Background: The increased globalization and trade over domestic borders within the European Union (EU) has lead to the implementation of new international accounting standards. This is necessary to create an effective capital market, where comparisons between companies located in different countries can be made, due to a more harmonized accounting. Obstacles to overcome when establish a more harmonized accounting in the EU is for example different accounting backgrounds and valuation methods. Purpose: The purpose of the thesis is to as far possible study whether the establishment of IAS 40 contributes to an increased harmonization and more comparable accounting of investment property for listed companies within the EU. Method: This thesis involves both a quantitative –and a qualitative research method. We have used primary data in forms of interviews, and secondary data in forms of annual reports, regulations, literature and articles in the thesis. Using both primary –and secondary data results in a higher reliability and validity. Frame of reference: There are two alternative valuations methods according to IAS 40, the cost –and the fair value model. The cost model means a valuation to historical cost minus depreciation. Valuation in compliance to the fair value model on the other hand means that the investment property shall be valuated to market value. When using the cost model a note of the fair value shall be included in the financial statement. A company has according to IAS 40 the possibility to choose between internal –or external valuation when estimating the fair value. Empirical results and analysis: Our empirical result is presented mainly through annual reports from listed investment property companies in Sweden, England and Germany. We found that the fair value model was used by all the analysed companies in Sweden and England in 2005, the year of the implementation of IAS 40 in the EU. By analysing the annul reports from the investment property companies we found indications that the fair value model also tends to become the generally excepted valuation model in Germany. Furthermore, our empirical result shows that a majority of the Swedish investment property companies regularly used internal valuation, but there is a pattern of external valuation as a complement to the internal valuation. In England and Germany all investment property companies used external valuation and there was no use of internal valuation even as a complement to the external valuation. Conclusions: Based on our empirical results we draw the conclusion that the accounting for listed investment property companies within the EU is more harmonized and comparable today than before the implementation of IAS 40 in 2005. However, IAS 40 gives the companies the possibility to decide weather to use the cost –or the fair value model and the use of external valuation is optional. This can be viewed as obstacles to achieve a total harmonization of the accounting within the EU for listed investment property companies. From our empirical findings we draw the conclusion that the fair value model tends to become the generally excepted valuation model within the EU. Also, we do not perceive the use of the cost model as a barrier to the harmonization process because the fair value still has to be left in a not in the financial statement. However, we believe that in order to achieve a more harmonized and more comparable accounting for listed investment property companies within in the EU a directive about a minimum of external valuation must be included in IAS 40. This in order to avoid companies to use only internal valuation of the properties as this may effect the result.

Bakgrund och problem: En mängd nya standarder tillkom år 2005 när IFRS blev tvingande för börsnoterade företags koncernredovisningar inom EU. En av dessa nya standarder var IAS 36 punkt 134 som behandlar upplysningskrav vid nedskrivningsprövning av goodwill. Studier om företags redovisning av goodwill och dess nedskrivning de första åren med IFRS visade att redovisning av flera upplysningskrav var bristfälliga, dock spåddes det förbättringspotential av en del forskare. Det har även utförts studier om bakomliggande faktorer som kan ligga till grund för varför vissa företag inte redovisar fullständiga upplysningskrav, en av faktorerna som uppges är storleken på goodwillposten. Med dessa studier som bakgrund skulle det vara intressant att undersöka om svenska företag uppnått den spådda förbättringspotentialen sedan IFRS blev tvingande inom EU, samt om storleken på goodwillposten har en inverkan på hur företag redovisar upplysningskraven. Syfte: Huvudsyftet med uppsatsen är att undersöka huruvida svenska företag uppfyller upplysningskraven i IAS 36 punkt 134 i större utsträckning år 2012 än vad de gjorde år 2005, och delsyftet är att undersöka om storlek på företags goodwillpost påverkar i vilken utsträckning de uppfyller upplysningskraven. Metod: Studien är av kvantitativ karaktär och en deduktiv ansats har använts. Empirin insamlades genom primärdata, i form av företagens årsredovisningar. Urvalet består av 50 börsnoterade bolag som alla uppvisade en goodwillpost år 2005 respektive år 2012. Resultat och slutsatser: Resultatet visar att företagen uppfyllde 61,5 % av upplysningskraven i IAS 36 punkt 134 år 2005 medan företagen år 2012 uppfyllde 86 % av kraven. Därmed uppfyllde företagen upplysningskraven i större utsträckning år 2012 än år 2005. Företagen förbättrade redovisningen av upplysningskraven med närmare bestämt 24,5 procentenheter mellan åren. Vidare visar resultatet att storleken på företags goodwillpost inte påverkade i vilken utsträckning företagen uppfyllde kraven år 2005, dock fanns det ett samband mellan variablerna år 2012. En möjlig anledning till att det inte fanns ett samband mellan uppfyllelse av upplysningskraven och goodwillstorleken år 2005 kan vara att år 2005 var det första året då IFRS blev tvingande. De nya standarderna innebar omställningar för många företag och kan på så vis ha påverkat sambandets resultat negativt.

