Leasing är en viktig finansieringskälla för företag och därför är det viktigt att redovisning av leasingavtal ger användare av finansiella rapporterna en fullständig och begriplig bild av företagets leasingverksamhet. Under ett flertal år har normgivare och andra intressenter debatterat kring att redovisningen av leasingavtal måste förbättras. Den nuvarande standarden, IAS 17, har kritiserat för dess komplexitet, bristen på jämförbarhet mellan enheter samt att den inte uppfyller användarnas informationsbehov. År 2010 publicerade IASB ett förslag till ersättning av befintlig redovisningsstandard, gällande leasingavtal. Reaktionerna var många och 786 stycken remissvar inkom på förslaget, varav 206 stycken från företag och organisationer inom Europa.Syftet med vår uppsats var att undersöka de huvudsakliga åsikterna och attityderna i de remissvar som inkommit från företag och organisationer inom Europa på det förslag som IASB publicerat. Vi har valt att analysera 30 stycken av de inkomna remissvaren. Studien har en kvalitativ design med en induktiv ansats där fokusen var att studera ord. Vi har använt oss av en kvalitativ textanalys i vår tvärsnittsstudie vid tolkning av de utvalda remissvaren.Åsikterna hos de utvalda respondenterna är delvis relativt spridda. Åsikterna är framförallt spridda i frågan kring leasetagarens redovisning av leasingavtal. Drygt hälften av respondenterna är negativa till förslaget då de anser att modellen kräver mycket uppskattningar och bedömningar och kan därför vara svår att tillämpa i praktiken. Tillvägagångssättet förutsätter även att alla leasingavtal är likställda, vilket inte stämmer överens med verkligheten. De respondenter som är positiva till modellen för leasetagarens redovisning menar att tillvägagångssättet speglar leasingavtalets ekonomiska verklighet. Flertalet av respondenterna är negativa till frågorna kring leasegivarens redovisning av leasingavtal, fastställandet av leasingperioden, bedömningen av leasingavgifter samt omvärderingen av dessa.Många respondenter anser att förslaget inte uppfyller styrelsen mål med att öka användbarheten för användarna och jämförbarheten mellan företag samt minska komplexiteten och möjligheten till att strukturera. IASB har därför inte lyckats uppnå sitt syfte med det publicerade förslaget. En del arbete kvarstår för att erhålla en praktiskt fungerade standard. / Program: Civilekonomprogrammet

Diplomová práce je zaměřena na tematiku přechodu českých podniků na Mezinárodní účetní standardy IAS/IFRS s dopady na prezentaci účetních závěrek. První část práce tvoří rozbor vybraných standardů, které mají vztah k účetním výkazům. Druhá část popisuje základní odlišnosti a podobnosti ve výkaznictví mezi českou legislativou a IAS/IFRS. Třetí kapitola hodnotí význam technologie XBRL pro budoucnost světového výkaznictví. Praktická část diplomové práce se zabývá postupy konverze českých podniků a obsahuje konkrétní nabídku na přechod na IAS/IFRS, jak ji zprostředkovává významná konzultantská společnost.

Diplomová práce se zabývá problematikou vlivu inflace na účetní údaje jak ve stadiu jejich zpracování (běžné účtování s ohledem na inflaci), tak také - a to zejména - ve stadiu přípravy a prezentace výkazů účetní závěrky. Diplomant se věnuje fenoménu inflace zevrubně podaným popisem ilustrovaným číselnými příklady. Inflace není chápána primárně jako makroekonomický jev s jeho nezbytnými souvislostmi, i když pochopitelně je nutno z makroekonomického přístupu vycházet. Problematika inflace je popisována s ohledem na obtíže, které důsledky jevu přinášejí podnikovému účetnictví, a na obecné postupy řešení těchto obtíží, historicky přijímané a použité. Vyústění postupů řešení představuje v současné době platné znění Mezinárodních účetních standardů, resp. Mezinárodních standardů účetního výkaznictví, speciálně IAS 29.

