susceptible to this issue, as moving to such facilities often leads to significant life changes, including reduced social connections, interactions, and support networks. From a healthcare perspective, it is crucial to understand and address loneliness among elderly residents in special housing for the elderly. Effective nursing interventions must be identified and implemented to prevent and alleviate loneliness in this population, as it has far-reaching implications for their overall well-being. Aim The aim was to describe nursing interventions that reduce and prevent the feeling of loneliness among elderly residents in special care facilities. Method A non-systematic literature review was conducted, based on 15 scientific original articles with both qualitative and quantitative designs. The articles were retrieved from the databases PubMed, CINAHL, and PsycInfo using various combinations of search terms. The articles underwent quality assessment based on the evaluation criteria of Sophiahemmet University for scientific classification and quality. Results The results indicate that therapy, meaningful social interactions, and participation in activities have a positive impact on preventing and reducing loneliness among older individuals in special housing for the elderly. The integration of these aspects into elderly care programs is essential for enhancing the quality of life and well-being of the elderly residents.The results were analyzed using integrated data analysis and categorized into three main themes: Therapy, Meaningful social interactions and relationships, and Participation in activities. Conclusions Therapeutic methods like laughter therapy, animal-assisted therapy, and horticultural therapy, in combination with engaging activities, positive staff relationships, and community involvement, play a pivotal role in improving the mental and physical well-being of older adults and mitigating loneliness. Additionally, therapies that focus on aspects of KASAM (Coherence, Comprehensibility, Manageability, and Meaningfulness) are vital in reducing feelings of loneliness and enhancing the overall well-being of older individuals. A robust sense of KASAM helps diminish the risk of loneliness by strengthening the ability to understand, manage, and find meaning in social relationships and activities.

Sverige har en åldrande befolkning och år 2070 kommer en fjärdedel av befolkning att vara över 65 år vilket kommer att sätta press på den svenska välfärden. Utmaningar knutet till en åldrande befolkning är ingenting nytt utan uppmärksammades i Långtidsutredningen från år 2000. Ett led i att minska kostnaderna i den offentliga sektorn är och har varit kvarboendeprincipen som innebär att äldre ska ges möjlighet att bo kvar i bostäder på den ordinarie bostadsmarknaden utifrån kvarboendeprincipen. Det juridiska ansvaret att säkra tillgången på bostäder för äldre finns hos kommunerna och till deras hjälp: de allmännyttiga kommunala bostadsbolagen. De kommunala allmännyttiga bostadsbolagen ska enligt lag agera med ett allmännyttigt syfte utifrån affärsmässiga principer. Lagstiftningen som reglerar allmännyttan från 2011 har ifrågasatts av flera forskare avseende om det är möjligt att förena ett allmännyttigt syfte tillsammans med affärsmässiga principer. Syftet med studien är att genom en flerfallsstudie beskriva hur kommunerna och de allmännyttiga kommunala bostadsbolagen arbetar tillsammans med bostadsförsörjning för äldre. Studien avgränsas till kommunerna Ljusdal och Söderhamn i Gävleborgs län. De utvalda kommunerna har negativ befolkningsutveckling och majoriteten av dess bostadsbestånd består av äganderätter vilket utifrån rådande teoribildning ska medföra svårigheter att tillgodose behovet av bostäder anpassade för äldre. För att svara på frågeställningarna har en kvalitativ innehållsanalys avstyrdokument som bostadsförsörjningsprogram, översiktsplaner ochägardirektiv från kommunerna och de allmännyttiga kommunalabostadsbolagen utförts. Dessutom har tjänstemän från planavdelningarna på derespektive kommunerna och representanter från de allmännyttiga kommunala bostadsbolagen intervjuats. Studien påvisar att båda de undersökta fallen jobbar med mellanboendeformer främst i form av trygghetsboenden för att klara av utmaningarna kopplat till bostadsförsörjning för äldre. Studiens resultat visar på betydande skillnader när det kommer till relationerna mellan kommunerna och de kommunala bostadsbolag vilket kan ha betydelse för bostadsförsörjningen och bostadsutvecklingen i kommunerna. / The population in Sweden is growing older. One fourth of the population will be over 65 years of age by the year 2070, a development that will set pressure on the Swedish welfare system. One way to reduce the public expenses has been to introduce kvarboendeprincipen, which is that elderly will be given the possibility to live in ordinary homes instead of nursing homes. By law, it is up to municipalities to secure local housing by conducting appropriate policies and guidelines. An important tool has for a long time been municipal housing companies. The municipal housing companies are obligated by Swedish law to act with a public purpose and at the same time to act in a businesslike way. The legislation from 2011 has been questioned by several researchers whether it is possible to combine a public purpose and still act in a businesslike way. The purpose of the study is by a qualitative multi-case study describing how the municipalities alongside the municipality housing companies are working together to provide housing customized for the elderly. The study is delimited to the municipalities: Söderhamn and Ljusdal in the county of Gävleborg. The selected cases have a negative population growth and most of their housing stock consists of property rights, which according to previous studies and research entails difficulties to provide the elderly with customized housing. To answer the research questions a qualitative content analysis of different municipal guiding documents has been performed: like comprehensive plans, housing supply documents and owner directives of the municipal housing companies. Interviews with public servants from the municipality’s city planning offices and representatives from the municipality housing companies have also been made. The study shows that the current housing stock in the analyzed municipalities: Söderhamn and Ljusdal is outdated which constitutes a problem concerning availability. The analyzed cases promote the production of customized housing for elderly in order to secure the housing needs of an aging population. The relationships between the municipalities and the municipal housing companies differ between the two analyzed cases which may affect the supply of customized housing. The results indicate that the provision of housing for the elderly not only can be understood by economic theories regarding supply and demand.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2004.

Diss. (sammanfattning) Linköping : Linköpings universitet, 2006. / Härtill 4 uppsatser.