Den här studien ämnar förklara hur bedömningar av skogstillgångar till verkligt värde har påverkat värderelevansen mellan redovisningen och börsvärdet för svenska skogsbolag noterade på Stockholmsbörsen. Studien har ett positivistiskt perspektiv som utgångspunkt vilket innebär en föreställning om att det existerar en objektiv värld utanför forskarna själva. En deduktiv ansats tillämpas där teori insamlas i syfte att skapa förväntningar om hur verkligheten ser ut för att sedan samla empiri i syfte att jämföra med teorin. Studien präglas av en kvantitativ metod med kvantifiering av primärdata från årsredovisningar och sekundärdata från Avanza samt OMX Nordic. Studien visar att samtliga av de tre undersökta bolagens materiella anläggningstillgångar -med de biologiska tillgångarna inräknade- steg kraftigt under redovisningsåret 2005. Detta var samma år som IAS 41 trädde i kraft och redovisning till verkligt värde av skogstillgångar blev obligatoriskt för skogsbolag noterade på Stockholmsbörsen. Utifrån studiens resultat förefaller det att redovisning till verkligt värde höjer redovisningens värderelevans - även för bolag med stora innehav av växande skog. Ett förslag på framtida forskning kan vara en kvalitativt inriktad studie där både privata och institutionella investerares åsikter på området insamlas - förslagsvis genom intervjuer eller enkäter. En mer djupgående analys där ett flertal sätt att mäta värderelevans används och även jämförs sinsemellan, skulle mycket väl kunna utgöra ett intressant komplement till detta. En studie liknande denna utförd i andra länder med syfte att förklara hur IAS 41 påverkat värderelevansen för börsnoterade skogsbolag runt om i världen kan vara av intresse, utfall kan sedan jämföras med resultaten från denna studie. Denna studie har bidragit till en ökad insikt i hur bedömningar av skogstillgångar till verkligt värde påverkat värderelevansen mellan redovisningen och börsvärdet för svenska skogsbolag noterade på Stockholmsbörsen.

Diploma thesis researches the impacts of methodical processes of showing of leasing contracts of a lessee, which are in programme of convergence discussed by International Accounting Standards Board and the Financial Accounting Standards Board in the USA. Theoretical part of this thesis describes some leasing problems, current and a suggested method of showing leasing of a lessee. Practical part of this thesis focuses on an application of these suggested methodical procedures within some particular leasing contracts. One part of this thesis also contains a view, whether these suggested methodical procedures are suitable for small and medium companies.

This diploma thesis deals with the amendment of the Standard IAS 17 - Leases, which is result of negotiating between the International Accounting Standards Board and the Financial Accounting Standards Board. This thesis is primary focused on the lessee's impact of issues and deals with situation, when the contract contain an element of uncertainty, specifically the possibility of using option for extended or variable payments. First part is devoted to the theoretical information about leasing based on current Standard IAS 17. Second part of this thesis describes the historical background of the Project Leases and explains the new proposal of methodical approach. In the third part there are applied the new knowledges described above and assessed the impact of new methodology to the items appeared in balance sheet and income statement.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.