Práce se zabývá vymezením zásob, metodami evidence zásob a oceňováním zásob podle platné právní legislativy ČR, podle IFRS/IAS a US GAAP. V práci jsou teoretické poznatky srovnány s praxí vedenou u výrobní společnosti a formulovány doporučení k nápravě nepřesných postupů.

Background: Revenue recognition has been a debated issue for a long time. During the 1990s and 2000s, several critical revenue related events took place. These events led to the development of a new standard for revenues called IFRS 15"Revenue from contracts with customers". One year has passed since the adoption in Swedish law and the aftermaths are available for analysis. The implementation of IFRS 15 is expected to affect the revenue reporting and the disclosure requirements referred to them. However, this change is not expected to affect all industries the same way but will likely depend on business model used. Purpose: The purpose of the study is to illustrate how revenue recognition has been affected by the implementation of IFRS 15 from an industry perspective as well as increase understanding of why some industries are affected and others not. Method:IFRS 15 has one single model for all revenuearising from contracts with customers and the standard also includes expanded disclosure requirements. The first approach examines how net sales change in companies when implementing IFRS 15. The reason for this is to determine if the standard has had anyeffect on the company's sales revenue. The second approach in the study is to examine the companies segment reporting to determine whether the implementation have had an effect on the company's financial report, based on the expanded disclosure requirements. Some industries are expected to be affected more than others which is why both approaches are examined from an industry-oriented perspective. Results: Customer serviceand telecom are the two industries that have the most affected net sales in connection with the implementation of IFRS 15. The two industries that showed the biggest impact on changed segment reporting are industrial and health care. Oil and gas and utilities reported no impact on net sales or changed segment reporting.

<p>Införandet av IAS 19 Employee Benefits medförde förändringar och nyheter i Svenska börsnoterade bolags sätt att redovisa förmånsbestämda pensionsplaner. IAS 19 ställer krav på en enhetlig redovisning av ett företags samtliga pensionsförpliktelser. Standarden fordrar en nuvärdeberäkning av pensionsförpliktelsen utifrån aktuariella antaganden fastställda av företaget samt en ökad upplysningsplikt för att underlätta bedömningen av pensionsskulder och pensionskostnader. Just redovisningen av förmånsbestämda pensionsplaner ses av många som komplicerat varför vi såg det som en utmaning att fördjupa oss i detta. Vår problemformulering blev därför:</p><p>Hur redovisar företag sina förmånsbestämda pensionsplaner enligt IAS 19?</p><p>Syftet med vår studie är att närmare granska de aktuariella antaganden som företagen fastställer samt hur processen med att ta fram antagandena ser ut. Som delsyfte har vi att dels kartlägga de aktuariella antagandena som företagen gjort och hur de redovisar de aktuariella vinsterna och förlusterna, dels att skapa en förståelse för vilka avväganden som görs i samband med valet av redovisningsmetod.</p><p>I vår litteraturgenomgång utgår vi ifrån regelverket, IAS 19, och går sedan vidare med en beskrivning de aktuariella antagandena, hur de fastställs samt problematiken kring dessa. Därefter behandlas aktuariella vinster och förluster samt redovisningen av dessa. Litteraturgenomgången avrundas med teori kring redovisningsval samt vinstmanipulering i samband med pensionsredovisning. Vi har valt att kombinera en kvantitativ och en kvalitativ metod där den kvantitativa består utav en kartläggning och den kvalitativa av intervjuer. Kartläggningen görs i syfte att få en överblick av pensionsredovisningen i svenska börsnoterade bolag och datainsamlingen sker utifrån årsredovisningar. Intervjuerna bidrar till en djupare förståelse för pensionsredovisningen och datainsamlingen skedde genom intervjuer med aktuarier och företag.