Syftet med denna uppsats är att identifiera räntans roll i redovisningen samt undersöka om och i vilken grad företagen efterföljer dem rekommendationer som ges i standarderna. För att uppnå detta har vi undersökt hur åtta företag har värderat olika tillgångar. På grund av omfattningen har en begränsning gjorts och därmed enbart koncentrerats på följande tre tillgångslag; förvalt-ningsfastigheter, skogs- och jordbruksprodukter och goodwill. De undersökta företagen är företag som förvaltar fastigheter, innehar skogsmarker och har goodwill poster. Med hjälp av referensram och teori samt empirikapitel har vi försökt att lyfta fram tyngden på räntans roll vid värdering av dessa tillgångar, för att påvisa rän-tans roll i redovisningen. I analyskapitlet har jämförelse gjorts mellan teori- och empirikapitlet för att få en bild av till vilken grad de undersökta företagen efter-följer de rekommendationerna som anges i IFRS/IAS- standarderna. I slutsatskapitlet har vi konstaterat att de undersökta företagen använder sig av de metoder och modeller som standarderna anger. Modellerna som används i olika värderingar baseras på nuvärdesberäkning av de framtida kassaflödena som de olika tillgångar vi har avgränsat oss till genererar. Diskonteringsräntan har stor betydelse för värderingen av de olika tillgångarna.

Svensk titel: IFRS påverkan på goodwillredovisningen. Engelsk titel: IFRS impact on the accounting of goodwill Författare: Filiph Andersson och Marcus Hydén Utgivningsår: 201505 Handledare: Titti Eliasson Nyckelord: IFRS, goodwill, IAS, nedskrivning   Bakgrund: Före införandet av IFRS regelverket skulle företag skriva av goodwilltillgångar linjärt över en bestämd livslängd i enlighet med ÅRL. Att skriva av en goodwilltillgång med lika stora andelar varje år tog i och med planenligheten ingen hänsyn till den verkliga värdeförändringen hos den underliggande goodwilltillgången. Detta resulterade i att företag ibland även om där inte förelåg ett avskrivningsbehov tvingades till att skriva av värdet på goodwilltillgången. Problem uppstod även när goodwilltillgångarna uppvisade större avskrivningsbehov än de planenliga. Detta resulterade i att goodwilltillgångarna skrevs av i mindre omfattning än nödvändigt. Att tillämpa planenliga avskrivningar leder därför till att redovisningens grad av rättvisandebild riskerar att ifrågasättas. 2005 lanserades IFRS regelverket (International Financial Reporting Standards) i Sverige och gällde då samtliga börsnoterade företag. Ett av huvudsyftena med införandet var att försöka öka graden av rättvisande bild gällande goodwillhanteringen. Detta skulle uppnås genom att företag istället för att tillämpa planenliga avskrivningar nu skulle genomföra årliga nedskrivningsprövningar av samtliga goodwilltillgångar. Målet med att tillämpa nedskrivningsprövningar istället för planenliga avskrivningar var att till en högre grad redovisa goodwilltillgångars beräknade verkliga värden och på så sätt öka graden av rättvisande bild i företagens redovisning.   Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur redovisningen av goodwill förändrats sedan införandet av IFRS regelverket. Syftet är även att få kunskap rörande problematiken som införandet av detta regelverk medfört. Frågeställningen vi ställer oss i arbetet är: Hur har införandet av IFRS regelverket förändrat redovisningen av goodwill?   Metod: Vår empiriska undersökning innefattar tio företag noterade på OMX Stockholm Large cap som alla redovisar goodwill över perioden 2002-2013. Vår uppsats är en blandning mellan ett kvalitativt och kvantitativt tillvägagångssätt. Vi har samlat in data från företagens årsredovisningar samtidigt som vi utarbetat tre antaganden utifrån fem befintliga teorier.  Datan vi samlat in används för att analysera och dra slutsatser gällande de antaganden vi arbetat fram. Teorierna som ligger till grund för antagandena är: Principal-agent teorin, Earning management teorin, Positiv redovisningsteori, Income smoothing och Big Bath.   Resultat: Våra empiriska resultat visar på att den procentuella nedskrivningskostnaden av goodwill rörande valda företag minskar kraftigt över undersökningsperioden. Vi ser även att andelen goodwill i förhållande till totala tillgångar ökar över undersökningsperioden, detta är ett direkt resultat av den reducerade nedskrivningstakten. De största förändringarna ser vi runt åren då IFRS regelverket infördes. Dessa resultat styrks av teorierna Principal-agent teorin, Earning management teorin och Positiv redovisningsteori. Våra beräkningar finner inget stöd för teorierna gällande Income smoothing och Big Bath. Vårt resultat pekar på att företag, efter införandet av IFRS eventuellt tenderar till att använda det nya regelverket som ett verktyg för att minimera sina kostnadsposter gällande goodwill och på så sätt manipulera räkenskaperna. Motivet till detta är att företagsledningar vill presentera så bra resultat som möjligt. Detta har möjliggjorts i och med införandet av IFRS regelverket vars syfte var att öka graden av rättvisande bild genom att tillämpa beräknade verkliga värden. Då beräkningarna av det verkliga värdet till en hög grad bygger på subjektiva bedömningar ifrån företagsledningarna är vår slutsats att det nya regelverket missbrukas av företagsledningar i deras jakt på så stora vinster som möjligt. Med dessa resultat kan vi även ifrågasätta om införandet av IFRS haft den avsedda effekt gällande rättvisande bild som var tänkt eller om det snarare varit kontraproduktivt. Dessvärre kan vi inte med säkerhet dra några definitiva slutsatser då våra resultat och den utveckling vi ser eventuellt skulle kunna vara påverkade av andra faktorer som ligger utanför den här uppsatsens ramar.

