No description available.

<p>Den första januari 2005 infördes en ny internationell redovisningsstandard inom EU, IFRS/IAS, som alla börsnoterade bolag är skyldiga att tillämpa. Även onoterade kan välja att använda sig av denna standard, men för dem utgör den inget tvång. Detta utgör ett stort steg i den pågående harmoniseringsprocess som tog sin början på 1960-talet, vars syfte är att skapa ett gemensamt redovisningsspråk. Debatten kring denna process har framförallt behandlat hur tillgångar skall värderas, dvs. till anskaffningsvärde eller till verkligt värde. IASB rekommenderar att förvaltningsfastigheter skall värderas till verkligt värde, varför författarna med denna undersökning avser att belysa vilka konsekvenser införandet av den nya standarden får för fastighetsbolagen. Uppsatsens forskningsfråga lyder således: Vilka konsekvenser har införandet av IFRS/IAS fått för de fastighetsbolag i Sverige som tillämpar standarden?</p><p>Uppsatsens syfte är att utifrån fallstudier analysera vilka konsekvenser den nya redovisningsstandarden IAS 40 får för de svenska fastighetsbolagens redovisning. Detta genom att belysa de effekter som uppstått vid bytet av redovisningsstandard för de undersökta företagens balans- och resultaträkning, samt hur respondenterna har upplevt dessa. Författarna har valt att avgränsa sig genom att utgå ifrån ett företagsperspektiv samtidigt som undersökningen endast behandlar fastighetsbolag på den svenska marknaden. Undersökningen grundar sig på en kvalitativ metod, där primärdata har insamlats genom intervjuer med representanter från de undersökta företagen samt en revisor.</p><p>Undersökningens slutsats är att implementerandet av den nya standarden fått betydande konsekvenser för de undersökta företagens resultat- och balansräkning. Standarden har medfört en ökad jämförbarhet företagen emellan, på grund av skiftet av värderingsprincip. Verkligt värde kan dock inte klassas som verkligt i praktiken. Undersökningen visar även på att införandet av en internationell standard kan medföra problem på lokal nivå. Eftersom undersökningen utgår ifrån ett företagsperspektiv är det av intresse att undersöka hur fastighetsbolagens intressenter uppfattar införandet av IFRS/IAS standarden och värdering till verkligt värde. Det är även av stort intresse att studera fastighetsbolag som tillämpar verkligt värde som värderingsmetod över en fullständig konjunkturcykel.</p>

<p>Från och med 2005 ska svenska börsnoterade bolag använda sig av IFRS/IAS-regelverken, detta är ett steg i den konvergering av redovisningsregler som sker inom EU. Den här uppsatsen behandlar IFRS 3 som rör företagsförvärv och IAS 38 som innehåller regler om immateriella tillgångar. Efter en genomgång av teori och regelverk ser vi närmare på några stora svenska företag som gjort förvärv efter att de nya reglerna införts, och se hur förändringarna påverkat företagens redovisning. Detta har vi gjort genom att studera företagens årsredovisningar samt i några fall intervjua insatt personal. Dessutom har vi gått igenom artiklar där bland annat revisorer uttalar sig angående tillämpandet av i första hand IFRS 3.</p>

<p>IAS – International Accounting Standards är en internationell redovisningsstandard inom EU som i Sverige blev obligatorisk för börsnoterade bolag år 2005. Första utkastet till IAS 40 innehöll två kontroversiella förslag, att värdering skulle ske till verkligt värde och att värdeförändringarna skulle redovisas över resultaträkningen. Vårt syfte är att beskriva redovisningen av förvaltningsfastigheter enligt IAS 40 och dess redovisning av värdeförändringar. Det vi fokuserar på är huruvida redovisningen av värdeförändringar enligt verkligt-värde-metoden i IAS 40 är det bästa sättet eller om omvärderingsmetoden i IAS 16 är att föredra.</p><p>För att få djupgående information och åsikter i ämnet valde vi att använda oss av en kvalitativ metod. Vi har därför intervjuat fyra revisorer, samtliga verksamma inom fastighetsbranschen. Intervjuerna baserades på en intervjumall för att öka jämförbarheten mellan respondenterna svar och inställningar.