Bakgrund och problem: Med anledning av den aktuella debatten om stora noterade bolag som får akuta ekonomiska problem på grund av sina värderingar av immateriella tillgångar tillägnas denna studie att belysa hur detta tillgångsslag förändrats i och med en ändring av värderingsregler år 2005. Regeländringen innebar avskrivningsförbud av goodwill och att värdet istället endast får justeras genom nedskrivning vid behov. Den immateriella tillgången är abstrakt att värdera och ju större del den har av koncernbalansräkningen desto viktigare är värderingen för bolagets intressenter. Den teoretiska delen beskriver tillvägagångssätt och regelverk för värdering dels vid anskaffning, dels vid den löpande värderingen. Problemformulering: Hur har andelen goodwill samt övriga immateriella tillgångar förändrats i koncernbalansräkningar sedan införandet av IFRS 3 och IAS 38 och hur påverkar regeländringen den rättvisande bilden för läsaren? Syftet: Syftet med denna studie är att utreda hur regeländringen påverkat andelen av svenska noterade bolags koncernbalansräkningar som utgörs av immateriella tillgångar. En beskrivande del av studien tar fram eventuella problem som tillkommit avseende den rättvisande bild finansiella rapporter skall utge för dessa tillgångar. Metod: En kvantitativ undersökningsmetod har använts, där sekundärdata samlats in i form av litteratur, artiklar, lagtext och uppgifter från finansiella rapporter. Ett urval av noterade bolags årsredovisningar har sammanställts för respektive år och analyserats avseende en sjuårsperiod, 2003-2009, under vilken regeländringen infördes år tre av studien. Resultat och slutsatser: Resultatet av studien visar att tillgångsgruppen immateriella tillgångar har fått större betydelse i svenska noterade bolags koncernredovisningar med enökning från 15.2% till 21.9 % av balansomslutningen. Andel goodwill har ökat ifrån 12.8 % till 15.6 %, och övriga immateriella tillgångar har ökat ifrån 2.4 % till 6.3 % av balansomslutningen. Andelarna förändrades som mest under åren 2005-2007 och har därefter stabiliserats. Regeländringen av redovisning till verkligt värde ger en mer rättvisande bild av ett företags ställning när företagen följer aktuella värderingsregler och lämnar relevanta upplysningar i de finansiella rapporterna. Däremot kan en tillförlitlig och rättvisande ögonblicksbild av tillgångens verkliga värde på balansdagen inte garantera att värdet är bestående i framtiden vilket gör den till en osäker tillgång. Den osäkra tillgången lyfts fram i redovisningen och förutsätter att läsaren har rimlig kunskap om vilka konsekvenser tillgången kan medföra i framtiden. Företag med stor andel goodwill behöver ett starkt eget kapital för att överlevnadsförmågan inte ska påverkas vid en eventuell nedskrivning. Förslag till fortsatt forskning: En uppföljning av hur andelen goodwill förhåller sig till företagets eget kapital kommer att bli en intressant utveckling att följa. Även hur nedskrivningarna kommer att utvecklas ses som intressant.

Goodwill är en immateriell tillgång som funnits inom redovisningen de senaste hundra åren. Hur goodwill ska behandlas diskuteras flitigt av forskare och yrkesverksamma. Från och med 2005 beslutade EU att alla noterade företag i unionen skulle följa IASB:s standarder vid upprättandet av sin koncernredovisning. Med de nya reglerna följde att goodwill ska värderas till verkligt värde och årligen testas för nedskrivningsbehov. Denna värderingsmetod innehåller subjektiva bedömningar av företagsledningen, vilket kräver transparens av företagen i sin redovisning av koncerngoodwill med information om hur nedskrivningsprövningen har utförts. Vi studerar i uppsatsen hur transparenta svenska storföretag är i sin redovisning av koncerngoodwill genom att undersöka efterlevnaden av upplysningskraven gällande nedskrivningsprövningen av goodwill för åren 2010 och 2005. Resultatet av vår undersökning har analyserats med grund i den teoretiska referensramen om Positive Accounting Theory och IASB:s kvalitativa egenskaper. Av vår undersökning kan vi konstatera att företagen uppfyller fler upplysningskrav 2010 jämfört med 2005, men att transparensen är låg i företagens goodwillredovisning för 2010. Den låga transparensen överensstämmer med Positive Accounting Theorys antagande att managers agerande styrs i eftersträvan av egen vinning och således avstår de från att upplysa om information som skulle sänka deras personliga nytta.