Syfte: Uppsatsen syftar till att redovisa hur fastighetsföretagen som tillämpar IAS 40 redovisar sina värdeförändringar och hur de fastställer förvaltningsfastigheternas verkliga värde. Syftet är även att belysa de olikheter som finns i fastighetsföretagens resultaträkning.   Metod: Uppsatsen består av en kvalitativ undersökningsmetod. Vår studie började med att göra en kvalitativ undersökning genom att granska 10 börsnoterade koncerners årsredovisningar från år 2005-2012.   Resultat och slutsatser: De undersökta fastighetsföretagen använder sig av antingen kassaflödesmetoden eller ortprismetoden för att fastställa sina förvaltningsfastigheters verkliga värde. De bedömningar och antaganden som görs skiljer sig åt mellan företagen. Vi har sett att företagen väljer att placera de värdeförändringar lite på olika sätt i resultaträkningen. Det eftersom att lagen inte ger några klara direktiv om hur och var dessa värdeförändringar skall placeras i resultaträkningen, vilket gör att det blir svårt att jämföra dessa företag med varandra.

No description available.

No description available.

Diplomová práce je zaměřena na aktuální problematiku vstupu Mezinárodních účetních standardů do českého právního prostředí jak z pohledu účetního tak i daňového. Po úvodu a daňové problematice následuje kapitola, která je věnována obecným rozdílům mezi IFRS a českou účetní legislativou. Mezi hlavní obecné rozdíly patří zejména Koncepční rámec, IAS 1 a IAS 8. Oblastí, která obsahuje zřejmě nejvíce odlišností a zároveň se týká téměř všech účetních jednotek je oblast dlouhodobého majetku, proto je této problematice věnována celá kapitola.

<p>Title: The implementation of valuation of tangible and financial assets to fair value – and its effects on the creditor protection</p><p>Course: Bachelor theses in business accounting, 10 Swedish credits</p><p>Author: Sam Espeland</p><p>Advisor: Ogi Chun</p><p>Key words: IAS 16, 39, 40, fair value, creditor protection, equity</p><p>Purpose: The purpose with the essay is to examine how the implementation of the IAS standards that regard valuation to fair value, effects the equity and how the effects on equity affects the creditor protection.</p><p>Methodology: The essay is using both a quantitative and a qualitative approach in which the quantitative part constitutes of data collection from annual reports and the qualitative part constitutes of interviews.</p><p>Theoretical perspective: The theory gives a thorough understanding in how the IAS standards are designed, furthermore the procedure at liquidation and lack of capital is being treated, moreover some relevant terms and concepts are being treated.</p><p>Empirical foundation: This chapter is divided into two parts, in one part the results from the quantitative approach is being presented in diagram form, and in the other part the interviews are being presented.</p><p>Conclusions: The implementation will give a higher equity for most real estate companies, but likely also for example the mining industry. The creditor protection will likely be worsened among the industries that experience an increase in equity since their activities may proceed for a longer time before they have to be liquidated.</p> / <p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur införandet av IAS standarder som rör värdering till verkligt värde, påverkar eget kapital och hur detta i sin tur påverkar borgenärsskyddet.</p><p>Metod: Uppsatsen använder sig av både ett kvantitativt och ett kvalitativt upplägg där den kvantitativa delen utgörs av datainsamling från årsredovisningar och den kvalitativa delen utgörs av intervjuer.</p><p>Teoretiskt perspektiv: Teorin ger en ingående kunskap i hur IAS standarderna är utformade, dessutom behandlas förfarandet vid likvidation och kapitalbrist, vidare behandlas en del relevanta termer och begrepp.</p><p>Empiri: Empirin är uppdelad i två delar, i den ena delen redovisas resultatet av den kvantitativa ansatsen i diagramform, och i den andra delen redovisas utförda intervjuer.</p><p>Slutsatser: Implementeringen av relevanta IAS standarder ger ett ökat eget kapital för fastighetsbranschen men sannolikt även för t ex. gruvbolag. Borgenärsskyddet kommer sannolikt försämras bland de branscher där eget kapital ökar, eftersom deras verksamhet kan fortgå under en längre tid innan de måste träda i likvidation.</p>