</p><p>Teoriavsnittet behandlar inledningsvis redovisningstraditionerna och redovisningens kvalitativa egenskaper. Fortsättningen i kapitlet präglas av en mer detaljerad beskrivning av teorin som behandlas i uppsatsen. Avslutningsvis beskrivs omvärderingsmetoden och verkligt-värde-metoden med fokus på redovisning av värdeförändringar.</p><p>Empirin består inledningsvis av en kort presentation av respondenterna och byrån de företräder för att ge en bra bild av deras kunskap och erfarenhet. Vidare i kapitlet presenteras de sammanställda intervjuerna vilket ligger till grund till analysen. I analysen har vi sedan sammanfattat respondenternas åsikter för att urskilja ett mönster och ge en lättöverskådlig bild.</p><p>Uppsatsens slutsatser är att tillfrågade revisorer är nöjda med dagens reglering av förvaltningsfastigheter och rörelsefastigheter. I valet av de två metoderna, verkligt-värde-metoden och omvärderingsmetoden, skulle de föredra verkligt-värde-metoden. Dock vore det önskvärt med två metoder även i framtiden. Respondenterna anser vidare att dagens reglering ger en rättvisande bild av företagets verksamhet eftersom de två metoderna riktar sig mot två olika fastighetstyper. Avslutningsvis diskuterar vi undersökningens trovärdigheten utifrån validitet och reliabilitet.</p>

<p>Från och med 1 januari 2005 skall börsnoterade svenska bolag använda det internationella regelverket IAS/IFRS. Denna uppsats behandlar valutakursdifferenser för utländska dotterbolag när ett noterat svenskt moderbolag skall upprätta en koncernredovisning. Före 2005 tillämpade svenska noterade bolag RR 8 (Redovisning av effekter av ändrade valutakurser) men skall idag tillämpa IAS 21 (effekterna av ändrade valutakurser). Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur svenska moderbolag, med utländska dotterbolag, påverkats av det nya regelverket och hur de skall tillämpa IAS 21.</p><p>I teorin beskrivs vissa grundläggande redovisningsbegrepp som behövs för att förstå ämnet. Vidare beskrivs RR 8 och IAS 21 i detalj då dessa regelverk ligger som grund för uppsatsen. Vi visar även hur annan litteratur behandlat och tolkat problemet. Empirin har tagits fram genom att vi själva granskat koncerners årsredovisningar för att sedan kunna ställa kompletterande frågor till företagen.</p><p>Efter att vi granskat och analyserat teorin samt empirin så kan vi konstatera att införandet av IAS 21 har föranlett vissa förändringar. Bland annat anser vi att det inte finns stöd i IAS 21 för den omräkningsmetoden som i RR 8 kallas för monetär metod. Detta är dock grund för stora meningsskiljaktigheter bland såväl företag som revisorer. Vissa anser att den finns som en metodteknik utanför IAS 21, andra anser att den finns beskriven i IAS 21, och en tredje part säger att den är helt förlegad.</p><p>Vidare har vi kunnat konstatera att införandet av IAS 21 har lett till att begreppet funktionell valuta har fått en väldigt betydande roll. Vi anser här att bestämmandet av den funktionella valutan sker på något oklara grunder. Det finns därför en viss möjlighet att påverka vilken funktionell valuta ett företag skall ha och därmed skulle företaget kunna påverka vilken omräkningsmetod som skall användas. Ett resultat av att man introducerat funktionell valuta är också att det för vissa företag uppstått en situation där företaget blivit tvunget att blanda in en tredje valuta och att detta kan anses onödigt och svårt. Vi har även i slutet på uppsatsen diskuterat att bakgrunden till utformningen av IAS 21 är ett projekt som kallas Convergence Project och som har för avsikt att harmonisera US GAAP med IAS/IFRS. Vi ställer oss undrande till om EU verkligen är redo för en sådan harmonisering.</p><p>Kortfattat kan man konstatera att införandet av IAS 21 har lett till en del förändringar, vissa komplikationer och stor förvirring. Ingen vet riktigt exakt hur regelverket ska tillämpas men detta är vår tolkning av ett oerhört komplext ämne.</p> / <p>From January 2005 Swedish companies listed on a stock-market are forced to apply the international laws called IAS/IFRS. This paper is about how a Swedish company should use IAS 21 -Effects of Changes in Foreign Exchange Rates when they calculate the changes from a foreign subsidiary. Before year 2005 Swedish companies had to apply a national law called RR 8. The purpose with this paper is to investigate what effects IAS 21 have had on the companies compared to the former law system RR 8.