Nowadays, accounting standards available and employed in the world can be categorized in three difference sources: first of all, International Accounting Standards (IAS)/International Financial Reporting Standards(IFRS) issued by International Accounting Standards Board(IASB); second, U.S. GAAP issued by Financial Accounting Standards Board(FASB);and the last, accounting standards issued by individual country¡¦s accounting standards institution. The global trend is highly developing in international capital markets and multinational businesses operating strategies. As such, the investors in international capital markets have demands eagerly on clear and understandable financial statements for better investment analyses, and decisions. Therefore, a set of internationally-unified accounting principles is necessary in such economic environments. In these years, convergence to or direct adoption of IFRS have been an international hot topic and popularly discussed worldwide, and it seems an irrevocable trend to converge from local accounting principles to IFRS. R.O.C. Financial Supervisory Commission has announced the time schedules and structures of IFRS adoption, and set up several steps for public companies to adopt IFRS starting from 2013. There are still some significant differences existed between R.O.C. accounting principles and IAS/IFRS. Thus, this study was intended to assist Taiwan companies to understand the differences, make decisions on accounting policies while adopting IFRS, and evaluate the influences on financial statements and business operation activities, so that Taiwan companies can converge from ROC GAAP to IFRS with the international trend smoothly and successfully. This thesis contains five chapters. Chapter One is the introduction. Chapter Two is description of accounting organizations and literature, including the development of organization establishing IFRS and the application of IFRS in the world. Chapter Three is the comparison between R.O.C. accounting standards and IFRS, which firstly illustrates the current situation of R.O.C. accounting standards; secondly, compares the concept of IFRS to the R.O.C. accounting standards, and then uses the literature analysis method to identify the differences item by item. Chapter Four is the analysis of impacts and strategies, and various considerations while adopting IFRS. Chapter Five is the conclusion and research suggestion. The conclusion of the thesis includes as below, In the early years, the R.O.C. accounting standards were initially formed based on U.S. GAAP. However, ROC accounting standards are updated or revised based on IFRS gradually while more and more countries adopt IFRS, which contains ¡§principle-based¡¨ accounting standards. Such ¡§principle-based¡¨ standards can avoid specific detailed exception rules under ¡§rule-based¡¨ ones, and it also can reduce the possibility that companies create special arrangements in form to bypass the economic recognition in substance and qualify the standard requirements at the meantime. There are still several differences between IFRS and R.O.C. accounting standards. Therefore, the key point for companies to implement IFRS successfully is to understand the principles and concept structures of IFRS, and to compare the differences between IFRS and R.O.C. accounting standards. Since ROC accounting standards will be converged to IFRS by direct adoption, Taiwanese companies should evaluate the differences of measurement, classification, and disclosure requirements between IFRS and R.O.C. accounting standards. And, companies should prepare well their convergence plans in consideration of possible impacts and management changes, which will be also helpful for local companies to develop global operation strategies.

<p>Bakgrund : EU: s antagande av förordningen (EG) nr. 1606/2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder innebär att alla börsnoterade bolag i medlemsländerna måste tillämpa de i förordningen angivna IFRS-standarderna i sin koncernredovisning från och med 2005.</p><p>Problem: Införandet av IFRS för noterade bolags koncernredovisningar kommer att innebära olika konsekvenser för berörda bolag. Trots att svenska bolag tidigare redovisat enligt RR kommer övergången att innebära vissa väsentliga skillnader mot tidigare sätt att redovisa.</p><p>Syfte: Syftet med vår uppsats är att beskriva vilka skillnader redovisning enligt IFRS innebär jämfört med tidigare sätt att redovisa enligt RR för bolag noterade på Stockholmsbörsen samt att beskriva och förklara eventuella konsekvenser som det nya sättet att redovisa ger upphov till.</p><p>Metod: En kvalitativ undersökning i form av telefonintervjuer har genomförts med nio börsnoterade bolag.</p><p>Slutsats: De väsentligaste skillnaderna av redovisning enligt IFRS jämfört med tidigare sätt att redovisa är värdering till verkligt värde samt att goodwill inte längre får skrivas av. De ekonomiska konsekvenserna av övergången till IFRS är i första hand utbildningskostnader samt ökade revisionsarvoden. Organisatoriska konsekvenser är i första hand merarbete för berörda bolag.</p> / <p>Background EU: s adoption of enactment (EG) no. 1606/2002 about application of international accounting standards means that all companies listed on a stock exchange within the union must apply the IFRS standards in the company´s group financial statements starting 2005.</p><p>Problem: The introduction of IFRS for companies listed on a stock exchange will mean different consequences for those companies. Despite the fact that Swedish companies have accounted in accordance with RR, the transition will mean some essential differences.</p><p>Purpose: The purpose of this thesis is to describe what differences accounting ac-cording to IFRS will mean compared to earlier way of accounting according to RR for companies listed on the Stockholmsbörsen, and to describe and explain possible consequences the new way of accounting might cause.</p><p>Method: A qualitative study with nine listed companies has been carried out through telephone interviews.</p><p>Conclusions: The most essential differences from accounting according to IFRS compared to earlier way of accounting are valuing at market value and the fact that goodwill no longer can be depreciated. The economic consequences of the transition to IFRS are first and foremost educational costs and increased auditing fees. The main organisational consequence is the extra work for the companies concerned.</p>

