This report will try to give clarity in when and if it is most advantageous for a specific pipelaying entrepreneur to invest in buying pipelaying-equipment or renting it to their pipelaying-projects. The purpose of the report is also to give the reader a good perception of both alternatives as it could be a useful tool in future procurements. The information and prices that is used for the calculations in this report are gathered through the entrepreneur’s calculation-section, interviews with field-experts, rental companies, books and publications and internet. The report is limited to equipment that pipelayers normally are in need of in projects and the specific usage percentage is not used in the calculations. The result in this report shows what equipment is needed in a typical pipelaying-project and when it is best economically for a company to buy or rent their equipment both as individual articles and as a complete set. The result also shows that the hourly rate of buying the equipment is far less than the rate of renting it. It also brings up critical factors for investment-calculating regarding pipelaying-equipment. / Denna rapport ska skapa en ökad kunskap om och i sådana fall när det för ett specifikt företag inom mark- och anläggningsbranschen i Stockholmsområdet är fördelaktigt att själva investera eller hyra sin rörläggarutrustning i interna VA- projekt. Syftet med arbetet är även att kunna ge en god uppfattning av bägge kostnadsalternativen då det kan vara till nytta att använda sig av i framtida upphandlingar. Den information och de priser som legat till grund för beräkningarna i rapporten är inhämtade genom företagets ekonomiavdelning, intervjuer med sakkunnig personal, mailkontakt med hyresföretag samt informationssökning i litteratur, publikationsdatabaser samt internetsidor. Arbetet avgränsas till utrustning som rörläggare är i behov av för att klara av sitt dagliga arbete samt att den exakta nyttjandegraden av utrustningen inte vägs in i beräkningarna som återfinns i arbetet. Resultatet i den här rapporten visar vad som bör ingå i en typisk utrustning som en rörläggare behöver för att kunna utföra sitt arbete och när man tjänar på att hyra alternativt köpa sin rörläggarutrustning både som separata artiklar och som en komplett rörläggarcontainer. Arbetet visar också att själva timpriset för att köpa utrustningen är avsevärt lägre än timpriset för att hyra utrustningen. Slutligen tar rapporten upp avgörande faktorer för investeringskalkylering av rörläggarutrustning.

Examensarbete, G3 i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitet, ekonomistyrning, Enterprising and business development, 2EB003, VT 2010 Författare: Anna Fransson, Alexander Tatidis och Nils-Petter Nilsson. Handledare: Marja Soila Wadman Titel: Varför hyr företag in extern personal? Bakgrund: Faktorer till varför företag hyr in extern personal från bemanningsföretag har diskuterats livligt under lågkonjunkturen som varit. Det råder delade meningar om huruvida företag säger upp personal för att istället kunna hyra dem från bemanningsföretag. Syfte: Att klargöra varför företag använder sig av bemanningsföretag och i vilka situationer.Avgränsningar: Studien kommer att beröra företag som är baserade i Växjö. Tre branscher kommer att studeras, varav två företag i varje bransch. Teorin berör arbetsrätten samt organisationsteori. Metod: En kvalitativ undersökning i form av semi- strukturerade intervjuer har genomförts på sex personer i tre olika branscher (media & PR, IT samt industri/produktion). Personerna som intervjuats är: Anne Bergstrand (SVT), Helen Gröön (Atea Logistics), Karin Korpe (Fortnox), Lena Björkqvist (VEAB), Mikael Berg (GoodRace) och Åke Blomqvist (Södra Timber). Materialet i empirin har sedan analyserats med hjälp av fördjupade teoretiska studier. Resultat och slutsatser: De främsta faktorerna till varför företag hyr in extern personal till deras verksamhet är att de köper sig en viss ansvarsfrihet. Denna ansvarsfrihet gör att verksamheterna kan agera mer flexibelt och agera bättre och snabbare på omvärldstryck. Förslag till fortsatt forskning: en fördjupad undersökning i företags förtroende till bemanningsföretagen och tillhörande personal.

