No description available.

No description available.

Bakgrund Bipolär sjukdom är en kronisk psykisk sjukdom som ofta debuterar i sena tonåren eller i tidig vuxen ålder (Jönsson, 2010). Omkring 60 miljoner av världens befolkning har denna sjukdom (WHO, 2016). Sjukdomen innebär återkommande maniska och depressiva sjukdomsskov, men även neutrala perioder. Att leva med denna sjukdom kan innebära stort lidande i vardagen, arbetet och relationerna (Jönsson, 2010). En central uppgift för sjuksköterskor är att lindra lidande (ICN, 2012). Syfte Syftet var att beskriva hur lidande kan visa sig hos patienter med bipolär sjukdom samt vilka omvårdnadshandlingar sjuksköterskan kan erbjuda för att lindra lidandet. Metod Det föreliggande resultatet utgick ifrån 18 vetenskapliga artiklar som presenterades i en litteraturöversikt. Inklusionskriterierna var att artiklarna skulle handla om män och kvinnor från 18 år och uppåt med bipolär sjukdom och vara skrivna på engelska. Resultat Sjukdomslidandet märktes av i det lidande som sjukdomens symtom orsakade. Suicidtankar och suicidförsök ses förekomma mer vid depressiva episoder. Livslidandet var tydligt i relationer, studier och arbete. Vårdlidandet var förknippat med att sjuksköterskor upplevde att närstående ville fatta beslut åt patienterna och därmed hotades patienternas autonomi. Omvårdnadshandlingar som sjuksköterskan kan erbjuda patienter med bipolär sjukdom är patientutbildning samt hjälp med att skapa struktur i vardagen. Slutsats För att lindra lidande för patienter med bipolär sjukdom kan sjuksköterskan exempelvis erbjuda patientutbildning. Genom att lära sig mer om sin sjukdom kan patienterna känna igen tidiga tecken på en mani eller depression och söka behandling tidigt. Det kan förbättra deras funktion både i relationer och arbete och därmed minska lidandet.

<p><strong>Abstrakt</strong></p><p>I<strong> introduktionen </strong>visar litteraturen att det är viktigt att ge handledning och utbildning till vårdpersonal som vårdar demenssjuka. Oro, irritabilitet och aggressivitet det vill säga agitation, är en del av BPSD (Behavioural and Psychological<strong> </strong>Symptoms in Dementia) som är vanligt förekommande hos demenssjuka. I omvårdnaden om demenssjuka personer som har agiterat beteende behöver vårdpersonal bemästra olika omvårdnadshandlingar för att underlätta mötet och lugna den demenssjuke. <strong>Syftet </strong>med denna litteraturstudie var att beskriva omvårdnadshandlingar som kan användas av vårdpersonal för att lugna agiterade dementa. Den <strong>metod </strong>som valdes var en litteraturstudie som omfattade 19 vetenskapliga<strong> </strong>artiklar. Under granskning och analys framträdde olika omvårdnadshandlingar som indelades i huvudområden och områden. <strong>Resultatet </strong>gav fyra huvudområden, vilka var individuellt anpassad vård, musik, massage och aromterapi. Dessa omvårdnadshandlingar minskade agiterat beteende hos demenssjuka personer. I <strong>diskussionen </strong>tolkade vi att när vårdpersonal i olika yrkesroller fick ökad förståelse för olika omvårdnadshandlingar och lärde sig bemästra dessa kunde de lugna agiterade beteenden hos demenssjuka personer. Genom vår tolkning av resultatet kunde dessa fyra huvudområden sammanflätas med varandra i det individuellt anpassade valet av omvårdnadshandling. <strong>Slutsats:</strong> När omvårdnadshandlingen individanpassades vid olika typer av agitation och vid olika tidpunkter på dygnet minskade agitationen hos demenssjuka personer. Denna modell av sammanflätning mellan resultatets olika huvudområden vill vi inspirera för fortsatt forskning.</p>