<p>The harmonization of accounting among the member states of the EU has been going on since the late 1960s. In 2001 it was decided that all listed groups within the EU should use the accounting standards IAS/IFRS issued by the International Accounting Standards Board in their consolidated accounts from 2005. All countries are also free to allow use of IAS/IFRS in individual accounts as well if they want to, which would be a step towards further harmonization. The use of these standards imply a changed way of accounting, adapted to provide relevant information to the capital market instead of the traditional continental European use of the prudence concept of conservatism to protect creditors.</p><p>The use of these new standards creates problems in relation to the Swedish connection between accounting and taxation which implies that the financial accounting is the base for taxation. To continue to use this connection while introducing IAS/IFRS in individual accounts would have effects on the tax base as there will be a risk of distribution of untaxed profits and having to pay tax on unrealized profits. Therefore the purpose of this thesis is to investigate how the most practical connection between accounting and taxation in Sweden should be formulated within the near future in relation to the use of IAS/IFRS and the development of accounting harmonization within the EU.</p><p>To gain relevant data to be able to fulfill our purpose we have chosen a qualitative method. We have conducted four semi-structured interviews with five interviewees knowledgeable in accounting and taxation. The data retrieved through the interviews have been analyzed by the use of data reduction in matrixes.</p><p>Our overall conclusion is that the connection between accounting and taxation needs to be changed. The most likely and suitable solution in the near future would be to keep the connection where the accounting is used as a base for taxation and remove the connection where tax rules affects the accounting. We advocate a use of IAS/IFRS in individual accounts for larger companies and that potentially arising issues due to the kept connection will be solved with specific tax rules. We do not deem complete disengagement with development of a new tax rule system to be a usable solution at the moment. Furthermore, we cannot see any signs of accounting harmonization among SME:s within the near future.</p>

<p><strong>Background: </strong>The increased globalization and trade over domestic borders within the European Union (EU) has lead to the implementation of new international accounting standards. This is necessary to create an effective capital market, where comparisons between companies located in different countries can be made, due to a more harmonized accounting. Obstacles to overcome when establish a more harmonized accounting in the EU is for example different accounting backgrounds and valuation methods.</p><p><strong>Purpose: </strong>The purpose of the thesis is to as far possible study whether the establishment of IAS 40 contributes to an increased harmonization and more comparable accounting of investment property for listed companies within the EU.</p><p><strong>Method: </strong>This thesis involves both a quantitative –and a qualitative research method. We have used primary data in forms of interviews, and secondary data in forms of annual reports, regulations, literature and articles in the thesis. Using both primary –and secondary data results in a higher reliability and validity.</p><p><strong>Frame of reference:</strong> There are two alternative valuations methods according to IAS 40, the cost –and the fair value model. The cost model means a valuation to historical cost minus depreciation. Valuation in compliance to the fair value model on the other hand means that the investment property shall be valuated to market value. When using the cost model a note of the fair value shall be included in the financial statement. A company has according to IAS 40 the possibility to choose between internal –or external valuation when estimating the fair value.</p><p><strong>Empirical results and analysis: </strong>Our empirical result is presented mainly through annual reports from listed investment property companies in Sweden, England and Germany. We found that the fair value model was used by all the analysed companies in Sweden and England in 2005, the year of the implementation of IAS 40 in the EU. By analysing the annul reports from the investment property companies we found indications that the fair value model also tends to become the generally excepted valuation model in Germany. Furthermore, our empirical result shows that a majority of the Swedish investment property companies regularly used internal valuation, but there is a pattern of external valuation as a complement to the internal valuation. In England and Germany all investment property companies used external valuation and there was no use of internal valuation even as a complement to the external valuation.</p><p><strong>Conclusions: </strong>Based on our empirical results we draw the conclusion that the accounting for listed investment property companies within the EU is more harmonized and comparable today than before the implementation of IAS 40 in 2005. However, IAS 40 gives the companies the possibility to decide weather to use the cost –or the fair value model and the use of external valuation is optional. This can be viewed as obstacles to achieve a total harmonization of the accounting within the EU for listed investment property companies. From our empirical findings we draw the conclusion that the fair value model tends to become the generally excepted valuation model within the EU. Also, we do not perceive the use of the cost model as a barrier to the harmonization process because the fair value still has to be left in a not in the financial statement. However, we believe that in order to achieve a more harmonized and more comparable accounting for listed investment property companies within in the EU a directive about a minimum of external valuation must be included in IAS 40. This in order to avoid companies to use only internal valuation of the properties as this may effect the result. <strong></strong></p><p><strong> </strong></p>

