Background: The last few years a globalization of the capital market has occurred. This have led to that it is more important for the companies that their financial information can be compared with other companies in order to compete on same grounds. In order to fa-cilitate for the companies within EU to compete with other companies and in order to strive for an internal market EU decided that IFRS should be used by all listed companies within the union. Problem: In 2006 the first financial reports according to IFRS will be published, and then it will be interesting to investigate how the companies have chosen to communicate the transition to its stakeholders. According to IFRS some information is compulsive but the companies have chosen to disclose voluntary information to a different degree. Purpose: The purpose of this study is to describe to what extent the Swedish listed com-panies have reported the transition to IFRS in their consolidated financial statements. Method: In this essay a quantitative method have been chosen in order to find general re-lations. The data collection is done with help of an evaluation model that have been devel-oped for this study. The data have been collected from the chosen companies’ annual re-ports. Conclusion: The study shows that the amounts of information about the transition to IFRS within the company’s annual reports vary a lot. The result of the transition is also varying. The study shows a connection between the companies’ net sales and how much in-formation the companies publish in their annual reports. The study found no relation be-tween how the transition to IFRS affected the companies equity or the result and how much voluntary information that was disclosed. / Bakgrund: De senaste åren har en stark globalisering av kapitalmarknaden skett. Detta har lett till att det har blivit viktigare för företagen att deras finansiella information kan jämföras med andra företag för att konkurrera på samma grunder. För att underlätta för företagen inom EU att konkurrera med andra företag och för att fortsätta strävan efter en inre marknad har EU beslutat att IFRS skall tillämpas av alla börsnoterade företag inom unionen. Problem: 2006 kommer de första årsredovisningarna enligt IFRS att publiceras, det är då intressant att undersöka hur företagen valt att kommunicera övergången till sina intressen-ter. I IFRS anges att en del information är tvingande men företagen har valt att I olika om-fattning ha med frivillig information. Syfte: Att beskriva i vilken omfattning de svenska börsnoterade företagen har rapporterat övergången till IFRS i sin koncernredovisning. Metod: I denna uppsats har en kvantitativ metod valts för att generella samband skall hit-tas. Datainsamlingen sker genom ett utvärderingsunderlag som utvecklats för denna studie. Data har samlats in från de utvalda företagens årsredovisningar. Slutsats: Undersökningen visar att mängden information om övergången till IFRS i företagens årsredovisning varierar kraftigt. Även resultatet är varierande. Det finns ett samband mellan företagens omsättning och hur mycket information företagen publicerar I sina års-redovisningar. Det finns dock inget samband mellan hur övergången till IFRS påverkat eget kapital eller resultat och mängden information.

Som en följd av det ökade behovet av global kapitalanskaffning har kravet på jämförbar redovisning mellan länder ökat. EU har därför som målsättning att skapa en mer harmoniserad och effektiv kapitalmarknad inom unionen. I juli 2002 antog Europaparlamentet och rådet en förordning om tillämpning av internationella redovisningsstandarder, IAS-förordningen. Sedan 1 januari, 2005 är det krav på att alla noterade europeiska företag i koncernredovisningen skall tillämpa de internationella redovisningsstandarderna, International Financial Reporting Standards (IFRS) och International Accounting Standards (IAS). IAS 39 standarden uppfattas som den svåraste och mest komplexa av IAS/IFRS standarderna. Samtidigt är det centrala syftet med harmoniseringsprocessen inom EU att skapa en mer jämförbar, enhetlig och transparant kapitalmarknad. Vårt syfte är att skapa en förståelse för olika svenska bankers, myndigheters samt redovisningskunnigas