</p><p>In the theory of this paper we describe the basic principles of accounting. Then we describe the two law-systems RR 8 and IAS 21 which are the basics in this paper. We also show how other literature has approached this subject. In the empirical study we have reviewed Swedish company’s annual accounts so that we in the later stage could ask the companies relevant questions.</p><p>After reviewing the theory and the empirical study we came to the conclusion that the introduction of IAS 21 hade resulted in some changes for the companies. One of these changes is that there is no support in the current law for the method called monetär metod. In the former RR 8 system this method was one of two possible methods when the companies had to calculate changes in foreign exchange rates from foreign subsidiary. But this fact is object for big discussions because not everyone agrees that monetär metod don’t exists anymore and thinks that its still possible to use it in some situations.</p><p>We have easily come to the conclusion that a new currency called functional currency plays a big part in this new law-system. We think that the grounds on which the companies determine this functional currency is very week and confusing. Therefore we se a possibility for the companies to affect which method they should use when calculating changes in foreign exchange rates from foreign subsidiary. Another result of the introduction of functional currency is that there has arisen a new situation where some companies have to deal whit three currencies instead of earlier two. We think that these situations are unnecessary and hard, and we question if this really is the purpose whit functional currency.</p><p>One discussion in this paper is on what grounds these changes are made. We might have come across a reason when we heard of a project called Convergence Project. The purpose of this project is to harmonise the US accounting-laws with IAS/IFRS. In this paper we ask ourselves if a harmonisation between these different law-systems is good or bad.</p><p>To summarise the affects of the introduction of IAS 21 to Swedish companies we would like to say that it have resulted in some big changes and that some of these changes make room for misunderstandings, and we think that this is a bad quality in an accounting-law-system.</p>

<p>Den 1 januari 2005 infördes IFRS i svenska noterade företag. IAS 40 är en del av det nya regelverket och innebär att förvaltningsfastigheter får värderas till verkligt värde. Implementeringen av standarden medför stora förändringar i svensk redovisning. En redovisning baserad på verkliga värden kan resultera i stora svängningar vad gäller tillgångarnas värden. Vidare kan det vara problematiskt att tilldela den tillämpade värderingsmodellens ingående variabler realistiska värden. För att förvärva och äga fastigheter krävs finansiering, vilket sker genom upptagande av räntebärande lån och eget kapital. Vidare behövs en väl avvägd finansiell strategi som inkluderar delar så som riskhantering och antaganden om avkastningskrav.</p><p>Syftet med vår uppsats är att undersöka och utreda problematiken kring värdering av förvaltningsfastigheter till verkligt värde enligt IAS 40 samt fastighetsbolagens riskhantering och finansiering av verksamheten. Uppsatsen bygger på en undersökning av fem noterade fastighetsbolag samt intervjuer med respondenter från fastighetsföretagen, revisorer och en extern värderare.</p><p>För att uppfylla vårt syfte har vi genomfört en kombination av en kvalitativ och kvantitativ undersökning. Undersökningens utformning är intensiv med en explorativ problemställning. Det finns totalt sett elva noterade renodlade fastighetsbolag i Sverige. Vi har studerat fem av dessa vilket resulterar i att vår undersökning baseras på en stor del av populationen (45 %). Intervjuer med representanter från två av de undersökta fastighetsbolagen har genomförts. Vidare har vi intervjuat en extern värderare. I studien har vi växlat mellan empiri och teori och således använt oss av den abduktiva metoden. Vi har utgått från de data som vi har fått fram då vi studerat de olika fastighetsbolagen samt respondenternas svar från intervjuerna.