Abstrakt I introduktionen visar litteraturen att det är viktigt att ge handledning och utbildning till vårdpersonal som vårdar demenssjuka. Oro, irritabilitet och aggressivitet det vill säga agitation, är en del av BPSD (Behavioural and Psychological Symptoms in Dementia) som är vanligt förekommande hos demenssjuka. I omvårdnaden om demenssjuka personer som har agiterat beteende behöver vårdpersonal bemästra olika omvårdnadshandlingar för att underlätta mötet och lugna den demenssjuke. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva omvårdnadshandlingar som kan användas av vårdpersonal för att lugna agiterade dementa. Den metod som valdes var en litteraturstudie som omfattade 19 vetenskapliga artiklar. Under granskning och analys framträdde olika omvårdnadshandlingar som indelades i huvudområden och områden. Resultatet gav fyra huvudområden, vilka var individuellt anpassad vård, musik, massage och aromterapi. Dessa omvårdnadshandlingar minskade agiterat beteende hos demenssjuka personer. I diskussionen tolkade vi att när vårdpersonal i olika yrkesroller fick ökad förståelse för olika omvårdnadshandlingar och lärde sig bemästra dessa kunde de lugna agiterade beteenden hos demenssjuka personer. Genom vår tolkning av resultatet kunde dessa fyra huvudområden sammanflätas med varandra i det individuellt anpassade valet av omvårdnadshandling. Slutsats: När omvårdnadshandlingen individanpassades vid olika typer av agitation och vid olika tidpunkter på dygnet minskade agitationen hos demenssjuka personer. Denna modell av sammanflätning mellan resultatets olika huvudområden vill vi inspirera för fortsatt forskning.

No description available.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vårdpersonalens kunskap och attityder till personer med hiv/aids samt hur omvårdnaden av dessa patienter påverkades.Datainsamlingsmetoden var datoriserad och manuell sökning. Kravet på de artiklar som studerades var att de skulle ha vetenskapligt värde, vara skrivna på svenska och engelska samt vara publicerade 1997 eller senare. Totalt studerades 19 kvantitativa och kvalitativa artiklar för att belysa detta ämne. För att kunna bedöma kvaliteten i artiklarna användes två olika granskningsmallar. Studien visade att vårdpersonal överlag har goda kunskaper om hiv/aids beträffande högriskgrupper, sjukdomsförlopp, överföringsmetoder samt betydelse av skyddsåtgärder. Kunskap om hiv och aids spelade en avgörande roll i vårdandet av patienten och dennes anhöriga, samt för att kunna skydda sig själv i den nära vården med patienten. Attityder som var vanligt förekommande hos vårdpersonalen var rädsla, osäkerhet, ovillighet att vårda, samt avsaknad av empati i mötet med hiv/aids patienter. I vår studie framkom vidare att vård av aids sjuka patienter var en bidragande orsak till stress och utbrändhet hos vårdpersonal och påverkande därmed omvårdnadshandlingarna negativt.

Bakgrund Hjärt- och kärlsjukdomar är enligt statistiken världens vanligaste dödsorsak. Stroke är en allvarlig komplikation till hjärt- och kärlsjukdom och risken att drabbas ökar med stigande ålder. De som överlever en stroke drabbas av andra sjukdomstillstånd och minskad livskvalitet. Strokepatienter utgör en stor kategori inom hälso- och sjukvården vilket gör det till en vanlig patientgrupp att möta inom vården. Sjuksköterskan kan genom sina omvårdnadshandlingar och ett personcentrerat tillvägagångssätt, stödja personer som drabbats av en stroke. Syfte Syftet var att belysa sjuksköterskans beskrivna upplevelser och erfarenheter av utförda omvårdnadshandlingar till personer som drabbats av stroke. Metod Som metod valdes litteraturöversikt. Artikelsökning skedde i databaserna CINAHL, PubMed och SveMed+ med databasernas respektive ämnesord. Artiklarnas abstrakt lästes individuellt och artiklar som svarade mot syftet analyserades både individuellt och gemensamt samt diskuterades och kvalitetsgranskades. Totalt inkluderades 15 vetenskapliga artiklar som sammanställdes i en matris. Resultat Resultatet presenteras utifrån fyra teman; Personcentrerad omvårdnad, Närståendekontakt, Yrkesansvar och funktion samt Kompetens och vårdkontinuitet. Sjuksköterskan ansvarade för att planera, utföra och utvärdera omvårdnadshandlingar hos strokedrabbade personer. Resultatet visade att sjuksköterskan upplevde omvårdnaden av strokepatienter som både stimulerande och krävande. Slutsats Sjuksköterskan upplevde sig ha en viktig roll i sina omvårdnadshandlingar till strokepatienter, som ofta främjade hälsa och livskvalitet. Sjuksköterskan gav motivation och stöd och var viktig för kontakten med anhöriga. Arbetet präglades främst av personcentrerad omvårdnad och sjuksköterskorna upplevde rollen som en glädjande, stor och ansvarsfull uppgift. Det var viktigt för sjuksköterskan att få erkännande för sin insats i arbetet. Nyckelord: Livskvalitet, Omvårdnadshandlingar, Personcentrerad omvårdnad, Sjuksköterska, Stroke