<p><strong>Examensarbete, G3 i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitet, ekonomistyrning, Enterprising and business development, 2EB003, VT 201</strong>0</p><p><strong>Författare:</strong> Anna Fransson, Alexander Tatidis och Nils-Petter Nilsson.</p><p><strong>Handledare:</strong> Marja Soila Wadman</p><p><strong>Titel:</strong> Varför hyr företag in extern personal?</p><p><strong>Bakgrund</strong>: Faktorer till varför företag hyr in extern personal från bemanningsföretag har diskuterats livligt under lågkonjunkturen som varit. Det råder delade meningar om huruvida företag säger upp personal för att istället kunna hyra dem från bemanningsföretag.</p><p><strong>Syfte</strong>: Att klargöra varför företag använder sig av bemanningsföretag och i vilka situationer.Avgränsningar: Studien kommer att beröra företag som är baserade i Växjö. Tre branscher kommer att studeras, varav två företag i varje bransch. Teorin berör arbetsrätten samt organisationsteori.</p><p><strong>Metod</strong>: En kvalitativ undersökning i form av semi- strukturerade intervjuer har genomförts på sex personer i tre olika branscher (media & PR, IT samt industri/produktion). Personerna som intervjuats är: Anne Bergstrand (SVT), Helen Gröön (Atea Logistics), Karin Korpe (Fortnox), Lena Björkqvist (VEAB), Mikael Berg (GoodRace) och Åke Blomqvist (Södra Timber). Materialet i empirin har sedan analyserats med hjälp av fördjupade teoretiska studier.</p><p>Resultat och slutsatser: De främsta faktorerna till varför företag hyr in extern personal till deras verksamhet är att de köper sig en viss ansvarsfrihet. Denna ansvarsfrihet gör att verksamheterna kan agera mer flexibelt och agera bättre och snabbare på omvärldstryck.</p><p><strong>Förslag till fortsatt forskning</strong>: en fördjupad undersökning i företags förtroende till bemanningsföretagen och tillhörande personal.</p>

<p>Det råder idag botadsbrist på många orter i Sverige. Många personer har inte någon möjlighet att få ett förstahandskontrakt till en bostad utan tvingas hyra en lägenhet i andra hand. De som hyr ut lägenheter i andra hand kräver ofta en hyra som överstiger den hyra som de själva erlägger till fastighetsägaren. För att skydda andrahandshyresgäster mot att bli ekonomiskt utnyttjade finns i Hyreslagen en regel som ger en andrahandshyresgäst möjlighet att hos hyresnämnden ansöka om att denna ska ålägga andrahandsuthyraren att till andrahandshyresgästen betala tillbaka vad denne erlagt utöver vad som är skäligt. På senare år har i Sverige en ny form av uthyrningsföretag (hyresvärdsbolag) etablerat sig. Dessa inriktar sig på att hyra ett större antal bostadslägenheter för att möblera upp och i sin tur hyra ut dem till företag. Melland hyresvärdsbolaget och det hyrande företaget (hyresgästbolag)uppstår ett andrahandsförhållande. Hyresgästbolaget upplåter sedan bostadslägenheten till en i bolaget anställd person. Hyresvärdsbolagen erbjuder också ofta service av varierande omfång. Många gånger överstiger hyran för dessa möblerade lägenheter kraftigt den så kallade bruksvärdeshyran. Jag har i detta arbete behandlat frågan huruvida återbetalningsregeln är tillämplig också när en juridisk person är hyresgäst. Därvid har jag funnit att det inte finns något som hindrar en sådan tillämpning. Efter att ha konstaterat detta har jag framlagt ett par förslag på förbättringar av Hyreslagen samt förslag på hur hyresvärdsbolagen skall gå tillväga för att undvika att hamna i situationer med krav på återbetalning. Min avsikt där har varit att inte försämra de bostadssökandes situation.</p>

<p>Vad är avkastning? Trots att de flesta är bekanta med ordet är det ett svårdefinierat begrepp.</p><p>Avkastning kan även definieras på olika sätt i olika sammanhang. Detta kan illustreras med hjälp av ett exempel i form av en investering i en andel i ett aktiebolag. Bolagets vinst kan komma aktieägarna till del på två sätt, dels i form av utdelning, dels i form av att aktien ökar i värde. Ett snävt synsätt på avkastning skulle omfatta endast utdelningen, medan ett vidare begrepp inkluderar värdeökningen.</p><p>Normalt tänker man sig att avkastningen av viss egendom tillfaller egendomens ägare, och att denne är fri att förfoga över densamma. Fråga uppkommer dock om vem som har rätt till avkastningen i en rad olika situationer, såsom vid panträtt, köp, återtaganderätt. Rätten till avkastning i de olika fallen har behandlats på olika sätt av lagstiftaren. Denna uppsats behandlar hur rätten till avkastning från ett visst förmögenhetsobjekt har reglerats i svensk rätt, med utgångspunkt i en rad olika rättsförhållanden.</p><p>Inledningsvis behandlas begreppet avkastning med utgångspunkt i ekonomisk litteratur. För att avgöra vad som kan anses utgöra avkastning studerar, och diskuterar, författaren även vilka funktioner möjligheten till avkastning fyller. Därefter integreras det ekonomiska perspektivet med juridiska aspekter, i syfte att klargöra vilka inkomster som, i juridiskt hänseende, behandlas som avkastning. Författaren diskuterar härvid även samspelet mellan det ekonomiska livet och juridiken.</p><p>Efter begreppsdiskussionen behandlas hur rätten till avkastning regleras i de olika rättsförhållandena köp, panträtt, retentionsrätt samt återtaganderätt. Utifrån regleringens innehåll och de aspekter på avkastning som framkommit tidigare i uppsatsen, diskuterar författaren huruvida en enhetlig tanke står att finna bakom valet av reglering. Därefter utreds vilka intressen som bör beaktas vid bedömningen av rätten till avkastning, i de fall där lagstiftning saknas. Slutligen gör författaren en avvägning mellan dessa intressen i några rättsförhållanden för vilka lagstiftning angående rätten till avkastning saknas.</p>

