This study was designed to describe and understand how children perceive and explain mathematical situations. During our work based training we have met several students who have been insecure in the subject of mathematics and therefore come to think that it's difficult and boring. The questions we have asked ourselves are why and how this insecurity occurs. In preschools around the country teachers actively worked to create opportunities for children to meet and discover mathematics. The question is whether the teachers are aware of how children perceive mathematics and how children think in mathematical situations.  We chose to conduct a qualitative study using different methods of data collecting in order to approach the children's world. We have used interviews, observations, experimental circle times and drawings. This study assumes a child’s perspective, because we want to understand their thoughts and perceptions about mathematics. The starting point is the didactic questions what, how and why.  The result of our study indicates that children in preschool perceive mathematics in different ways and that they are unaware that they actually can use and understand athematical situations in the specific context that is preschool. / Studiens syfte var att beskriva och förstå hur barn uppfattar och beskriver matematiska situationer. Vi har under vår verksamhetsförlagda utbildning mött flera elever som har varit osäkra inom matematik och där med tyckt att ämnet är svårt och tråkigt. Vi ställer oss då frågan varför det är så och hur detta tänkesätt uppstår. I förskolan runt om i landet arbetas det aktivt för att skapa möjligheter för barnen att få möta och upptäcka matematik. Frågan är om lärarna är medvetna om hur barn uppfattar matematik och hur barnen tänker kring matematiska situationer.  Vi valde att göra en kvalitativ studie och med hjälp av olika datainsamlingsmetoder närma oss barnens värld. Vi har använt oss av intervjuer, observation, experimentella samlingar och teckningar. Studien utgår ifrån barns perspektiv, då vi vill få förståelse för deras uppfattningar och beskrivningar inom matematik. Utgångspunkten har varit de didaktiska frågeställningarna Vad, Hur och Varför.  Resultatet i vår studie visar att barn i förskolan dagligen använder matematik i verksamheten, men de är omedvetna om att de faktiskt kan, använder och förstår matematiska situationer i den specifika kontexten som är förskola.

<p>This study was designed to describe and understand how children perceive and explain mathematical situations. During our work based training we have met several students who have been insecure in the subject of mathematics and therefore come to think that it's difficult and boring. The questions we have asked ourselves are why and how this insecurity occurs. In preschools around the country teachers actively worked to create opportunities for children to meet and discover mathematics. The question is whether the teachers are aware of how children perceive mathematics and how children think in mathematical situations.</p><p> We chose to conduct a qualitative study using different methods of data collecting in order to approach the children's world. We have used interviews, observations, experimental circle times and drawings. This study assumes a child’s perspective, because we want to understand their thoughts and perceptions about mathematics. The starting point is the didactic questions what, how and why.</p><p> The result of our study indicates that children in preschool perceive mathematics in different ways and that they are unaware that they actually can use and understand athematical situations in the specific context that is preschool.</p> / <p>Studiens syfte var att beskriva och förstå hur barn uppfattar och beskriver matematiska situationer. Vi har under vår verksamhetsförlagda utbildning mött flera elever som har varit osäkra inom matematik och där med tyckt att ämnet är svårt och tråkigt. Vi ställer oss då frågan varför det är så och hur detta tänkesätt uppstår. I förskolan runt om i landet arbetas det aktivt för att skapa möjligheter för barnen att få möta och upptäcka matematik. Frågan är om lärarna är medvetna om hur barn uppfattar matematik och hur barnen tänker kring matematiska situationer.</p><p> Vi valde att göra en kvalitativ studie och med hjälp av olika datainsamlingsmetoder närma oss barnens värld. Vi har använt oss av intervjuer, observation, experimentella samlingar och teckningar. Studien utgår ifrån barns perspektiv, då vi vill få förståelse för deras uppfattningar och beskrivningar inom matematik. Utgångspunkten har varit de didaktiska frågeställningarna Vad, Hur och Varför.</p><p> Resultatet i vår studie visar att barn i förskolan dagligen använder matematik i verksamheten, men de är omedvetna om att de faktiskt kan, använder och förstår matematiska situationer i den specifika kontexten som är förskola.</p>