Årligen ådrar sig ca 18 000 personer i Sverige en höftfraktur. Det är främst äldre som drabbas, medelåldern är 80 år. Vid rehabiliteringen efter en höftfraktur är det övergripande målet att patienten skall återfå samma fysiska, psykiska och sociala nivå som han/hon hade före frakturen.En förutsättning för god hälsa, att undvika sjukdom och för att återvinna hälsa är ett gott nutritionstillstånd. Vid malnutrition råder ett tillstånd då kroppens intag av energi och näring understiger kroppens faktiska behov och det finns då en ökad risk för sjuklighet.Enligt Socialstyrelsen som sammanställt olika studier lider 50 % av de patienter som ådrar sig en höftfraktur av malnutrition.Studiens syfte är att finna omvårdnadshandlingar som kan leda till ett förbättrat nutritionsstatus hos patienter som ådragit sig en höftfraktur för att förbättra läkning och rehabilitering och därigenom öka patientens välbefinnande och minska lidandet.Som metod har analys av aktuella vetenskapliga artiklar använts.Resultatet visar olika teman som beskriver olika omvårdnadshandlingar. Temana är: ”Att finna och åtgärda orsaker till ett försämrat födointag vid en höftfraktur”, ”Att göra en bedömning av patientens nutritionsstatus och mäta patientens intag av mat och väska”, ”Att informera och kommunicera med patienten om kost och nutrition”, ”Att ge omvårdnad i samband med måltid” samt ”Att ge olika näringstillägg”. / <p>Program: Fristående kurs</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

Bakgrund: Sjuksköterskeyrket är ett kvinnodominerat yrke. I Sverige är ca 90 % av sjuksköterskorna kvinnor. Att utföra intima omvårdnadsåtgärder är en viktig del av sjuksköterskans arbete. Intima omvårdnadshandlingar är situationer då patienten blir exponerad på ett, för denna, intimt sätt. Både manliga och kvinnliga sjuksköterskor framhåller att det är en stor utmaning för dem att utföra dessa omvårdnadshandlingar på ett, för patienten, korrekt sätt.   Syfte: Att beskriva patienters inställning till intima omvårdnadshandlingar utfört av sjuksköterskor av motsatt kön. Metod: Litteraturöversikt enligt Friberg (2012). Litteraturöversikten är baserad på 11 vetenskapliga artiklar varav 6 är har kvantitativ design, 4 kvalitativ och 1 mixad metod. Artiklarna är framtagna genom sökning i databaserna CINAHL Complete och Academic Search Complete. Resultat: Resultatet presenteras i tre teman. I Patienter föredrar kvinnliga sjuksköterskor vid intima omvårdnadshandlingar framgår att patienter av båda könen helst ser att en kvinnlig sjuksköterska utför de intima omvårdnadshandlingarna. I Patienters inställning till sjuksköterskor som förkläden visar resultatet att det råder delade meningar hur patienten vill använda sig av ett förkläde eller ej. I det sista temat, Patientens inställning till sjuksköterskan och vårdrelationen vid intima omvårdnadshandlingar framkommer patienternas åsikter kring vad som är en professionell sjuksköterska och hur denna kan agera för att stärka vårdrelationen. Diskussion: Diskussionen delas upp i två teman, varför föredrar patienter kvinnliga sjuksköterskor samt Hur kan sjuksköterskan använda vårdrelation för att underlätta mötet vid intima omvårdnadshandlingar.  Resultatet diskuteras utefter konsensusbegreppet vårdande samt begreppet vårdrelation. / Background: The nursing profession is a female dominated profession. About 90 % of the nurses, in Sweden, are female. To perform intimate care is a vital part of  nurses’ work. Intimate care situations where the patient gets exposed in an intimate way e.g through undressing. Both male and female nurses emphasize intimate care activities to be challenging to perform, in a correct way. Aim: To describe patient attitudes towards intimate care performed by female or male nurses. Method: Literature review according to Friberg (2012). This literature review is based on 11 scientific articles of which 6 were of a quantitative design, 4 are of qualitative design and 1 of a mixed method. The articles were found through a search in CINAHL Complete and Academic Search Complete databases. Results: The results are presented in three themes. In patients prefer female nurses to perform intimate care it becomes evident that patients of both sex prefer a female nurse to perform the intimate care. In patients attitudes towards nurses as chaperones the results show differences in attitudes amongst patients about the usage of chaperones or not. In the final theme, patients attitudes towards nurse and the care relationship in intimate care, shows patients attitudes about what constitute a professional nurse and how they can facilitate a strengthened care relationship. Discussion: The discussion is divided in two themes, why do patients prefer female nurses and how can nurses use the care relationship to ease the encounter with intimate care. The results are discussed in relation to the concepts caring and care relationship.