Syfte: Syftet med studien är att skapa en bättre förståelse för vad som motiverar respektive hindrar studenter att köpa och konsumera second handkläder. Metod: En abduktiv fallstudie av kvalitativ karaktär med 12 semistrukturerade intervjuer genomfördes Slutsats: Studiens resultat visar att både miljömedvetenhet och prismedvetenhet var de främstamotivationsfaktorerna vid köp av seond handkläder. Det finns en koppling mellan konsumentersmiljömedvetenhet och deras konsumtion av second handkläder, där det framgår att konsumentersom är mer miljömedvetna tenderar att köpa på second handbutiker. Prismedvetenhet var enviktig motivationsfaktor och om priset ökade hade efterfrågan minskat. En stark motståndfaktorär den hygieniska aspekten, då kläderna upplevs som ofräscha och ohygieniska. Referensgruppervar en motståndsfaktor som inte var lika stark men näst mest förekommande, då konsumenterinte vill köpa second handkläder på grund av rädslan att deras familj eller vänner kommer attändra sin syn på dem. / Purpose: The purpose of this study is to create a better understanding of what motivates andprevents students from buying and consuming second-hand clothing.  Method: An abductive case study of a qualitative nature with 12 semi-structured interviewsconducted. Conclusion: The results of this study showed that both environmental awareness and priceawareness were the main motivating factors when purchasing second-hand clothing. There is aconnection between consumers' environmental awareness and their consumption of second-handclothing, where it appears that consumers who are more environmentally aware tend to buy fromsecond-hand stores. Price awareness was an important motivating factor and if the price wouldincrease, the demand would decrease. A clear resistance factor is the hygienic aspect, as theclothes are perceived as unfresh and unhygienic. Reference groups were a resistance factor thatwas not as strong but second most common, as consumers do not want to buy second-handclothes due to the fear that their family or friends will change their opinion of them.

Syftet med arbetet var att samla in mätdata för att kontrollera luftkvalitén ombord på två svenska fartyg, för att sedan jämföra resultaten med Arbetsmiljöverkets hygieniska gränsvärden och den svenska normalbefolkningens exponering för olika ämnen. Resultatet från studien var också tänkt att vara till hjälp för att utforma nya råd och rekommendationer för att minimera exponeringen och även till att bidra med material för fler framtida studier. Under cirka en vecka ombord på fartygen samlades data in med hjälp av passiva provtagare för att registrera halter av bensen, kvävedioxid och polycykliska aromatiska kolväten. Resultaten visade att luftkvalitén ombord på de två fartygen generellt sett är god. Samtliga uppmätta halter låg långt under Arbetsmiljöverkets gränsvärden och det skiljde sig inte mycket varken mellan fartyg eller jämfört med den svenska normalbefolkningens exponering. Därför är inte svensk sjömän ombord på svenskflaggade fartyg i större fara för toxiska luftföroreningar ombord jämfört med när de är hemma. / The main purpose of this study was to measure and evaluate the air quality onboard two Swedish ships, and compare the results with the exposure limits laid out by the Swedish Work Environment Authority (Arbetsmiljöverket) and the Swedish population’s exposure to various substances. The results of this study were also meant to be helpful to form new advice and recommendations to minimize exposure and also to provide material for future studies. During approximately one week onboard the two ships data were collected using passive samplers to register levels of benzene, nitrogen dioxide and polycyclic aromatic hydrocarbons. The results indicated that the air quality onboard the two ships were generally good. All measured concentrations were well below safety applications and it did not differ very much neither between ships nor compared with the Swedish population’s exposure. In conclusion, Swedish sailors onboard Swedish ships are not in greater danger of toxic air pollutants onboard compared to when they are at home.