inställning till harmoniseringen av redovisningen och konsekvenserna av IAS 39 tillämpningen. Utifrån detta skall vi analysera om tillämpningen av IAS 39 går emot harmoniseringens mål om att skapa en mer jämförbar och rättvisande redovisning. För att skapa en ökad förståelse av respondenternas uppfattning av harmoniseringen av redovisningen och IAS 39 har vi valt ett kvalitativt angreppssätt på vår fallstudie. För att besvara uppsatsens syfte har vi valt att intervjua företrädare för tre banker samt fyra myndigheter eller redovisningskunniga. Det vi kommer fram till i vår undersökning är att harmoniseringen av redovisningen till följd av införandet av det internationella regelverket IAS/IFRS uppfattas som något positivt av samtliga respondenter. Då länderna själva får välja vem som skall tillämpa IAS/IFRS regelverket leder det till en sämre jämförbarhet mellan de olika ländernas redovisningar. Respondenterna anser att sambandet mellan redovisning och beskattning utgör ett hinder för tillämpningen av IAS/IFRS i juridisk person. Valmöjligheterna avseende säkring av finansiella instrument som finns i IAS 39 leder till en svårare jämförelse mellan företagen. Men det ger däremot en möjlighet att redogöra för en mer rättvisande bild av företagens verksamhet utifrån hur de bedömer att företaget speglas bäst. Värdering till verkligt värde av de flesta finansiella instrumenten ger en mer relevant och aktuell bild, men är problematisk om det inte finns en aktiv marknad. En konsekvens av den administrativt krävande IAS 39 är att de undersökta bankerna har minskat sitt användande av säkringsredovisning vilket leder till en ökad riskexponering. Bankerna upplever att IASB inte har tagit hänsyn till hur bankernas verksamhet fungerar i praktiken. Detta tyder på att det finns ett glapp mellan den normativa grundtanken bakom IAS 39 och den praktiska tillämpningen av standarden i bankerna.

Syfte Syftet med denna uppsats är att analysera vilka effekter införandet av internationellt gällande redovisningsregler har på den svenska redovisningen. Detta ska belysas genom studerandet av hur IAS 38 har påverkat redovisningen av varumärken. Metod Studiens kommer att bedrivas med en kvalitativ ansats där datainsamlingen kommer att ske genom intervjuer och skriftliga källor. Slutsatser Studien visar att implementeringen av IAS 38 ej görs på ett enhetligt sätt och att inte samma metoder för att värdera varumärken används av företagen vilket skapar problem med jämförbarheten mellan olika företag. Vidare visar studien att varumärken är en av de vanligaste tillgångarna som identifieras vid förvärv och att företagen oftast överväger en särskiljning av varumärket från goodwill vilket visar att implementeringen av IAS 38 är på god väg. Slutsatser som dras av studien är att det kommer att krävas tid och även en specialisering inom revisionsbranschen för att implementeringen av internationaliseringen ska få full effekt, vilket är att skapa enhetlighet, jämförbarhet och ett rättvisare värde på företaget på en internationell nivå. / Aim The aim of the thesis is to analyse what impact the current international accounting standards have on Swedish accounting. This will be illustrated through the study of the affect of IAS 38 on the accounting of brands. Methodology The thesis will be investigated through a qualitative approach with collected data from interviews and written sources. Conclusion The study shows that the implementation of IAS 38 is not carried out in a homogeneous way. The companies are not using the same methods in their valuations of brands and that causes problems when comparing different companies. Moreover, the essay demonstrates that the brand of a company is one of the most common assets identified in company acquisitions. That companies often consider a distinction between the brand and goodwill shows that IAS 38 is well on its way to be established. The conclusions drawn from this study are that for the implementation of the internationalization to succeed it will require both time and a specialization within the accountancy branch. The aim of the adaptation of IAS 38 is to create homogeneity, comparability and a more equal value of the companies on an international level.