Det råder idag botadsbrist på många orter i Sverige. Många personer har inte någon möjlighet att få ett förstahandskontrakt till en bostad utan tvingas hyra en lägenhet i andra hand. De som hyr ut lägenheter i andra hand kräver ofta en hyra som överstiger den hyra som de själva erlägger till fastighetsägaren. För att skydda andrahandshyresgäster mot att bli ekonomiskt utnyttjade finns i Hyreslagen en regel som ger en andrahandshyresgäst möjlighet att hos hyresnämnden ansöka om att denna ska ålägga andrahandsuthyraren att till andrahandshyresgästen betala tillbaka vad denne erlagt utöver vad som är skäligt. På senare år har i Sverige en ny form av uthyrningsföretag (hyresvärdsbolag) etablerat sig. Dessa inriktar sig på att hyra ett större antal bostadslägenheter för att möblera upp och i sin tur hyra ut dem till företag. Melland hyresvärdsbolaget och det hyrande företaget (hyresgästbolag)uppstår ett andrahandsförhållande. Hyresgästbolaget upplåter sedan bostadslägenheten till en i bolaget anställd person. Hyresvärdsbolagen erbjuder också ofta service av varierande omfång. Många gånger överstiger hyran för dessa möblerade lägenheter kraftigt den så kallade bruksvärdeshyran. Jag har i detta arbete behandlat frågan huruvida återbetalningsregeln är tillämplig också när en juridisk person är hyresgäst. Därvid har jag funnit att det inte finns något som hindrar en sådan tillämpning. Efter att ha konstaterat detta har jag framlagt ett par förslag på förbättringar av Hyreslagen samt förslag på hur hyresvärdsbolagen skall gå tillväga för att undvika att hamna i situationer med krav på återbetalning. Min avsikt där har varit att inte försämra de bostadssökandes situation.

Vad är avkastning? Trots att de flesta är bekanta med ordet är det ett svårdefinierat begrepp. Avkastning kan även definieras på olika sätt i olika sammanhang. Detta kan illustreras med hjälp av ett exempel i form av en investering i en andel i ett aktiebolag. Bolagets vinst kan komma aktieägarna till del på två sätt, dels i form av utdelning, dels i form av att aktien ökar i värde. Ett snävt synsätt på avkastning skulle omfatta endast utdelningen, medan ett vidare begrepp inkluderar värdeökningen. Normalt tänker man sig att avkastningen av viss egendom tillfaller egendomens ägare, och att denne är fri att förfoga över densamma. Fråga uppkommer dock om vem som har rätt till avkastningen i en rad olika situationer, såsom vid panträtt, köp, återtaganderätt. Rätten till avkastning i de olika fallen har behandlats på olika sätt av lagstiftaren. Denna uppsats behandlar hur rätten till avkastning från ett visst förmögenhetsobjekt har reglerats i svensk rätt, med utgångspunkt i en rad olika rättsförhållanden. Inledningsvis behandlas begreppet avkastning med utgångspunkt i ekonomisk litteratur. För att avgöra vad som kan anses utgöra avkastning studerar, och diskuterar, författaren även vilka funktioner möjligheten till avkastning fyller. Därefter integreras det ekonomiska perspektivet med juridiska aspekter, i syfte att klargöra vilka inkomster som, i juridiskt hänseende, behandlas som avkastning. Författaren diskuterar härvid även samspelet mellan det ekonomiska livet och juridiken. Efter begreppsdiskussionen behandlas hur rätten till avkastning regleras i de olika rättsförhållandena köp, panträtt, retentionsrätt samt återtaganderätt. Utifrån regleringens innehåll och de aspekter på avkastning som framkommit tidigare i uppsatsen, diskuterar författaren huruvida en enhetlig tanke står att finna bakom valet av reglering. Därefter utreds vilka intressen som bör beaktas vid bedömningen av rätten till avkastning, i de fall där lagstiftning saknas. Slutligen gör författaren en avvägning mellan dessa intressen i några rättsförhållanden för vilka lagstiftning angående rätten till avkastning saknas.