</p><p>I vår analys framkommer att företagen när de fastställer sina antaganden ofta diskuterar med en aktuarie om vad som är rimligt att anta. Det förekommer att företag jämför antaganden med andra företag för att stämma av att de ligger inom ramen för vad marknaden ser som rimligt. Diskonteringsräntan vållar vissa problem eftersom löptiderna på pensionsförpliktelserna är så pass långa. Företagen uppger att de inte upplever några större problem vid fastställandet av aktuariella antagandena, men de svårigheter som ändå kan tänkas uppkomma skiljer sig respondenterna emellan. Valet att redovisa aktuariella vinster och förluster enligt korridorregeln baseras på den minskade volatilitet som detta medför för resultatet. Fördelar med att redovisa över eget kapital är den ökade transparens det medför samt att metoden upplevs som enkel. Nackdelar kan vara volatilitet som uppkommer som en följd av stora aktuariella vinster och förluster. Vad gäller vinstmanipulering i samband med pensionsredovisningen menar en aktuarie att det är fullt möjligt medan de andra aktuarierna hävdar att det hårt styrda regelverket utesluter sådana möjligheter.</p>

<p>Vid ett möte i Lissabon år 2000 bestämdes att det fanns behov av att öka jämförbarheten mellan företags årsredovisningar i olika länder. Detta skulle åstadkommas genom att företag inom EU skulle bli tvungna att följa samma redovisningsstandarder vid upprättande av sina årsredovisningar. Som följd av detta blev IFRS/IAS(International Financial Reporting Standards/International Accounting Standards) år 2005 tvingande för alla börsnoterade</p><p>företag i Sverige. I denna uppsats har vi valt att studera en del i denna standard nämligen IAS 24, Upplysningar om närstående.</p><p>Med en närstående relation menas en part som, direkt eller indirekt, har betydande eller bestämmande inflytande över ett företag. Med detta menas att parten kan påverka ett företags finansiella och operativa strategier. Det är därför viktigt att företagen upplyser om dessa relationer eftersom att de kan påverka verksamheten och därför anser vi att det är ett intressant ämne.</p><p>Problemställningen i denna uppsats är:</p><p>”Hur tillämpar svenska börsnoterade koncernbolag den internationella redovisningsstandarden IAS 24, Upplysningar om närstående?”</p><p>Vårt syfte med uppsatsen har varit att med hjälp av en kvantitativ materialstudie studera om företagen på OMX Stockholm Large Cap. tillämpar IAS 24. Detta har vi gjort genom att granska företagens årsredovisningar och den information som finns i dessa vilket gör att vi intagit ett intressentperspektiv.</p><p>För att undersöka detta har vi använt oss av en positivistisk kunskapssyn och en kvantittiv undersökningsmetod. Utifrån IAS 24 och redovisningens föreställningsram, har vi utformat en undersökningsmall som operationaliserade de upplysningskarv som rekommendationen utgörs av. Med hjälp av undersökningsmallen kodades informationen, rörande närstående, i årsredovisningarna om till sifferdata för att på ett överskådligt sätt kunna se mönster i hur</p><p>företagen tillämpade IAS 24.</p><p>Resultatet av vår studie var att företagen i stort sätt uppfyller de krav som IAS 24, Upplysningar om närstående, ställer. Det fanns dock skillnader i hur standardens olika upplysningskrav uppfylldes. Upplysningar om vilka närståenderelationer som fanns och ersättningen till ledande befattningshavare redovisas på tillfredställande sätt medan upplysningskraven gällande transaktioner med närstående visade ett fåtal brister.