Steiner, J. The impact of implementation of IFRS 16 on financial situation of lessee in selected industry sectors. Diploma thesis. Brno: Mendel University in Brno, 2017. The diploma thesis deals with impact of implementation of new IFRS 16 standard on the lessee. The first part of the thesis defines lease, describes the lease financing and distinguishes types of leases. After that lease is described in the framework of international accounting standards, the current treatment IAS 17 is analyzed, there are described the main problems leading to the need for change, explained capitalization of lease and the new IFRS 16 standard is analyzed. The end of the first part focuses on issues relating to financial ratios. In the second part of the thesis comparison of reporting of lease according to IAS/IFRS and US GAAP is performed, there are identified lease intensive sectors, quantified impact of implementation of IFRS 16 on financial statements of lessee and its effect on selected financial ratios and Altman model is calculated. The conclusion summarizes all findings and recommendations formulated by author.

Abstrakt Titel: Svenska revisorers uppfattning av goodwillredovisning enligt IFRS Nivå: C -uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Elin Elmehagen och Tomas Friberg Handledare: Jan Svanberg Datum: 2014- maj Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka svenska revisorers uppfattning av goodwillredovisning enligt internationella redovisningsstandarder, IFRS. Mer specifikt syftar studien till att undersöka huruvida svenska revisorer anser att det existerar ett manipulativt beteende vid goodwillredovisning enligt IFRS och vilka bakgrundsfaktorer som kan förklara revisorernas uppfattningar. Metod: Vi har använt oss av en elektronisk enkätundersökning. Enkäten skickades ut till 732 svenska godkända och auktoriserade revisorer. Vi fick 92 svar vilket ger en svarsfrekvens på 12,57 %. Resultaten redovisas genom att vi presenterar tabeller med förklarande text. Resultat & Slutsats: Utifrån studien har det framgått att det finns två linjer av tankegångar angående goodwillredovisning enligt IFRS bland svenska revisorer. Den första linjen anser att företagsledningen har ett opportunistiskt beteende vid goodwillnedskrivningar. Den andra linjen anser att värderingar av goodwill baserade på framtida kassaflöden är att föredra samt att IFRS bestämmelser om regelbundna prövningar av goodwillnedskrivning anses som god praxis jämfört med tidigare bestämmelser då avskrivningar skedde på årsbasis. Förslag till fortsatt forskning: Det vore intressant att se en liknande studier efter förändringarna i det nya reglementet som kommer att gälla från och med 2016. Dessa kommer ändra reglerna för hur goodwillnedskrivningar ska göras. Det vore också intressant att göra en mer kvalitativ undersökning på samma problemområde för att få fram en mer djupgående förståelse för revisorernas åsikter. Uppsatsens bidrag: Studien har identifierat vilka åsikter revisorer har angående goodwillredovisning enligt IFRS den resultatstyrning reglerna ger möjlighet till. Detta är intressant att studera för andra revisorer, standardsättare, företag och intressenter.  Nyckelord: Goodwill, Goodwillredovisning, IFRS, Nedskrivningar, IAS, Sverige / Abstract Title: Swedish auditors' perception of goodwill accounting under IFRS Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author: Elin Elmehagen and Tomas Friberg Supervisor: Jan Svanberg Date: 2014 – May Aim: The purpose of this study is to investigate Swedish accountants perception of goodwill accounting in accordance with International Financial Reporting Standards, IFRS. More specifically, the study aims to investigate whether Swedish auditors believe that there exists a manipulative behavior in goodwill accounting under IFRS and the background factors that may explain the auditors' perception. Method: We have used an electronic survey. The questionnaire was sent to 732 Swedish approved and certified public accountants. We received 92 responses giving a response rate of 12,57 %. The results are reported by presenting tables with explanatory text. Result & Conclusions: Based on the study there has shown that there are two lines of thoughts regarding goodwill accounting under IFRS among Swedish auditors. The first line thinks that management behaves opportunistically in goodwill impairment. The second line believes that valuations of goodwill based on future cash flows are preferable and that the IFRS provisions on periodic tests of goodwill impairment is considered as a good practice compared to the precious rules when deprecations were done on an annual basis Suggestions for future research: It would be interesting to see a similar study after the changes that will take place 2016. These will change the rules for how goodwill impairment should be done. It would also be interesting to make a more qualitative survey on the same problem area in order to obtain a deeper understanding of auditors' opinions.  Contribution of the thesis: This study has identified the opinion of auditors regarding goodwill accounting under IFRS and the management earnings these rules allow for. This is interesting to study for other auditors, standard setters, companies and stakeholders. Key words: Goodwill, Goodwill Accounting, IFRS, Impairments, IAS, Sweden