Frågeställning:   - Vad består intellektuellt kapital av? - Vilka problem och möjligheter finns med extern rapportering av intellektuellt kapital enligt finansanalytiker, revisorer och banker? - Vilken uppfattning har finansanalytiker, revisorer och banker om intellektuellt kapital angående extern rapportering av intellektuellt kapital? Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka vad intellektuellt kapital består av och dess nytta i extern rapportering ur tre olika intressentgruppers perspektiv. Därmed bidra till större förståelse om nyttan av extern rapportering av intellektuellt kapital samt vilka som kan använda sig av denna information. Metod: Uppsatsen förhålls mot en abduktiv metodansats och bygger på fyra semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Dessa intervjuer kodades tillsammans med referensramen för att underlätta analyseringen och besvara frågeställningarna samt uppnå syftet med studien. Slutsats: Studien visar på att intellektuellt kapital behöver en tydligare definition för att det ska bli allmänt användbart. Svårigheten att hitta en gemensam definition för intellektuellt kapital kan bero på att intellektuellt kapital ses som ett dynamiskt kapital. Intellektuellt kapital kan dock redan idag bidra till att ge en mer rättvisande bild av företag vilket kan underlätta finansanalytikers och andra informationsanvändares bedömning av företag. Studien visar vikten av personalen där värdet ligger i kompetens- och kunskapsutvecklingen. Detta kan ses som en beståndsdel av intellektuellt kapital och bör redovisas i den finansiella rapporteringen. Utöver detta kan rätt hantering av intellektuellt kapital ge konkurrensfördelar, bättre styrning och framtida tillväxt. Den stora problematiken ligger i att värderingen av intellektuellt kapital är väldigt svår vilket kan skapa en osäkerhet för investerare utan ett nytt ramverk.

Allt eftersom världen förändras och globaliseras har ett gemensamt redovisningsramverk varit i behov för att förenkla jämförbarheten mellan olika länder. En koncernredovisning upprättad enligt IAS/IFRS standarder krävs sedan 2005 för samtliga börsnoterade bolag inom Europeiska Unionen. (Marton et al., 2008, s. 1-2) Detta har medfört att företag ska utföra årliga nedskrivningstester av sin goodwill, till skillnad från förr då ett nedskrivningstest endast upprättades då det fanns en indikation på att det krävdes (Persson &amp; Hulten, 2006, s. 29). Konsekvenserna av det nya IFRS införandet har medfört ett ökat krav på arbete hos revisorer vid granskning av företagets bedömningar på sina tillgångar. Till följd av detta bör revisorer ha en större branschkompetens. (Wines et al., 2007 s. 868) Syftet med studien är att få en ökad förståelse för granskningen av nedskrivningstester av goodwill utifrån revisorers perspektiv.   Teorin diskuterar innebörden av goodwill samt revisorernas arbete och problematik kring granskningen av nedskrivningstester. För att uppnå syftet har vi utfört en kvalitativ undersökning som består av intervjuer från fem auktoriserade revisorer samt en värderingsspecialist. Undersökningen visar att svårigheterna för revisorer vid granskning av nedskrivningstester baseras på det faktum att det förekommer subjektiva bedömningar från företaget, i synnerhet vid granskning av diskonteringsränta och prognoser avseende framtida kassaflöden. Nedskrivningstester av goodwill har även medfört ökat arbete för revisorer. En klar slutsats är att använda sig av värderingsspecialister för att minimera felaktigheter vid granskningsprocessen. Revisorn bör även vara ifrågasättande samt använda sig av företagets historiska träffsäkerhet avseende deras prognoser när de granskar företaget.