</p><p>Redovisningens föreställningsram innehåller ett flertal kvalitativa egenskaper så som begriplighet, relevans, tillförlitlighet, jämförbarhet m.fl. Med utgångspunkt i dessa krav anser vi att det finns brister i hur företagen väljer att presentera sin information gällande upplysningar om närstående. Dessa presenteras ofta på ett icke standardiserat sätt och det kan ifrågasättas om företagens årsredovisningar uppfyller redovisningens grundläggande principer, det vill säga de kvalitativa egenskaperna. Mer eller mindre alla företag visar samma brister gällande placering och utformning av information gällande upplysningar om närstående vilket får oss att anta att de kvalitativa egenskaperna inte är viktiga vid presentation av denna typ av information.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Titel: ”Tyngdlösa fotbollsklubbar - En studie om Immateriella tillgångar i Fotbolls AB”</p><p>Seminariedatum: Tisdagen 22 Januari 2008</p><p>Ämne/kurs: Företagsekonomi C-uppsats, 15 p</p><p>Författare: Olle Alexandersson, Peter Sandén</p><p>Handledare: Per Nordström</p><p>Nyckelord: Immateriella tillgångar, Fotboll, IAS 38, RR 15</p><p>Bakgrund: Den moderna fotbollens kommersiella utveckling innebär att fotbollsklubbar idag i allt större utsträckning drivs som företag. Det är i skrivande stund fyra allsvenska fotbollsklubbar som bedriver delar av verksamheten i AB. Utvecklingen i dagens företaga är att de är alltmer kunskapsinriktade. Den finansiella styrkan sitter inte längre nödvändigtvis i fysiska tillgångar, såsom maskiner och inventarier, utan består allt oftare av icke-fysiska tillgångar som patent, kontrakt och andra legala rättigheter. I de svenska fotbollsaktiebolagens balansräkningar är dock förekomsten av Immateriell tillgångar låg. Är den rådande redovisningsnormens definition av Immateriella tillgångar därmed inte applicerbar i fotbollsklubbars verksamhet eller kan det finnas andra orsaker till att de svenska fotbolls aktiebolagen inte väljer att aktiver Immateriella tillgångar i större utsträckning?</p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att få en djupare förståelse för hur Fotbolls AB resonerar kring Immateriella tillgångar. Vi vill skapa en diskussion kring ämnet och undersöka huruvida det skulle vara möjligt för Fotbolls AB att omvärdera sin syn på aktivering av Immateriella tillgångar.</p><p>Metod: Studien utgår ifrån ett kvalitativt angreppssätt med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Med utgångspunkt i det tolkande synsättet har vi strävat efter sätta respondenten i fokus, för att därmed försöka se på problemet utifrån deras verklighetsbild.</p><p>Teoretisk referensram: Studiens teoretiska referensram utgörs främst av de redovisningsstandarder som styr redovisningen i Sverige. Som komplement till dessa har vi även använt relevant facklitteratur samt vetenskapliga artiklar.</p><p>Empiri: Respondenterna utgörs av revisorer och ekonomichefer som arbetar inom Fotbolls AB samt revisorer med begränsad erfarenhet av fotbollsvärlden. Vi har därmed använt oss av både respondent och informantintervjuer, vilket underlättat möjligheten att belysa problemet ur flera aspekter.</p><p>Slutsatser: Studiens resultat visar att det utifrån konventionella redovisningsregler skulle vara teoretiskt möjligt för Fotbolls AB att aktivera Immateriella tillgångar i större utsträckning än idag, men att Svenska Fotbollsförbundets elitkriterier i dagsläget starkt begränsar dessa möjligheter. Studien pekar på att en ökad aktivering av olika former av Immateriella tillgångar dessutom skulle leda till en mer rättvisande bild av klubbarnas ekonomiska ställning.</p>

<p>Bakgrund:</p><p>År 2005 infördes en ny rekommendation att förvaltningsfastighetsföretag ska redovisa sina fastigheter till verkligt värde istället för anskaffningsvärde med avdrag för avskrivningar som tidigare. Detta nya sätt att redovisa förändrade mycket i den finansiella rapporten men troligtvis även det ekonomiska arbetet.</p><p>Syfte:</p><p>Syftet med denna uppsats är att med hjälp av representanter från några stora förvaltningsfastighetsföretag studera hur företagen ser på att värdera till verkligt värde.