Sedan år 2005 är börsnoterade företag i Sverige tvingade att följa internationella redovisningsregler utfärdade av IASB. Det innebär att nya standarder gällande värdering av tillgångar ska tillämpas. De nya värderingsreglerna har utvecklats för att redovisningen ska innehålla relevant finansiell information. Det har medfört att förvaltningsfastigheter, som definieras i IAS 40, kan värderas till verkligt värde. Dock är verkligt värde regleringen relativt otydlig och kan ge upphov till eventuell övervärdering av tillgångar. Risken för övervärdering anses påverka fastighetsbranschen mer än andra branscher, till exempel handelsbranschen, som inte följer samma reglering. Utifrån detta, syftar följande studie till att undersöka om fastighetsbranschen löper större risk för övervärdering jämfört med handelsbranschen. Studien avgränsades till att undersöka 30 börsnoterade företag från Sverige; 15 företag från fastighetsbranschen och 15 företag från handelsbranschen. Empirin samlades in i form av kvantitativ data som hämtades från årsredovisningarna för de senaste 5 åren och analyserades sedan kvalitativt. Slutsatsen visade att branscherna hade vissa likheter men även olikheter gällande värderingen. Fastighetsbranschen uppvisade en risk för övervärdering då det gällde de individuella företagen jämfört med handelsbranschen där det inte fanns någon tendens alls. Denna mindre skillnad mellan branscherna antogs bero på de olika regelverken för värdering, IAS 40 och IAS 2.

Bakgrund: Med införandet av IFRS år 2005 tillkom en mängd nya standarder varav en utav dessa var IAS 36 p.134. En viss osäkerhet förelåg gällande tolkningen av upplysningskraven vid nedskrivningsprövningen av goodwill. Därtill finns risken att företagen utelämnar information baserat på subjektiva antaganden. Nu är det upp till bevis: Har företagen förbättrat sin upplysning i enlighet med IAS 36 p.134? Syfte: Syftet är att undersöka om företagen har förbättrat upplysningen i enlighet med IAS 36 p.134 sedan införandet av IFRS år 2005. Delsyftet är att undersöka om företag som redovisar en stor andel goodwill förbättrat sin upplysning i en större utsträckning jämfört med företag som redovisar en liten andel goodwill. Metod: En kvantitativ metod tillämpades och empiri samlades in i form av sekundärdata. Därmed granskades företagens årsredovisningar, specifikt posterna goodwill, eget kapital och noten om nedskrivningsprövningen av goodwill. Empiri: Empirin visade att 41,8 % av upplysningskraven uppfylldes år 2005, 59,4 % av upplysningskraven uppfylldes år 2008 och 75,6 % av upplysningskraven uppfylldes år 2011. Analys: Företagen har signifikant förbättrat sin upplysning i enlighet med IAS 36 p.134 mellan åren 2005 och 2008 samt 2008 och 2011. Företag som redovisar en stor andel goodwill har dock inte förbättrat sin upplysning i en större utsträckning jämfört med företag som redovisar en liten andel goodwill. Slutsats: Företagens årsredovisningar har ökat i transparens vilket har lett till att företagens intressenter lättare kan förlita sig på det redovisade värdet av goodwill. Årsredovisningarna har även sedan år 2005 blivit allt mer jämförbara vilket hjälper investerare fatta bättre ekonomiska beslut vid investeringar. / Background: The introduction of IFRS in 2005 added a number of new standards - one of these was IAS 36 p.134. Some businesses had a hard time interpreting the standard while others might be omitting important information due to subjective assumptions. Thus, the investigation begins: Have businesses improved their disclosure of information in accordance with the requirements in IAS 36 p.134? Purpose: The purpose is to research if businesses have improved disclosing information in accordance with IAS 36 since the introduction of IFRS in 2005. A secondary purpose is to examine if businesses accounting for a larger share of goodwill have improved disclosing the information to a greater extent than businesses accounting for a smaller share of goodwill. Methods: The study was accomplished using a quantitative method. We used secondary data in the form of financial reports and noted the businesses’ amount of goodwill, equity and the footnote about goodwill. Empirical: The study revealed that 41,8 % of the disclosure requirements were met in 2005, 59,4 % of the requirements were met in 2008 and 75,6 % of the requirements were met in 2011. Analysis: The various x2 tests showed that businesses significantly have improved in meeting the disclosure requirements in IAS 36 p.134 since year 2005 until year 2011. Businesses accounting for a larger share of goodwill have not significantly improved disclosing the information to a greater extent than businesses accounting for a smaller share of goodwill. Conclusion: Businesses’ financial reports have become more transparent throughout time. Thus, users of financial statements are now able to deem the value of goodwill trustworthy. Finally, financial reports have become more comparable.

