Från och med den 1 januari 2005 upprättar de svenska börsnoterade skogsbolagen sin koncernredovisning i enlighet med den internationella redovisningsstandarden IAS 41. Standarden innebär att skogstillgångarna ska värderas till verkligt värde, det vill säga till tillgångarnas marknadsvärde. Då marknadsvärden inte anses finnas för skogstillgångarna gör skogsbolagen egna subjektiva tillgångsvärderingar. Subjektiviteten i dessa värderingar samt förekomsten av de orealiserade vinster som uppkommer vid omvärderingen till verkligt värde leder till att de kvalitativa kraven på skogsbolagens externredovisning påverkas. Dessa krav är en förutsättning för att redovisningen skall fungera som beslutsunderlag och för analytikers användning av externredovisningen i deras värderingsarbete. Syftet med uppsatsen är därför att belysa hur de svenska skogsbolagen redovisar de förändringar som uppkommit i koncernredovisningen i och med omvärderingen av det verkliga värdet och huruvida analytikers värderingsarbete påverkas av dessa förändringar. Uppsatsarbetet genomförs genom att studera skogsbolagens koncernredovisningar samt genom att utföra intervjuer med skogsbolag och analytiker. Efter genomfört uppsatsarbete kan vi konstatera att förekomsten av orealiserade vinster och subjektiva tillgångsvärderingar samt om dessa inte specificeras i externredovisningen generellt sett komplicerar analytikers värderingsarbete. Det kan dock konstateras att denna problematik inte nämnvärt påverkar analytikers värdering av skogskoncerner.

1 January 2005 came the new reconstructed version of IAS 40. It came to compensate the earlier ÅRL and FAR who was applied within the European Union. These new standards came to be called as IAS/IFRS. The standards’ are supposed to make sure that the differences between the different countries won’t be so split. The users of these standards are companies who are listed on the stock market in EU. Further on can be mentioned that in this article the focus is layed on the standard IAS 40, who manages how the administration real estates is presented in the companies’ management accounting. The purpose with this article is to find out why different companies choose to value their real estates to real value respectively to acquired value, how the auditors way to present is effected and which effects it has brought on the earlier account. The possibility of valueing to real value has however brought some complications, but still are these complications accepted at the time as the standard in its interity succeeded to evolve the companies’ account to the right way. To test our earlier designed hypothesies we have combined partly qualitative and partly quantitative approaches. The qualitative information is brought from the interviews with different authorized auditors from five of the largest accountingfirms. Further noticed is that an interview has also been made with Ulf Nyqvist who is the MD at Botkyrka Byggen. The quantitative data has instead been received by the annual accounts from ten different real estate companies, and the article is written on the basis of a deductive approach with different methods as a staring point. On the basis of the investigation we have finally reached a result that says that the standard in its entirety has leaded to a positive development of the companies account. The auditors that have an experience from the both methods mean that the standard should live at the time as it has led to an increased possibility of comparability between the companies. This is of big value for the ones who are interested on the market. / Den 1 januari 2005 kom den nya omarbetade versionen IAS 40. Denna kom att ersätta den tidigare ÅRL och FAR som då tillämpades inom Europeiska Unionen. Dessa nya standarder kom att kallas för IAS/IFRS. Standarderna ska se till att olikheterna som fanns mellan de olika ländernas redovisning inte skulle bli så kluven. Användarna av dessa standarder är börsnoterade företag som finns inom EU. Vidare kan sägas att i denna uppsats har fokus lagts på standarden IAS 40, som då behandlar huruvida förvaltningsfastigheter redovisas inom företagens koncernredovisning. Syftet med uppsatsen är att ta reda på varför olika bolag väljer att värdera förvaltningsfastigheter till verkligt värde respektive anskaffningsvärde, hur revisorns sätt att redovisa har påverkats samt vilka effekter som den medfört på tidigare redovisning. Möjligheten att nu värdera till verkligt värde har dock medfört en del komplikationer, men ändå har dessa komplikationer accepterats då standarden i sin helhet lyckats utveckla företagens redovisning åt rätt håll. För att testa våra tidigare utformade hypoteser har vi kombinerat dels kvalitativa och dels kvantitativa ansatser. Den kvalitativa informationen har hämtats utifrån intervjuer med olika auktoriserade revisorer från fem av de största revisionsbolagen. Vidare kan påpekas att det även har utförts en intervju med Ulf Nyqvist som är nuvarande VD på Botkyrka Byggen. Den kvantitativa datan har istället erhållits från årsredovisningar från tio olika fastighetsbolag, uppsatsen har skrivits utifrån en deduktiv ansats med metodtriangulering som utgångspunkt. Utifrån undersökningen har vi slutligen kommit fram till ett resultat som visar att standarden i sin helhet lett till en positiv utveckling av företagens redovisning. Revisorerna som då har erfarenheter utav både metoderna, menar att standarden bör fortleva då den lett till ökad jämförbarhet av bolagen. Detta är av värde både för intressenter och för andra på marknaden.