</p><p>Resultatet från undersökningen påvisar att fastighetsvärdering enligt IAS 40 inte är ett helt lätt område. Det framkommer att räntekostnaderna utgör en betydande kostnadspost för fastighetsbolagen och att finansieringens fördelning har betydelse för hur stor påverkan en förändring av räntan har på räntekostnaden. Vidare påvisas att ränterisken utgör en stor risk för bolagen och resultatet kan försämras avsevärt om det inträffar en räntehöjning, trots att ränterisken till viss del hanteras genom olika derivatinstrument.</p><p>Av avgörande betydelse för det beräknade fastighetsvärdet är avkastningskravet och antagandet om den framtida reala tillväxten. Det har således stor betydelse vilka antaganden som ligger bakom den tillämpade värderingsmodellens ingående variabler. Det framkommer också att det finns ett samband mellan ränteläget och fastighetsbeståndets värde. På lång sikt ger en lägre ränta ett högre värde på fastigheterna.</p><p>En redovisning som baseras på verkliga värden ger en mer korrekt bild av företagens tillgångar. Det verkliga värdet måste anses bidra till att informationen blir mer relevant eftersom det är ett aktuellt värde som redovisas. Därmed kan det bättre användas som beslutsunderlag.</p>

<p><strong>Bakgrund:</strong> När den globala finanskrisen inträffade, uppstod det en osäkerhet kring värderingen av förvaltningsfastigheter. Följden blev att fastighetspriserna dämpades samtidigt som räntorna sänktes, detta följer inte teorin.</p><p><strong>Syfte:</strong> Syftet med studien är att undersöka hur börsnoterade fastighetsbolags redovisning av förvaltningsfastigheter har påverkats av den globala finanskrisen.</p><p><strong>Metod:</strong> Vi använde den kvalitativa metoden då vi gjorde en närmare undersökning av de börsnoterade fastighetsbolagens årsredovisningar för att få en bättre inblick i företagen.</p><p><strong>Referensramen:</strong> I referensramen presenteras IASB:s regelverk IAS samt innebörden av förvaltningsfastigheter och dess marknad, detta för att ge läsaren en bättre förståelse om värdering av förvaltningsfastigheter till verkligt värde. </p><p><strong>Empiri:</strong> Empirin är insamlad genom de utvalda fastighetsbolagens årsredovisningar, dess aktiekurs från Stockholmsbörsen (OMX) samt STIBOR räntan från Riksbanken. </p><p><strong>Slutsats:</strong> Slutsatsen är att finanskrisen har haft en inverkan på fastighetsbolagens värdering av förvaltningsfastigheterna, men värderingen har inte följt aktiekursen.</p> / <p><strong>Background: </strong>When the global financial crisis occurred, there was an uncertainty about the valuation of investment properties. As a result, property prices slowed down while interest rates were lowered, this doesn’t follow the theory. </p><p><strong>Purpose: </strong>The purpose of this study is to investigate how real estate companies' regarding accounting for investment properties has been affected by the global financial crisis.</p><p><strong>Methodology: </strong>We used the qualitative method when we looked closer in to the real estate companies' annual reports to get a better insight. </p><p><strong>Reference frame: </strong>In the frame of reference, IASB's regulation IAS and the implications of investment property and its market is presented, this to give the reader a better understanding of the valuation of investment properties at fair value.</p><p><strong>Empirical foundation: </strong>The empirical foundation is collected from the selected real estate companies' annual reports, its stock price from the Stockholm Stock Exchange (OMX) and STIBOR interest from Riksbanken.</p><p><strong>Conclusion: </strong>The conclusion is that the financial crisis has an impact on real estate companies' valuation of investment properties, but the valuation has not followed the stock price.</p>

<p>Sedan 
de
 internationella 
redovisningsstandarderna 
infördes 
2005 
har 
redovisningen 
av 
inkomstskatt 
blivit 
mer 
transparent. 