abstract: Question Answering has been under active research for decades, but it has recently taken the spotlight following IBM Watson's success in Jeopardy! and digital assistants such as Apple's Siri, Google Now, and Microsoft Cortana through every smart-phone and browser. However, most of the research in Question Answering aims at factual questions rather than deep ones such as ``How'' and ``Why'' questions. In this dissertation, I suggest a different approach in tackling this problem. We believe that the answers of deep questions need to be formally defined before found. Because these answers must be defined based on something, it is better to be more structural in natural language text; I define Knowledge Description Graphs (KDGs), a graphical structure containing information about events, entities, and classes. We then propose formulations and algorithms to construct KDGs from a frame-based knowledge base, define the answers of various ``How'' and ``Why'' questions with respect to KDGs, and suggest how to obtain the answers from KDGs using Answer Set Programming. Moreover, I discuss how to derive missing information in constructing KDGs when the knowledge base is under-specified and how to answer many factual question types with respect to the knowledge base. After having the answers of various questions with respect to a knowledge base, I extend our research to use natural language text in specifying deep questions and knowledge base, generate natural language text from those specification. Toward these goals, I developed NL2KR, a system which helps in translating natural language to formal language. I show NL2KR's use in translating ``How'' and ``Why'' questions, and generating simple natural language sentences from natural language KDG specification. Finally, I discuss applications of the components I developed in Natural Language Understanding. / Dissertation/Thesis / Doctoral Dissertation Computer Science 2015

Studiens syfte är att synliggöra förskollärares didaktiska arbete i förskolan medspråkutveckling som exempel. Detta för att skapa djupare kunskaper och förståelse förförskollärarnas undervisning utifrån studiens fyra frågeställningar. Utifrån syftetutmynnar frågeställningar som handlar om hur förskollärare arbetar med didaktiskafrågor med inriktning på språkutveckling i förskolan. Även hur lärarna bedriverundervisning och hur den kommer till uttryck i förskolan. Det görs genom att få reda påvarför förskollärare väljer att arbeta på ett visst sätt, hur de väljer att undervisa, det villsäga vilka metoder förskollärarna väljer att använda sig av. Även vad förskollärarnaväljer att arbeta med innehållsmässigt. Jag har genomfört tre semistruktureradeintervjuer med två förskollärare från en förskola belägen i centrala delarna av en svenskstorstad och med en förskollärare i ett förortsområde av den valda storstaden. För attbelysa resultatet ligger det didaktiska perspektivet till grund för studiens empiri. Detteoretiska ramverket är utgångspunkten för studiens analys, det vill säga det didaktiskaperspektivet och det sociokulturella perspektivet, samt de fyra frågeställningarna.Resultatet i studien visar att undervisningen som ska genomföras på förskolan är enaning svårtolkad om huruvida det ska bedrivas av förskollärarna. Det beror påförskollärarnas olika tolkningar om hur undervisningen ska implementeras i förskolan.Förskollärarna planerar undervisning utifrån didaktiska planeringsmallar för att den skabli kvalitativ. Lärarna använder sig av färre didaktiska val i verksamheten närplaneringstiden uteblir på grund av tidsbrist. På så vis tillämpas spontanaundervisningar framför planerade tillfällen. I resultatet framgår det också hurförskollärare tillämpar olika metoder för att ha en framgångsrik språkutveckling och detbehövs inte göras utifrån planeringensunderlag. Det visar att i yrkesrollen skaförskolläraren kunna tillämpa spontana aktiviteter. Enligt intervjuerna kan denkvalitativa undervisningen utebli om och när personalstyrkan inte är fulltaliga. Det göratt förskollärarna inte kan dela in barnen i smågrupper vilket resulterar i att utrymme förspråklig utveckling och lärande blir mindre för barnen. Då kan lärarnasundervisningsformer blir bristande. Utifrån intervjuerna ser samtliga förskollärareproblematik i genomförandet när planeringensunderlag inte blir genomtänkt i denutsträckningen som förskollärarna önskar.