Bakgrund och problem: De svenska börsnoterade bolagen övergick år 2005 till att redovisa enligt det internationella regelverket IAS/IFRS som är ett mer omfattande regelverk än tidigare normgivning i Sverige. I och med regelverksbytet skall nu tilläggsupplysningarna i årsredovisningarna redovisas i en mer omfattande och precis mening.  Införandet av IFRS 3 Rörelseförvärv resulterade till en omarbetning av bland annat IAS 36 Nedskrivningar, vilket medförde att goodwill inte längre skrivs av planenligt. Goodwillvärdet skall istället fördelas på kassagenererande enheter och prövas årligen genom ett nedskrivningstest som skall presenteras i årsredovisningarna. IAS 36 punkt 134 kräver att företagen skall lämna detaljerade upplysningar om nedskrivningstestet. Tidigare forskning har påvisat att det föreligger än idag brister i hur företagen redovisar upplysningskraven men att det finns förbättringspotential med åren.  Syftet: Huvudsyftet är att undersöka om det finns ett samband mellan företagsstorlek och utförligheten av nedskrivningstestet enligt IAS 36 punkt 134 samt i vilken utsträckning den uppfylls av de börsnoterade företagen.  Metod: Uppsatsen baseras på en kvantitativ studie av 90 börsnoterade företags årsredovisningar per den 31 december 2007. En tolkningsmodell har gjorts utav IAS 36 punkt 134 för att en granskning av företagens upplysningar skall bli så lika som möjlig då standarden är relativt svårtolkad. Slutligen har ett Chi 2 test genomförts för att testa om resultatet är statistiskt signifikant.  Resultat och slutsats: 90 börsnoterade företags årsredovisningar har undersökts och studien har visat att det totalt sett gått bra med implementeringen av upplysningskravet med undantag för vissa av delpunkterna. Vidare resulterade undersökningen i att Large Cap uppfyller upplysningskravet i störst utsträckning, följt av Mid och slutligen Small Cap. Att det finns ett samband mellan marknadsvärde och utförlighet av upplysningskravet förkastas i och med resultatet som erhållits.