Sedan 2005 ska företag pröva goodwills nedskrivningsbehov minst en gång årligen. Det här regleras i IAS 36 där det finns instruktioner om hur nedskrivningsprövningarna ska gå till. Dock har det i tidigare studier konstaterats att informationen som lämnas i anslutning till prövningarna inte är tillräcklig för att ge läsaren den användbarhet som bör finnas. Därför har författarna av uppsatsen genomfört en fallstudie med syfte att beskriva hur åtta företag motiverar sina nedskrivningsprövningar. Syftet med uppsatsen var att studera hur åtta börsnoterade företag som redovisar enligt IAS/IFRS värderar sin goodwill i samband med nedskrivningsprövningar. Tyngdpunkten låg på de motiveringar som låg till grund för värderingarna. Uppsatsen grundar sig på en kvalitativ fallstudie där årsredovisningar för åtta företag har studerats. Urval av företag har skett bland de koncerner som redovisar enligt IAS/IFRS och finns börsnoterade på OMX Stockholm, Large Cap. Slutsatsen av fallstudien är att företagens årsredovisningar innehåller upplysningar av olika kvalitet och kvantitet rörande nedskrivningsprövningarna. De största skillnader som uppsatsen har uppmärksammat är företagens olika redogörelser av de variabler som påverkat värderingen av goodwillvärdena. Brister har främst rört avsaknaden av motiveringar i samband med företagens kassaflödesprognoser. / Since the year of 2005 companies must do annual impairment tests of goodwill. IAS 36 provides instructions and regulations for the impairment tests, but recent studies have shown that several companies lack of adequate information in their annual reports. By doing a case study of eight companies the writers of this essay had the purpose to investigate how the impairment tests were explained in the annual reports. The purpose of this study was to describe the way companies estimated goodwill during their impairment tests, according to IAS/IFRS. Most attention was paid on the explanations that the estimates were based on. To investigate the impairment tests a qualitative case study of eight companies ́ annual reports was applied. The selection of companies was restricted to the OMX Stockholm, Large Cap. The conclusion of the study is that the annual reports contains information of various quality and quantity regarding the impairment tests. Most variances is to be found in the reports of the variables that have lead up to the estimated values. Particularly, shortages in the explanations in connection with the cash flow forecasts have been recognized.

Syfte: Huvudsyftet är att undersöka effekterna av införandet av IAS inom fastighetsbranschen och se om de nya principerna har lett mot en mer värderelevant redovisning. Delsyftet är att se på införandets effekter på det egna kapitalet, samt att utröna förhållanden före och efter införandet, då sett till två tidsperioder 2000-2004 och 2005-2009. Metod: Undersökningen är en totalundersökning som innefattar tio stycken företag. Studien sträcker sig från år 2000 - 2009 där 2000 - 2004 är perioden innan införandet av IAS 40 och perioden 2005 - 2009 är efter införandet. CAPM och Tobins Q används för att se om det finns skillnader i eget kapital samt eget kapital i förhållande till börskurs före och efter införandet.   Teori: Undersökningen utgår från Finansieringsteori, Effektiva marknadshypotesen, Capital Asset Pricing Model (CAPM), Tobins Q, Redovisningsteori, Beslutsfattande och Human Information Processing Empiri: I kapitlet illustreras undersökningen i tabeller och diagram. Statistik programmet SPSS har använts för bearbetning av data och illustreras även i diagram för CAPM och Tobins Q. Ytterligare en tabell visas för substansrabatt och substanspremie för att se hur pass väl aktiepriset och eget kapital överensstämmer.  Slutsats:         Det finns ingen signifikans för att införandet av den nya redovisningspraxisen, IFRS/IAS, har lett till att börskursen kongruerar mer med eget kapital för perioden 2005-2009 än perioden innan införandet 2000-2004.   Det går inte att påvisa någon signifikans för att införandet av IFRS/IAS har påverkat kostanden för eget kapital mätt under perioden 2000-2009. / Purpose:  The main purpose is to examine the effects of the implementation of IAS in the real-estate business and see if the principles have led to a more value relevance accounting. The study also examines the effects on equity before and after the introduction over two periods, 2000-2004 and 2005-2009.  Methods: The survey includes teen business. The study extends from 2000 - 2009 where 2000 - 2004 is the period before the introduction of IAS 40 and the period 2005 - 2009 is after the introduction. CAPM and Tobins Q will be examined to see whether there exist differences in equity and equity in relation to the share price after the introduction.    Theoretical: The study is based on Finance theory, Efficient market hypothesis, Capital Asset Pricing Model (CAPM), Tobins Q, Accounting theory, Decision making and Human Information Processing Empirical: This chapter illustrates the survey in charts and graphs. The statistical software SPSS was used for processing data and is also shown in diagrams for CAPM and Tobins Q for the development of all business together. Another table shows discount or premium so that stock buyers can evaluate how well the stock price and equity line. Conclusion:    There is no significant that the introduction of the new accounting principle, IFRS/IAS has led to the conclusion that the share price correlates more with equity for the period 2005-2009 than before the introduction 2000-2004. It is unable to demonstrate any significance that the introduction of IFRS/IAS has affected the cost of equity measures over the period 2000-2009.