Den första januari 2005 infördes en ny internationell redovisningsstandard inom EU, IFRS/IAS, som alla börsnoterade bolag är skyldiga att tillämpa. Även onoterade kan välja att använda sig av denna standard, men för dem utgör den inget tvång. Detta utgör ett stort steg i den pågående harmoniseringsprocess som tog sin början på 1960-talet, vars syfte är att skapa ett gemensamt redovisningsspråk. Debatten kring denna process har framförallt behandlat hur tillgångar skall värderas, dvs. till anskaffningsvärde eller till verkligt värde. IASB rekommenderar att förvaltningsfastigheter skall värderas till verkligt värde, varför författarna med denna undersökning avser att belysa vilka konsekvenser införandet av den nya standarden får för fastighetsbolagen. Uppsatsens forskningsfråga lyder således: Vilka konsekvenser har införandet av IFRS/IAS fått för de fastighetsbolag i Sverige som tillämpar standarden? Uppsatsens syfte är att utifrån fallstudier analysera vilka konsekvenser den nya redovisningsstandarden IAS 40 får för de svenska fastighetsbolagens redovisning. Detta genom att belysa de effekter som uppstått vid bytet av redovisningsstandard för de undersökta företagens balans- och resultaträkning, samt hur respondenterna har upplevt dessa. Författarna har valt att avgränsa sig genom att utgå ifrån ett företagsperspektiv samtidigt som undersökningen endast behandlar fastighetsbolag på den svenska marknaden. Undersökningen grundar sig på en kvalitativ metod, där primärdata har insamlats genom intervjuer med representanter från de undersökta företagen samt en revisor. Undersökningens slutsats är att implementerandet av den nya standarden fått betydande konsekvenser för de undersökta företagens resultat- och balansräkning. Standarden har medfört en ökad jämförbarhet företagen emellan, på grund av skiftet av värderingsprincip. Verkligt värde kan dock inte klassas som verkligt i praktiken. Undersökningen visar även på att införandet av en internationell standard kan medföra problem på lokal nivå. Eftersom undersökningen utgår ifrån ett företagsperspektiv är det av intresse att undersöka hur fastighetsbolagens intressenter uppfattar införandet av IFRS/IAS standarden och värdering till verkligt värde. Det är även av stort intresse att studera fastighetsbolag som tillämpar verkligt värde som värderingsmetod över en fullständig konjunkturcykel.

Bakgrund: År 2005 infördes en ny rekommendation att förvaltningsfastighetsföretag ska redovisa sina fastigheter till verkligt värde istället för anskaffningsvärde med avdrag för avskrivningar som tidigare. Detta nya sätt att redovisa förändrade mycket i den finansiella rapporten men troligtvis även det ekonomiska arbetet. Syfte: Syftet med denna uppsats är att med hjälp av representanter från några stora förvaltningsfastighetsföretag studera hur företagen ser på att värdera till verkligt värde. Metod: Studien är utförd genom kvalitativa intervjuer med några stora svenska förvaltningsfastighetsföretag som värderar till verkligt värde. Information är även hämtad från deras årsredovisningar och hemsidor. Teori: Presentation av de olika lagar och regler som gäller för fastighetsförvaltningsföretagen samt hur man bör utföra värderingen. Även beskrivning på komplikationer med att värdera till verkligt värde och vad som kan tänkas ha förändrats. Empiri: De intervjuade förvaltningsfastighetsföretagen i en kortare beskrivning samt en presentation av de intervjuer som genomförts. Analys: Diskussion kring den empiri som framkommit. Koppling till teoridelen samt syftet med studien. Slutsats: Företagen är väldigt positiva till att värdera till verkligt värde även om det krävt kunskap både för de interna och externa intressenterna. Det har skapats en norm att noterade företag ska redovisa till verkligt värde. Denna norm borde även gälla andra delar i redovisningen, som värderingsmetod och hur värdeökning presenteras i resultaträkningen. Problematik kring redovisningen kvarstår dock gällande bland annat hur den uppskjutna skatten värderas och redovisas. Detta är nått som företagen hoppas på en förändring av.