År 2005 infördes IFRS och IAS som redovisningsregelverk för svenska börsnoterade bolag. Ett par år innan hade övergången påbörjats genom att de noterade bolagen följde redovisningsrådets rekommendationer. En av de nya redovisningsrekommendationerna var att företagen nu kunde kapitalisera sina utvecklingsutgifter. Detta reglerades i IAS 38 samt RR 15. För att detta skulle vara möjligt behövde företagen uppnå ett antal kriterium. Det nya sättet att redovisa forskning och utveckling påverkade nästan alla börsnoterade bolag. Den stora frågan vi ställer oss i den här studien är hur har de kvalitativa redovisningsegenskaperna i svenska börsnoterade företag påverkats i och med aktivering av utvecklingsutgifter enligt IAS 38 samt vilka är de redovisningsprinciper som betonas?   Syftet med studien är att få klarhet i om tillförlitligheten, relevansen, jämförbarheten, begripligheten samt rättvisande bild har påverkats av kapitalisering av utvecklingsutgifter. Vi har även som mål att undersöka hur den allmänna synen är på forskning och utvecklingsredovisningen samt vilka redovisningsprinciper som är framträdande. Genom en kvalitativundersökning med intervjuer av redovisningsspecialister kommer problemformuleringen sökas svar på.   Undersökningen bygger på en referensram med fokus på de olika redovisningsregler som varit framträdande de senaste åren. Undersökningen bygger också på teorier kring hur informationsmängden har förändrats samt hur intressenter, främst aktieägare ser på dagens forskning och utvecklingsutgifter.   Respondenterna är överlag nöjda med IAS 38’s hantering av forskning och utvecklingsutgifter och synen på kapitalisering av utvecklingsutgifter är positiv. Vår studie visar att respondenterna anser att avgränsningen mellan forskning och utvecklingsfas är välavvägd i IAS 38 och att de skillnader som finns mellan IFRS regelverket och regelverk för onoterade bolag främst beror på förenklingsskäl och försiktighetstänk. Vår undersökning visade även att matchningsprincipen har fått ett större utrymme i forskning och utvecklingsredovisning medan försiktighetsprincipens betydelse har avtagit.   Vi kan också dra följande slutsatser kring de kvalitativa redovisningsegenskaperna. Relevansen samt rättvisande bild har enligt samtliga respondenter förbättrats på grund av forskning och utvecklingsredovisning enligt IAS 38. Vi kan dock inte dra några slutsatser kring huruvida tillförlitligheten och begripligheten påverkats av IAS 38’s intåg då respondenternas meningar var delade. Däremot kan vi utifrån vår studie konstatera att det finns tydliga indikationer på att jämförbarheten har ökat mellan svenska börsnoterade företag gällande forskning och utvecklingsredovisning i enlighet med IAS 38.

Bakgrund och problem: Idag redovisas leasing antingen enligt den internationella IAS17, eller den svenska motsvarigheten RR 6:99. Kärnan av dessa standarder är att leasingantingen skall klassificeras som operationell, och då bara belasta resultaträkningen,alternativt som finansiellt och då aktiveras över balansräkning. Dessa rekommendationer hardock under en längre tid kritiserats då de bryter mot IASBs föreställningsram, och nu harsåledes ett samarbete mellan IASB och FASB inletts för att överblicka dagen standarder.Vilka förändringar detta leder fram till kan man bara spekulera i, men en trolig förändringvore något i linje med G4+1 gruppens förslag om en totalaktivering av leasing. Analys och Slutsats: Våra resultat visar att det idag definitivt existerar en inneboendeproblematik i förfarandet av leasingredovisning, i vilken omfattning detta påverkarmarknaden beror till stor del ur vilket perspektiv man ser det. Bristande transparens ochjämförbarhet är ett par av de konsekvenser vi ser, dessutom är det evident attrekommendationerna inte är neutrala, utan faktiskt påverkar dagens ekonomiska val. G4+1förslag om en totalaktivering skulle sannolikt till viss dela korrigera dessa problem. Vem somgynnas och hur olika aktörer på marknaden påverkas är mer oklart, vissa tendenser har dockkunnat utläsas. Vi tror att leasingmarknaden som helhet kommer att minska, detta då leasingförmodligen blir mindre attraktiv samt dyrare. Vi tror dessutom att marknaden letar nyafinansieringsformer och lösningar. Slutsatsen är i vart fall att syftet med revideringen, medandra ord att erhålla en redovisning som ger en mer rättvisandebild, skulle uppfyllas.