Bakgrund: IFRS 8 är sedan 1 januari 2009 obligatorisk för samtliga börsnoterade företag i Sverige. Den stadgar att företagen ska tillämpa ett ledningsperspektiv, vilket innebär att den externa segmentsrapporteringen ska spegla den interna rapporteringen. Detta skiljer sig från tidigare regler i IAS 14, där rapporteringen skulle ske efter övriga externredovisningsprinciper i IFRS. Förespråkare till IFRS 8 menar att det ger en bättre insyn i företaget vilket underlättar för investerare och analytiker att fatta beslut och göra prognoser. Kritiker menar dock att IFRS 8 försvårar jämförelser mellan företag samt leder till att företaget lämnar ut mer konkurrenskänslig information. Syfte: Studiens syfte är att undersöka om det förväntade resultatet av IFRS 8 har uppnåtts. Studien ämnar även undersöka om företag påverkats av IFRS 8. Genomförande: Som primär data har en kvalitativ datainsamling använts, bestående av intervjuer med sex företag noterade på Nasdaq OMX Stockholm. Den primära datan från den kvantitativa datainsamlingen består av en enkät skickad till 233 företag noterade på Nasdaq OMX Stockholm. Sekundär data har även samlats in genom litteraturstudier. Resultat: Majoriteten av företagen har inte genomfört en förändring av sammansättningen av segment samt segmentsupplysningar. Överlag ansåg inte företagen att användarna fått en bättre inblick i företagens rapportering. De menade dock att det är viktigt att lämna ut information till företagets intressenter. IFRS 8 ledde inte heller till någon kostnadsbesparing för företagen. / Background: IFRS 8 is since 1 January 2009 mandatory for all listed companies in Sweden. It states that companies must implement a management approach, which means that the external reporting of segments should reflect the internal reports. This differs from the previous rules in IAS 14, in which the information should correspond with the other external IFRS accounting principles. Proponents to IFRS 8 argue that the standard gives a better insight into the company which makes it easier for investors and analysts to make decisions and prognosis. Critics argue that IFRS 8 prevents comparisons between companies and force the company to disclose more competitively sensitive information. Aim: Purpose of this study is to examine if the expected benefits of IFRS 8 has been achieved. The study will also examine whether firms is affected by IFRS 8. Completion: The authors used a qualitative data collection consisting of interviews with six companies listed on the OMX Nordic Exchange Stockholm, and the quantitative data collection consists of a survey sent to 233 companies listed on the OMX Nordic Exchange Stockholm as primary data. Secondary data was also gathered through literature studies. Conclusions: The study has revealed that the majority of companies have not implemented a change in the composition of segments and segment information. The majority of the companies did not consider the users to have gained a better insight into the corporate reporting. They argued though that it is important to provide information to its stakeholders. IFRS 8 did not lead to any cost savings for companies.