Title: The implementation of valuation of tangible and financial assets to fair value – and its effects on the creditor protection Course: Bachelor theses in business accounting, 10 Swedish credits Author: Sam Espeland Advisor: Ogi Chun Key words: IAS 16, 39, 40, fair value, creditor protection, equity Purpose: The purpose with the essay is to examine how the implementation of the IAS standards that regard valuation to fair value, effects the equity and how the effects on equity affects the creditor protection. Methodology: The essay is using both a quantitative and a qualitative approach in which the quantitative part constitutes of data collection from annual reports and the qualitative part constitutes of interviews. Theoretical perspective: The theory gives a thorough understanding in how the IAS standards are designed, furthermore the procedure at liquidation and lack of capital is being treated, moreover some relevant terms and concepts are being treated. Empirical foundation: This chapter is divided into two parts, in one part the results from the quantitative approach is being presented in diagram form, and in the other part the interviews are being presented. Conclusions: The implementation will give a higher equity for most real estate companies, but likely also for example the mining industry. The creditor protection will likely be worsened among the industries that experience an increase in equity since their activities may proceed for a longer time before they have to be liquidated. / Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur införandet av IAS standarder som rör värdering till verkligt värde, påverkar eget kapital och hur detta i sin tur påverkar borgenärsskyddet. Metod: Uppsatsen använder sig av både ett kvantitativt och ett kvalitativt upplägg där den kvantitativa delen utgörs av datainsamling från årsredovisningar och den kvalitativa delen utgörs av intervjuer. Teoretiskt perspektiv: Teorin ger en ingående kunskap i hur IAS standarderna är utformade, dessutom behandlas förfarandet vid likvidation och kapitalbrist, vidare behandlas en del relevanta termer och begrepp. Empiri: Empirin är uppdelad i två delar, i den ena delen redovisas resultatet av den kvantitativa ansatsen i diagramform, och i den andra delen redovisas utförda intervjuer. Slutsatser: Implementeringen av relevanta IAS standarder ger ett ökat eget kapital för fastighetsbranschen men sannolikt även för t ex. gruvbolag. Borgenärsskyddet kommer sannolikt försämras bland de branscher där eget kapital ökar, eftersom deras verksamhet kan fortgå under en längre tid innan de måste träda i likvidation.

<p>On January 1, 2005 a new accounting standard became the valid standard for all listed companies within the EU and among them the property companies. This means that the real estate business now appraise their property holdings at fair value, using the IAS 40 – Investment Property standard.</p><p>The new IAS/IFRS standards opens up for a more subjective judgment, and appraisal at fair value is used to a greater extent. An important problem which should be acknowledged when appraising properties at fair value is the uncertainty that the appraisal is associated with.</p><p>A description whether the property companies use the sales comparison approach or the income approach when appraising their property holdings have been given. And by reading annual reports and sending questionnaires to the listed property companies on the Swedish market a study has been made about how properties are appraised. Another aim was to find out if the standard has led to an increased comparability and a true and fair view.</p><p>In the frame of reference, information taken from annual reports and other literature has been presented, in order to form statements further on. The types of references used are accounting concepts, standards and models of appraisal. A number of definitions as well as the meaning of having an appraisal made internally and externally have been discussed.</p><p>The frame of reference is then followed by the empirical studies, where information derived from the annual reports has been combined with information provided by the respondents to our questionnaires. The respondents are not only represented by 13 companies but also by two auditors and Bo Nordlund, who is doing research within this field.</p><p>The result of the study is first of all that the cash flow model is the one used by all companies, whereas the sales comparison approach is used only to estimate certain components in the cash flow model. Secondly, property appraisal will always be surrounded by a high degree of subjectivity and uncertainty. This is why we question the expression ‘fair value’, will it ever be possible to reach a fair value when appraising?</p>

On January 1, 2005 a new accounting standard became the valid standard for all listed companies within the EU and among them the property companies. This means that the real estate business now appraise their property holdings at fair value, using the IAS 40 – Investment Property standard. The new IAS/IFRS standards opens up for a more subjective judgment, and appraisal at fair value is used to a greater extent. An important problem which should be acknowledged when appraising properties at fair value is the uncertainty that the appraisal is associated with. A description whether the property companies use the sales comparison approach or the income approach when appraising their property holdings have been given. And by reading annual reports and sending questionnaires to the listed property companies on the Swedish market a study has been made about how properties are appraised. Another aim was to find out if the standard has led to an increased comparability and a true and fair view. In the frame of reference, information taken from annual reports and other literature has been presented, in order to form statements further on. The types of references used are accounting concepts, standards and models of appraisal. A number of definitions as well as the meaning of having an appraisal made internally and externally have been discussed. The frame of reference is then followed by the empirical studies, where information derived from the annual reports has been combined with information provided by the respondents to our questionnaires. The respondents are not only represented by 13 companies but also by two auditors and Bo Nordlund, who is doing research within this field. The result of the study is first of all that the cash flow model is the one used by all companies, whereas the sales comparison approach is used only to estimate certain components in the cash flow model. Secondly, property appraisal will always be surrounded by a high degree of subjectivity and uncertainty. This is why we question the expression ‘fair value’, will it ever be possible to reach a fair value when appraising?