</p><p>Metod:</p><p>Studien är utförd genom kvalitativa intervjuer med några stora svenska förvaltningsfastighetsföretag som värderar till verkligt värde. Information är även hämtad från deras årsredovisningar och hemsidor.</p><p>Teori:</p><p>Presentation av de olika lagar och regler som gäller för fastighetsförvaltningsföretagen samt hur man bör utföra värderingen. Även beskrivning på komplikationer med att värdera till verkligt värde och vad som kan tänkas ha förändrats.</p><p>Empiri:</p><p>De intervjuade förvaltningsfastighetsföretagen i en kortare beskrivning samt en presentation av de intervjuer som genomförts.</p><p>Analys:</p><p>Diskussion kring den empiri som framkommit. Koppling till teoridelen samt syftet med studien.</p><p>Slutsats:</p><p>Företagen är väldigt positiva till att värdera till verkligt värde även om det krävt kunskap både för de interna och externa intressenterna. Det har skapats en norm att noterade företag ska redovisa till verkligt värde. Denna norm borde även gälla andra delar i redovisningen, som värderingsmetod och hur värdeökning presenteras i resultaträkningen. Problematik kring redovisningen kvarstår dock gällande bland annat hur den uppskjutna skatten värderas och redovisas. Detta är nått som företagen hoppas på en förändring av.</p>

<p>År 2005 infördes IFRS och IAS som redovisningsregelverk för svenska börsnoterade bolag. Ett par år innan hade övergången påbörjats genom att de noterade bolagen följde redovisningsrådets rekommendationer. En av de nya redovisningsrekommendationerna var att företagen nu kunde kapitalisera sina utvecklingsutgifter. Detta reglerades i IAS 38 samt RR 15. För att detta skulle vara möjligt behövde företagen uppnå ett antal kriterium. Det nya sättet att redovisa forskning och utveckling påverkade nästan alla börsnoterade bolag. Den stora frågan vi ställer oss i den här studien är hur har de kvalitativa redovisningsegenskaperna i svenska börsnoterade företag påverkats i och med aktivering av utvecklingsutgifter enligt IAS 38 samt vilka är de redovisningsprinciper som betonas?</p><p> </p><p>Syftet med studien är att få klarhet i om tillförlitligheten, relevansen, jämförbarheten, begripligheten samt rättvisande bild har påverkats av kapitalisering av utvecklingsutgifter. Vi har även som mål att undersöka hur den allmänna synen är på forskning och utvecklingsredovisningen samt vilka redovisningsprinciper som är framträdande. Genom en kvalitativundersökning med intervjuer av redovisningsspecialister kommer problemformuleringen sökas svar på.</p><p> </p><p>Undersökningen bygger på en referensram med fokus på de olika redovisningsregler som varit framträdande de senaste åren. Undersökningen bygger också på teorier kring hur informationsmängden har förändrats samt hur intressenter, främst aktieägare ser på dagens forskning och utvecklingsutgifter.</p><p> </p><p>Respondenterna är överlag nöjda med IAS 38’s hantering av forskning och utvecklingsutgifter och synen på kapitalisering av utvecklingsutgifter är positiv. Vår studie visar att respondenterna anser att avgränsningen mellan forskning och utvecklingsfas är välavvägd i IAS 38 och att de skillnader som finns mellan IFRS regelverket och regelverk för onoterade bolag främst beror på förenklingsskäl och försiktighetstänk. Vår undersökning visade även att matchningsprincipen har fått ett större utrymme i forskning och utvecklingsredovisning medan försiktighetsprincipens betydelse har avtagit.</p><p> </p><p>Vi kan också dra följande slutsatser kring de kvalitativa redovisningsegenskaperna. Relevansen samt rättvisande bild har enligt samtliga respondenter förbättrats på grund av forskning och utvecklingsredovisning enligt IAS 38. Vi kan dock inte dra några slutsatser kring huruvida tillförlitligheten och begripligheten påverkats av IAS 38’s intåg då respondenternas meningar var delade. Däremot kan vi utifrån vår studie konstatera att det finns tydliga indikationer på att jämförbarheten har ökat mellan svenska börsnoterade företag gällande forskning och utvecklingsredovisning i enlighet med IAS 38.</p>