Privatleasing är en form av långtidshyra där konsumenten sluter avtal med en leasegivare om att leasa en bil som leasegivaren i sin tur förvärvar av en återförsäljare. Under avtalstiden ska konsumenten erlägga en månatlig avgift till leasegivaren i enlighet med det avtal som slutits mellan parterna. Konsumenten har aldrig under avtalet någon äganderätt till bilen utan bilen tillhör leasegivaren. Efter avtalets slut ska konsumenten återlämna bilen till leasegivaren och avtalet är därmed avslutat. Denna finansieringsform har de senaste åren blivit alltmer vanligt förekommande på marknaden och fungerar nu som ett alternativ till att köpa en bil kontant eller på avbetalning. Den stora skillnaden mellan privatleasing och köp av bil är att när konsumenten köper en bil finns det en rad olika konsumenträttsliga lagstiftningar och principer som näringsidkaren måste förhålla sig till. Privatleasing är däremot i skrivande stund ett oklart rättsområde vilket medför att de privatleasingavtal som finns på marknaden idag innehåller olika former av begränsningar av konsumentens normalt sett starka skydd gentemot näringsidkare. Uppsatsen bygger på en granskning av tre aktörers allmänna avtalsvillkor vid privatleasing där villkoren jämförs med nu gällande konsumentlagstiftning. Villkor rörande månadskostnaden, normalt slitage, reklamationsrätten och rätten att frånträda avtalet utreds i syfte att belysa skillnaderna mellan att köpa en bil och att privatleasa en bil. Ambitionen med denna uppsats är att jämföra konsumentens skydd vid köp och konsumentens skydd vid privatleasing samt lyfta delar av den problematik som kan komma att uppstå om inte förändringar sker i regleringen av privatleasing. Konsumenten som normalt sett har skydd i konsumentskyddande lagstiftning ger dem grundläggande rättigheter vid exempelvis köp och kreditförmedling. Eftersom privatleasing inte omfattas av någon lagstiftning som på förhand ger konsumenten grundläggande rättigheter, exempelvis reklamationsrätt, måste konsumenten se till vad som står i avtalsvillkoren och vad som avtalats mellan parterna.

Every choice between owning and leasing corporate real estate is unique. Therefore every single case needs to be analyzed very thoroughly. The analysis can be in the form of a cash flow analysis and must be done on both cases: to own and to lease. Factors other than the purely financial ones must also be considered. The way the lease contract is written is very central to the choice between owning and leasing. Almost everything can be regulated in the lease contract. Another factor that has great impact on the decision between owning and leasing is the way one looks on risk vs. return. The result of the cash flow analysis is very dependent on the risk, so it’s obvious that the discount rate has an important role in the decision making. It is the author’s strong belief that the trend is to lease more and own less. This is applicable for private enterprises. Regarding Swedish municipalities it seems to be the other way around. The majority of the municipalities don’t have any plans on selling their real estate. The difference between owning and leasing can be very vague because lease contracts can be written in so many different ways. Therefore there is almost never a clear answer which is best, owning or leasing. My ambition with this text has never been to find a right or wrong, but to analyze the different aspects of leasing and owning real estate. / Varje enskilt fall måste noggrant gås igenom för att kunna dra någon slutsats om huruvida det är bäst att äga eller hyra ett fastighetsbestånd. Man måste räkna, med hjälp av t.ex. en kassaflödesanalys, på de båda fallen. Andra faktorer än de direkt ekonomiska från teorin måste även tas hänsyn till. Valet mellan hyra och äga beror till stor del av formuleringen av ett eventuellt hyreskontrakt. I kontraktet går nästan allt att reglera. Hur man ser på och utvärderar risk kontra avkastning är en faktor som även den till stor del påverkar valet mellan äga och hyra. Risken påverkar diskonteringsräntan som ligger till grund för den kassaflödesanalys som måste göras för att utvärdera de olika investeringsalternativen. Trenden, inom den privata sektorn, går mot att hyra mer. Bland kommuner är denna trend inte alls tydlig. Tvärtom så verkar de flesta kommuner inte ha planer på att sälja ut sitt fastighetsbestånd. Eftersom ett kontrakt kan vara utformat sådant att det knappt går att tala om att äga eller hyra, utan något mellanting, så finns det sällan något entydigt svar på vad som är bäst av att äga eller hyra. Det var aldrig min ambition att hitta något rätt och fel på det stora hela.