Företagens 
omgivning 
ställer 
allt 
högre 
krav 
på 
att 
intressenterna 
skall 
förses 
med 
upplysningar 
gällande 
vad 
som 
påverkar 
deras 
inkomstskatt. 
Thomas 
Andersson, 
partner 
på 
Deloitte 
och 
verksam 
på 
avdelningen 
Corporate
 and 
International 
Tax 
Services, 
märker 
i 
sitt 
arbete 
att 
klienterna 
har 
ett 
större 
intresse 
för 
effektiv 
skatt.
 Betydelsen 
av 
att 
främst 
ägare 
och 
investerare 
skall 
få 
fullständig 
och 
användbar 
information
 om 
företagens 
effektiva 
skatt
 har
 gjort 
att
 författarna 
fått 
i 
uppdrag 
av 
Thomas 
Andersson 
att 
undersöka
 hur 
Sveriges 
största 
koncerner 
redovisar 
sin 
effektiva 
skatt.</p><p>Författarna har 
formulerat 
följande 
forskningsfrågor 
för 
denna 
studie: 
Hur 
redovisar 
Sveriges 
största 
koncerner 
sin 
effektiva 
skatt? 
Finns 
det 
några
 samband
 mellan
 den
 effektiva 
skattens 
storlek 
och 
antalet 
uppfyllda 
undersökningspunkter? Syftet
 med 
denna 
studie 
är 
att 
identifiera 
hur 
Sveriges 
största 
koncerner 
redovisar 
sin 
effektiva 
skatt 
samt 
att 
urskilja 
vilka
 skillnader 
som 
finns 
mellan 
koncernernas 
redovisning. 
Utifrån 
studiens 
resultat
 skall
 författarna 
undersöka 
om 
det 
finns 
några
 samband
 mellan 
koncernernas 
effektiva 
skatt 
och 
antalet 
uppfyllda 
undersökningspunkter
 för
 att 
kunna 
ge 
en
 förklaring 
till 
varför 
koncernerna 
redovisar 
som 
de 
gör.</p><p>Ansatsen 
för 
studien 
är 
kvantitativ, 
designen 
är 
komparativ 
och 
angreppssättet 
författarna
 valt 
är 
en 
innehållsanalys. 
I 
urvalet 
finns
 alla 
koncerner 
på 
Stockholmsbörsens 
Large 
Cap‐lista 
representerade,
 med 
undantag 
för 
fyra 
koncerner 
som 
inte 
uppfyllde 
urvalsvillkoren.
Med
 en 
av 
författarna 
utarbetad
 kodningsmanual 
som 
grund 
har 
koncernernas 
årsredovisningar 
granskats. 
Resultatet 
har 
sammanställts 
och 
analyserats 
utifrån 
den 
teoretiska 
referensramen
 samt 
genom
 statistisk
 analys 
i 
form 
av 
Kruskal‐Wallis 
test 
samt
 Mann‐Whitneys
 test.</p><p>Resultatet 
av 
studien 
visar 
att 
koncernerna 
på 
Large 
Cap‐listan 
redovisar 
på 
ett 
likartat 
sätt.
 Dock 
identifieras 
signifikanta 
skillnader 
mellan 
olika 
grupper 
av 
koncerner. 