This qualitative and descriptive essay discusses pharmaceutical companies’ financial reporting of research and development expenditures, if separate acquisitions and development expenditure for internally generated intangible assets are expensed or capitalized, and the reason for this. The problem statements are: How do pharmaceutical companies report their development and research expenditures? Why do pharmaceutical companies choose to expense or capitalize their separate acquisitions and development expenditures for internally generated intangible assets? Interviews have been conducted with pharmaceutical companies that comply with IFRS in their consolidated reporting and which conduct research and development. It is internally generated intangible assets and separate acquisitions that are in focus of this study. Since 2005 it is mandatory for publicly listed companies in the EU to apply to IFRS (International Financial Reporting Standards) in their consolidated reporting. Since IFRS rules are principle based this allows for a more flexible application of accounting standards, which contributes to a subjective interpretation. Expenditures for research and development should be reported either by direct expensing in the income statement or capitalization as an intangible asset in the balance sheet if certain criteria according to IAS 38 are met. Choice of method affects the company´s key ratios along with the balance and income statements and it is the companies themselves which are to determine whether these conditions are met or not. Institutional theory has been used to establish whether companies’ choice of expensing or capitalizing can be explained through different forms of isomorphism, habits and practices, or if choice of method is based on the organization and its environment´s mutual dependency and how the stake holders will perceive the company. Evidence shows that it is mainly coercive isomorphism through laws and regulations that govern the choice of method, but also habits and practices as well as mimetic isomorphism to achieve legitimacy affect choice of method.

Bakgrund och problemformulering: Värdering till verkligt värde har kritiserats för att ge subjektiva och opålitliga värderingar. IFRS 13 är en standard vars syfte är att öka tillförlitligheten genom att kategorisera indata vid värdering till verkligt värde i tvingande steg.  Förvaltningsfastigheter är ett tillgångsslag som värderas till verkligt värde, vilket gör att IFRS 13 är tvingande för noterade fastighetsbolag vid värderingen av dessa. Syfte: Studiens syfte är att undersöka huruvida IFRS 13 gett någon effekt på fastighetsbolagens värdering av förvaltningsfastigheter. Vidare ämnar studien även undersöka hur en extern värdering används vid fastställandet av det bokförda värdet. Metod: Studien genomförs med en kvantitativ metod där samtliga fastighetsbolag i populationen ingår. Utifrån bolagens årsredovisningar har data hämtats som sedan sammanställts. Referensram: Referensramen utgörs av redovisningsstandarder, teorier som behandlar värde som begrepp samt tidigare forskning. Empiri: Samtliga bolag baserar värderingen av förvaltningsfastigheter till verkligt värde på icke observerbar data genom en avkastningsmetod. Detta gäller för samtliga år. Gällande fördelning mellan intern och extern värdering samt hur en eventuell extern värdering används vid fastställandet av det bokförda värdet av förvaltningsfastigheterna har skillnader mellan bolagen trätt fram. Slutsats: Införandet av IFRS 13 har inte visat sig ge någon effekt för fastighetsbolagen vid värdering till verkligt värde av förvaltningsfastigheter. Majoriteten av bolagen använder någon form av extern värdering. Däremot föreligger det skillnader i andelen av fastighetsbeståndet som värderas externt samt om det bokförda värdet är fastställt enligt intern eller extern värdering. / Background and research issue: Fair value measurement has been criticized to result in subjective unreliable valuations. The purpose of IFRS 13 is for the fair value measurements to be more reliable by categorizing the input data in a mandatory hierarchy. Investment properties represent a kind of asset that is measured at fair value. Listed real estate companies are thereby obligated to report in accordance with IFRS 13. Purpose: The purpose of the study is to examine whether the implementation of IFRS 13 has resulted in any effect on the real estate companies valuation of investment properties. The further purpose of the study is to explore how external valuation is used when determining the book value. Method: The study uses a quantitative method where the entire population is included. Through annual reports from respective real estate company the data relevant to the study has been collected and compiled. Framework: Accounting standards, value theories and previous literature works as the framework for the study. Empiricism: Common for all studied years is that all the included companies discount cash flows based on unobservable input data when estimating the fair value of their investment properties. Differences has appeared in the usage of external appraisers and which valuation, internal or external, that the book value is based upon. Conclusion: The implementation of IFRS 13 has proven to not result in any effect on the real estate companies’ choice of input data and method of valuation, when estimating the fair value of investment properties. The majority of companies use external appraisers in some kind of purpose.  However, the study shows differences in the amount of investment properties valued by external appraisers together with which valuation the book value has been based upon.