Since 2005 all companies listed on a regulated stock exchange within the European Union are required to present their financial reports in accordance with International Financial Reporting Standards (IFRS) and International Accounting Standards (IAS). The purposes of these standards are to accomplish international harmonization of accounting rules to make financial reports more comparable. However, recent research has shown that some firms tend to use goodwill strategically in a business combination by manipulating the acquired assets and consciously allocate the intangible assets to goodwill to reduce the depreciation in the income and decrease costs. This phenomenon may reduce the comparability between financial reports and thus has an opposite effect on the purpose of IFRS and IAS.The aim of this study is to show how the companies involved in this study allocate goodwill strategically. Furthermore, the introduction of the new standards has contributed to that goodwill now is a subject for impairment test, therefore we want to show whether this affected the comparability of the companies in this study.An empirical study was conducted, based on interviews with four Swedish managers. The empirical findings are discussed in the light of the IASB Conceptual Framework, IAS 36 impairment test, allocation of goodwill and the comparability between companies. Our study reveals that three of four companies has a strategy for allocating goodwill. It is also clear that comparability has been reduced by the introduction of IAS 36; all respondents agree and highlight the problem of subjectivity of the management.

Titel: Risk och osäkerhetsfaktorer i årsredovisningen   Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi   Författare: Ann Forsström och Mikael Örtenvik   Handledare: Fredrik Hartwig   Datum: 2012 – April   Syfte: Syftet med vår studie är att undersöka den frivilliga rapporteringen av risk och osäkerhetsfaktorer i årsredovisningar.   Metod: Vi har använt en abduktiv ansats och genomfört en kvalitativ såväl som kvantitativ innehållsanalys av utvalda bolags årsredovisningar. Vi prövar 5 olika hypotester genom multipel regessionsanalys. Vår insamlade data redovisas både i tabell- och textform.   Resultat & slutsats: Undersökningen visar att det finns en signifikans i hypotes 5: det finns ett samband mellan ett bolags skuldsättningsgrad och antalet redovisade risker och osäkerheter.  Övriga hypoteser har ingen signifikans och förkastas därmed. Vid genomgången av undersökningsbolagens årsredovisningar finner vi dock att det finns betydande skillnader i redovisningen av risker och osäkerheter mellan de undersökta bolagen.    Förslag till fortsattforskning: Det skulle vara intressant med en jämförelse av bolag som verkar inom samma typ av försäljning t ex. tjänstesektorn inom IT och där göra en djupare analys av vilka typer av risker bolagen utsätts för och hur de hanterar dem, en kvalitativ undersökning med intervjuer.   Uppsatsens bidrag:  Uppsatsen kan, av intressenter i branschen industri, ses som en upplysning om hur väl bolagen tillämpar reglerna kring risk- och osäkerhetsfaktorer.   Nyckelord: Risk, osäkerhetsfaktorer, ÅRL, IAS, årsredovisning. / Title: Risk and uncertainties in annual report   Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration   Author: Ann Forsström and Mikael Örtenvik   Supervisor: Fredrik Hartwig   Date: 2012– April   Aim: The aim of our study is to investigate the voluntary reporting of risks and uncertainties in the financial statements.   Method: We used an abductive approach and perform a qualitative as well as quantitative content analysis of selected company´s annual reports. We test five different hypothesis by multiple regression analysis. Our collected data is presented both in tabular and textual form.   Result & Conclusions: The survey shows that there is an significance in hypothesis 5: there is a correlation between a company's gearing and the number of reported risks and uncertainties. Other hypotheses have no significance and hence rejected. In evaluating the companies' annual survey, we find that there are significant differences in the reporting of risks and uncertainties among the surveyed companies.   Suggestions for future research: It would be interesting to compare the companies working in the same type of sale for example. services in IT and where to do a deeper analysis of the types of risks companies are exposed to and how they handle them, a qualitative study with interviews.   Contribution of the thesis: The essay may, by stakeholders in the business industry, seen as an enlightenment on how well companies are applying the rules on risk and uncertainties.   Key words: Risk, uncertainties, ÅRL, IAS, annual report.