Inledning Från att värdera förvaltningsfastigheter till avskrivet anskaffningsvärde öppnades 2005 möjligheten för fastighetsbolag att välja mellan att värdera fastighetsbeståndet till avskrivet anskaffningsvärde eller till verkligt värde. IASBs föreställningsram har som kvalitetskrav att redovisningen skall vara jämförbar mellan bolag. Frågan vi ställt oss är: om utformningen av IAS 40 leder till att bolag presenterar en redovisning som tillåter användare av redovisningsinformation att på ett adekvat sätt jämföra bolags fastighetsvärderingar med varandra. Syfte Syftet är att analysera huruvida företags val av redovisad information om fastighetsvärdering är jämförbar utifrån tillämpning av IASBs föreställningsram och IAS 40. Referensram och teoretisk utgångspunkt Studiens referensram består av IASBs föreställningsram och standarden IAS 40. Vi har valt att se den information som bolag redovisar i sina externredovisningar utifrån agentteorin som kan förklara varför företagsledningar kan gynnas av att inte redovisa all tillgänglig information. Kapitlet utmynnar i vår teoretiska utgångspunkt där vi tar avstamp i att företagsledningens förhållande till sitt informationsövertag har effekt på begripligheten i redovisningen och således på jämförbarheten. Metod Vi har genomfört en kvalitativ studie i två delar. I den första delen studerar vi hur fastighetsbolag redovisar fastighetsvärderingen i den externa redovisningen 2008. I den andra delen av studien har vi genomfört intervjuer med tre revisorer, en redovisningsspecialist samt personer från tre bolags företagsledningar som är ansvariga för den externa redovisningen. Empiri I empiriavsnittet presenterar vi den information om fastighetsvärderingen som vi funnit i de studerade bolagens redovisningar. Därefter presenteras en sammanställning av vad som framkom i samtliga intervjuer. Diskussion och slutsatser Utifrån vår studie av fastighetsbolags redovisningar ifrågasätter vi om kvalitetskravet begriplighet uppfylls, vilket i sin tur påverkar jämförbarheten negativt. Vi ifrågasätter begripligheten då företagen undviker definitioner och specifik information om antaganden. Utifrån intervjuer med revisorer, en redovisningsspecialist och företagsledningar samt studerande av IASBs föreställningsram har vi identifierat en möjlig problemkälla. Problemet vi uppfattat tycks härröra till IASBs föreställningsram under p.40 som beskriver att fortlevnad av IAS inklusive upplysningar om de redovisningsprinciper som tillämpas i företaget bidrar till att uppnå jämförbarhet (2008). Vi har funnit att jämförbarhet inte är någonting som automatiskt uppfylls vid användande av IAS 40.

The implementation of IFRS/IAS accounting standards in Sweden had the intension to harmonize the accounting practices within the EU and increase transparency into the firms. However since the implementation there have been reports and studies showing the lack of compliance with the disclosure requirements regarding impairment tests of Goodwill. According to IFRS 3 Goodwill should no longer be amortized but should undergo an impairment test at least once a year to evaluate its true value. The impairment test is made by the firms themselves on very subjective assumptions. These assumptions should be disclosed according to IAS 36 paragraph 134 in the annual report to enable transparency. So far the full compliance with this rule has been questionable. This study aims to elucidate possible reasons for why firms leave out the required information in IAS 36 paragraph 134 and how authorized public accountants reason around the reasons given. To fulfill the aim of the study an inductive research method was used. The data was gathered through the use of qualitative interviews with authorized public accountants some of them with special expertise in the field. The empirical findings from the interviews contained a number of reasons for why companies do not disclose the information in IAS 36 paragraph 134. Among the most common were the risk of exposure, decreased flexibility, ignorance and non adequate internal reporting procedures. The study’s analysis use institutional theories to point out additional explanations for how disclosure requirements are handled. One finding is the tendency for firms to mimic each other, a behavior called isomorphism. The conclusion of the study is a discovery of an underlying unwillingness to write-down goodwill and thereby an unwillingness to give full disclosure in connection to the impairment test. Firms feel that the information is related to their competitive edge and thus exposes them too much. The authors also raise reasonable doubt to whether the IFRS/IAS standards have fulfilled their intension with increased transparency in the case of goodwill accounting.