Syftet med studien är att utreda hur modellen för Stockholmshyra är uppbyggd och jämföra den mot befintliga modeller med systematisk hyressättning på den svenska bostadsmarknaden. Studien ämnar även undersöka olika former av hyressättningsmodeller för att lyfta fram alternativ till dagens bruksvärdessystem. Metoderna som denna studie har använt sig av är semistrukturerade intervjuer tillsammans med en grundlig litteraturgenomgång och desktop undersökning. Bruksvärdessystemets huvudprincip är att likvärdiga lägenheter ska ha likvärdiga hyror. Det som bestämmer en lägenhets bruksvärde är faktorer så som boyta, våningsplan och planlösning. Även faktorer som tillgång till hiss, balkong och så vidare, kan påverka bruksvärdet. Hyresgästföreningens riksförbund har haft som målsättning sedan 2003 att alla föreningens regioner ska arbeta för att införa en systematisk hyressättningsmodell. Hyresgästföreningen menar att Stockholmshyra kommer att underlätta hyresförhandlingarna och minska antalet ärenden som det tvistas om i Hyresnämnden. Denna rapport ska undersöka hur Bolagen resonerar kring poängsättning av standarden på lägenheterna inom modellen Stockholmshyra. För att få en övergripande förståelse för betydelsen av olika inre underhållsmodeller följer en beskrivning av begreppen underhåll, investering och de olika typer av underhållsmodeller som finns på marknaden idag. Sveriges hyressättningsmodell är unik i jämförelse med de närmaste grannländerna. Sverige har ett hyressättningssystem som till största del grundas på bruksvärdet av lägenheten. Vissa bostäder omfattas av presumtionshyra och vissa omfattas av en egenförhandlad hyra som ligger utanför förhandlingsordningen. Stockholmshyra är ett verktyg för en annan form av hyressättning på Stockholmsmarknaden. Verktyget är en vidareutveckling av dagens bruksvärdessystem. Det är format som ett samarbetsprojekt mellan de allmännyttiga bolagen och Hyresgästföreningen. Verktyget är ett initiativ från hyresvärdarna tillsammans med hyresgästerna för att hyressättningen på Stockholmsmarknaden idag upplevs som svårförståelig. Hyresgästföreningens representant anser att man som hyresgäst bör kunna veta vad det är man betalar för och vilken leverans man kan förvänta sig. Stockholmshyra-modellen har inget undertecknat avtal än men ramverket och vad man önskar uppnå är likväl på plats. Målet med Stockholmshyra är att utjämna för skillnader i attraktivitet mellan olika lägen och att det ska återspeglas i hyran. / The aim of the study is to investigate how the model Stockholm rent is built and compare it to existing models with systematic rent on the Swedish housing market. The study also aims to investigate different rent models to highlight alternatives to today’s utility value system. The methods this study used were semi-structured interviews together with a thorough literature review and a desktop research. The main principle of the utility value system is that equal apartments shall have equal rent. What determines an apartment’s utility value are factors such as living space, floor and floor plan. Also factors such as access to elevator, balcony and so on, can affect the utility value. The tenant organization has had the goal that all of the organizations regions should work to implement a systematic rent model since 2003. The tenant organization is of the meaning that Stockholm rent will ease the rent negotiations and reduce the number of errands that are in a dispute at the rent tribunal. This report will investigate how the companies reason about the scoring of the standard on the apartments within the model Stockholm rent. To get an overall understanding of the meaning of different maintenance models a description of the terms maintenance, investment and the different types of maintenance models that are available on the market today follows. Sweden’s rent model is unique in comparison to the closest neighboring countries. Sweden has a rent model that to the largest extent is based on the utility value of the apartment. Some apartments are covered by presumption rent and some have a self-negotiated rent that lays outside of the negotiating procedure. Stockholm rent is a tool for a different form of rent setting on the Stockholm market. The tool is a development of today’s utility value system. It is formed as a collaboration project between the non-profit companies and the tenant organization. The tool is an initiative from the property owners together with the tenants because the rent on the Stockholm market today is considered difficult to understand. The representative from the tenant organization is of the opinion that a tenant should be able to know what they pay for and what they can expect to be delivered. There is no signed deal within the Stockholm model yet but the framework and what is desirable to achieve is in place. The goal with Stockholm rent is to equalize for differentials in attractiveness between different locations and that it should be reflected in the rent.