Författarna 
drar
 slutsatsen 
att 
koncernerna 
har 
gjort 
en 
liknande 
tolkning 
av 
IASB:s 
föreställningsram 
och
 regelverk
 samt
 att 
skillnaderna 
mellan 
grupperna 
kan
 förklaras 
av 
agentteorin 
och 
företagsledningens
 benägenhet 
att 
sprida
 information.</p>

<p>Inledning</p><p>Från att värdera förvaltningsfastigheter till avskrivet anskaffningsvärde öppnades 2005 möjligheten för fastighetsbolag att välja mellan att värdera fastighetsbeståndet till avskrivet anskaffningsvärde eller till verkligt värde. IASBs föreställningsram har som kvalitetskrav att redovisningen skall vara jämförbar mellan bolag. Frågan vi ställt oss är: om utformningen av IAS 40 leder till att bolag presenterar en redovisning som tillåter användare av redovisningsinformation att på ett adekvat sätt jämföra bolags fastighetsvärderingar med varandra.</p><p>Syfte</p><p>Syftet är att analysera huruvida företags val av redovisad information om fastighetsvärdering är jämförbar utifrån tillämpning av IASBs föreställningsram och IAS 40.</p><p>Referensram och teoretisk utgångspunkt</p><p>Studiens referensram består av IASBs föreställningsram och standarden IAS 40. Vi har valt att se den information som bolag redovisar i sina externredovisningar utifrån agentteorin som kan förklara varför företagsledningar kan gynnas av att inte redovisa all tillgänglig information. Kapitlet utmynnar i vår teoretiska utgångspunkt där vi tar avstamp i att företagsledningens förhållande till sitt informationsövertag har effekt på begripligheten i redovisningen och således på jämförbarheten.</p><p>Metod</p><p>Vi har genomfört en kvalitativ studie i två delar. I den första delen studerar vi hur fastighetsbolag redovisar fastighetsvärderingen i den externa redovisningen 2008. I den andra delen av studien har vi genomfört intervjuer med tre revisorer, en redovisningsspecialist samt personer från tre bolags företagsledningar som är ansvariga för den externa redovisningen.</p><p>Empiri</p><p>I empiriavsnittet presenterar vi den information om fastighetsvärderingen som vi funnit i de studerade bolagens redovisningar. Därefter presenteras en sammanställning av vad som framkom i samtliga intervjuer.</p><p>Diskussion och slutsatser</p><p>Utifrån vår studie av fastighetsbolags redovisningar ifrågasätter vi om kvalitetskravet begriplighet uppfylls, vilket i sin tur påverkar jämförbarheten negativt. Vi ifrågasätter begripligheten då företagen undviker definitioner och specifik information om antaganden. Utifrån intervjuer med revisorer, en redovisningsspecialist och företagsledningar samt studerande av IASBs föreställningsram har vi identifierat en möjlig problemkälla. Problemet vi uppfattat tycks härröra till IASBs föreställningsram under p.40 som beskriver att fortlevnad av IAS inklusive upplysningar om de redovisningsprinciper som tillämpas i företaget bidrar till att uppnå jämförbarhet (2008). Vi har funnit att jämförbarhet inte är någonting som automatiskt uppfylls vid användande av IAS 40.</p>

<p>Uppsatsen behandlar den finansiella redovisningen av avsättningar för avhjälpande av förorenings­skador. Syftet är att undersöka hur ägarkoncentrationen hänger samman med den grad av informationspublicering företag har valt kring dessa avsättningar. I studien undersöks 44 företag inom olika branscher och med olika ägandeformer. I jämförelsen mellan samtliga fallföretag konstaterar vi att det finns ett samband mellan låg ägar­­kon­centration och hög grad av informations­publicering. Vi diskuterar också hur graden av vinstsyfte kan påverka graden av informations­publicering. För att ge läsaren en mer konkret bild av hur värderingsmetoderna kan se ut och hur de kan variera mellan olika företag har vi även genomfört intervjuer med representanter för fem av våra fallföretag.</p>