Bakgrund: När den globala finanskrisen inträffade, uppstod det en osäkerhet kring värderingen av förvaltningsfastigheter. Följden blev att fastighetspriserna dämpades samtidigt som räntorna sänktes, detta följer inte teorin. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur börsnoterade fastighetsbolags redovisning av förvaltningsfastigheter har påverkats av den globala finanskrisen. Metod: Vi använde den kvalitativa metoden då vi gjorde en närmare undersökning av de börsnoterade fastighetsbolagens årsredovisningar för att få en bättre inblick i företagen. Referensramen: I referensramen presenteras IASB:s regelverk IAS samt innebörden av förvaltningsfastigheter och dess marknad, detta för att ge läsaren en bättre förståelse om värdering av förvaltningsfastigheter till verkligt värde.  Empiri: Empirin är insamlad genom de utvalda fastighetsbolagens årsredovisningar, dess aktiekurs från Stockholmsbörsen (OMX) samt STIBOR räntan från Riksbanken.  Slutsats: Slutsatsen är att finanskrisen har haft en inverkan på fastighetsbolagens värdering av förvaltningsfastigheterna, men värderingen har inte följt aktiekursen. / Background: When the global financial crisis occurred, there was an uncertainty about the valuation of investment properties. As a result, property prices slowed down while interest rates were lowered, this doesn’t follow the theory.  Purpose: The purpose of this study is to investigate how real estate companies' regarding accounting for investment properties has been affected by the global financial crisis. Methodology: We used the qualitative method when we looked closer in to the real estate companies' annual reports to get a better insight.  Reference frame: In the frame of reference, IASB's regulation IAS and the implications of investment property and its market is presented, this to give the reader a better understanding of the valuation of investment properties at fair value. Empirical foundation: The empirical foundation is collected from the selected real estate companies' annual reports, its stock price from the Stockholm Stock Exchange (OMX) and STIBOR interest from Riksbanken. Conclusion: The conclusion is that the financial crisis has an impact on real estate companies' valuation of investment properties, but the valuation has not followed the stock price.

Sedan de internationella redovisningsstandarderna infördes 2005 har redovisningen av inkomstskatt blivit mer transparent. Företagens omgivning ställer allt högre krav på att intressenterna skall förses med upplysningar gällande vad som påverkar deras inkomstskatt. Thomas Andersson, partner på Deloitte och verksam på avdelningen Corporate and International Tax Services, märker i sitt arbete att klienterna har ett större intresse för effektiv skatt. Betydelsen av att främst ägare och investerare skall få fullständig och användbar information om företagens effektiva skatt har gjort att författarna fått i uppdrag av Thomas Andersson att undersöka hur Sveriges största koncerner redovisar sin effektiva skatt. Författarna har formulerat följande forskningsfrågor för denna studie: Hur redovisar Sveriges största koncerner sin effektiva skatt? Finns det några samband mellan den effektiva skattens storlek och antalet uppfyllda undersökningspunkter? Syftet med denna studie är att identifiera hur Sveriges största koncerner redovisar sin effektiva skatt samt att urskilja vilka skillnader som finns mellan koncernernas redovisning. Utifrån studiens resultat skall författarna undersöka om det finns några samband mellan koncernernas effektiva skatt och antalet uppfyllda undersökningspunkter för att kunna ge en förklaring till varför koncernerna redovisar som de gör. Ansatsen för studien är kvantitativ, designen är komparativ och angreppssättet författarna valt är en innehållsanalys. I urvalet finns alla koncerner på Stockholmsbörsens Large Cap‐lista representerade, med undantag för fyra koncerner som inte uppfyllde urvalsvillkoren. Med en av författarna utarbetad kodningsmanual som grund har koncernernas årsredovisningar granskats. Resultatet har sammanställts och analyserats utifrån den teoretiska referensramen samt genom statistisk analys i form av Kruskal‐Wallis test samt Mann‐Whitneys test. Resultatet av studien visar att koncernerna på Large Cap‐listan redovisar på ett likartat sätt. Dock identifieras signifikanta skillnader mellan olika grupper av koncerner. Författarna drar slutsatsen att koncernerna har gjort en liknande tolkning av IASB:s föreställningsram och regelverk samt att skillnaderna mellan grupperna kan förklaras av agentteorin och företagsledningens benägenhet att sprida information.

Problemformulering Svenska företag som från år 2005 redovisar enligt IAS/IFRS ska i högre utsträckning än tidigare fördela det överpris som betalas vid företagsförvärv på de tillgångar som förvärvas. Tidigare studier har efter införandet mätt var tillgångarna tar vägen vid rörelseförvärv. Det har visat sig svårt för företagen att på ett konsekvent och stringent sätt identifiera immateriella tillgångar sedan specificera dem tydligt i balansräkningen. Begreppsförvirring och otydliga poster i redovisningen har gjort de svårt för användaren av årsredovisningen att få relevant information. Frågan är om det blivit bättre med tiden? Syfte Mäta utvecklingen av specificerade immateriella tillgångar sedan införandet av IAS/IFRS. Följande frågeställningar har ställts: 1. Specificerar företag sina identifierade immateriella tillgångar enligt de ramverk IASB förespråkar så att god redovisningssed kan återspeglas? 2. Har andelen ospecificerade immateriella tillgångar minskat? Metod För att samla in information om utvecklingen har vi studerat årsredovisningen för svenska noterade börsföretag som redovisar enligt IAS/IFRS. Årsredovisningar mellan åren 2003 och 2008 för bolag på stockholmsbörsens Large cap-lista har studerats. En kvantitativ undersökning där operationalisering används för att koda poster från balansräkningen. Egen kodning av vad som anses som vara tillräcklig specificering av tillgången har utförts med begreppet god redovisningssed som grund. Slutligen genomförs beräkning på antal, andel och värde av specificerade immateriella tillgångar varje år. Teoretisk referensram De normer, praxis och lagar som berör immateriella tillgångar och företagsförvärv har författarna sammanställt för att kunna ta del av informationen från årsredovisningar och definiera egna begrepp, Immateriella tillgångar (IAS 38), Företagsförvärv (IFRS 3), Nedskrivning (IAS 36) och redovisningens egenskaper återkopplas i slutsatsen. Slutsats Efter våra kriterier för ospecificerade poster fick vi fram att en positiv utveckling har skett sedan införandet av IAS/IFRS. I takt med identifiering av immateriella tillgångar ökar specificering. Ospecificerade poster har sjunkit med drygt 10 %. Värdet av immateriella har under studiens tidsperiod ökat med 1303 %. Det har inneburit att det totala värdet av ospecificerade tillgångar idag är betydligt större. Det i sin tur påverkar givetvis användaren när den ska ställning till en betydligt större summa ospecificerade tillgångar. / Problem Listed companies have since the introduction of IAS / IFRS new accounting directives to follow. A major difference is that goodwill, as an asset, may no longer be amortized but will be subjected to an annual impairment test. This will result in the extraction, identification and depreciation of intangible assets from goodwill. This has been proved difficult for companies to identify consistently and rigorously. Confusion and vague items in reporting has made it difficult for users to share information in a proper way. Purpose To measure the progress of specified intangible assets in annual reports, since the introduction of IAS / IFRS. Questions to be answered: 1. Do companies specify their identified intangible assets in agreement with the IASB framework? 2. Has the total value of unspecified assets decreased over time? Method To gather information, we have studied the annual reports of listed companies reporting under IAS / IFRS. For this report, we have chosen annual reports from the years 2003 to 2008 on companies on the Stockholm Stock Exchange's Large Cap list and made a quantitative study, in which operationalization is used to encode the items from the balance sheet. Theoretical frame of reference We have compiled the standards, practices and laws relating to intangible assets and acquisitions. This has been done to acquire the information from annual reports and to define our own concepts. Intangible assets (IAS 38), Business Combinations (IFRS 3), Impairment (IAS 36) and accounting characteristics serve as a foundation to our conclusions. Conclusion Following our criteria for unspecified items, a positive development has occurred since the introduction of IAS / IFRS. As the identification of intangible assets develops with IFRS3 we have seen an increase of specification. Unspecified items have decreased by over 10%. The value of intangible assets during this period has increased by 1303%. It has meant that the total value of unspecified assets today is much bigger. This will affect the user, of course, when he/she will consider a much larger amount unspecified assets.