<p>För att internationellt harmonisera redovisningsregler, tillämpar vi i Sverige från 2005 IAS/IFRS-regler. I vår studie har vi undersökt hur en svensk kreditgivare påverkats efter införandet av en av dessa nya regler, IAS 40, som behandlar redovisning av förvaltningsfastigheter i koncernredovisningen. IAS 40 innebär att fastighetsförvaltande företag kan välja att redovisa förvaltningsfastigheter till avskrivet anskaffningsvärde eller verkligt värde.</p><p>Vi har som underlag för vår undersökning intervjuat kreditanalytiker på Nordea samt använt oss av litteraturstudie bestående av två uppsatser. Det vi kommit fram till är att kreditgivarna påverkas av den nya lagregleringen, men inte i speciellt stor utsträckning. Detta främst på grund av att när kreditgivarna i kreditgivarprocessen analyserar ett bolag, intresserar de sig främst på framtida förväntade kassaflöden. Värdering av förvaltnigsfastigheter enligt IAS 40 påverkar främst företagets redovisade resultat och balansräkning.</p>

<p>Som en följd av det ökade behovet av global kapitalanskaffning har kravet på jämförbar redovisning mellan länder ökat. EU har därför som målsättning att skapa en mer harmoniserad och effektiv kapitalmarknad inom unionen. I juli 2002 antog Europaparlamentet och rådet en förordning om tillämpning av internationella redovisningsstandarder, IAS-förordningen. Sedan 1 januari, 2005 är det krav på att alla noterade europeiska företag i koncernredovisningen skall tillämpa de internationella redovisningsstandarderna, International Financial Reporting Standards (IFRS) och International Accounting Standards (IAS). IAS 39 standarden uppfattas som den svåraste och mest komplexa av IAS/IFRS standarderna. Samtidigt är det centrala syftet med harmoniseringsprocessen inom EU att skapa en mer jämförbar, enhetlig och transparant kapitalmarknad.</p><p>Vårt syfte är att skapa en förståelse för olika svenska bankers, myndigheters samt redovisningskunnigas inställning till harmoniseringen av redovisningen och konsekvenserna av IAS 39 tillämpningen. Utifrån detta skall vi analysera om tillämpningen av IAS 39 går emot harmoniseringens mål om att skapa en mer jämförbar och rättvisande redovisning. För att skapa en ökad förståelse av respondenternas uppfattning av harmoniseringen av redovisningen och IAS 39 har vi valt ett kvalitativt angreppssätt på vår fallstudie. För att besvara uppsatsens syfte har vi valt att intervjua företrädare för tre banker samt fyra myndigheter eller redovisningskunniga.</p><p>Det vi kommer fram till i vår undersökning är att harmoniseringen av redovisningen till följd av införandet av det internationella regelverket IAS/IFRS uppfattas som något positivt av samtliga respondenter. Då länderna själva får välja vem som skall tillämpa IAS/IFRS regelverket leder det till en sämre jämförbarhet mellan de olika ländernas redovisningar. Respondenterna anser att sambandet mellan redovisning och beskattning utgör ett hinder för tillämpningen av IAS/IFRS i juridisk person. Valmöjligheterna avseende säkring av finansiella instrument som finns i IAS 39 leder till en svårare jämförelse mellan företagen. Men det ger däremot en möjlighet att redogöra för en mer rättvisande bild av företagens verksamhet utifrån hur de bedömer att företaget speglas bäst. Värdering till verkligt värde av de flesta finansiella instrumenten ger en mer relevant och aktuell bild, men är problematisk om det inte finns en aktiv marknad. En konsekvens av den administrativt krävande IAS 39 är att de undersökta bankerna har minskat sitt användande av säkringsredovisning vilket leder till en ökad riskexponering. Bankerna upplever att IASB inte har tagit hänsyn till hur bankernas verksamhet fungerar i praktiken. Detta tyder på att det finns ett glapp mellan den normativa grundtanken bakom IAS 39 och den praktiska tillämpningen av standarden i bankerna.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Bakgrund: En ökad handel över nationsgränserna har skapat en efterfrågan på ett internationellt redovisningsspråk. IASB har därför skapat ett set med högkvalitativa internationella redovisningsstandarder. Från och med 2005 kräver EU att alla företag som är listade på en reglerad marknad inom EU ska an-vända sig av IASBs standarder IFRS.</p><p>Problem: Genomförandet av implementeringen av IFRS är olika i olika företag. Vi vill därför undersöka hur implementeringsprocessen var genomförd i Sveriges största bank, Swedbank.</p><p>Syfte: Syftet med den här rapporten är att beskriva samt förklara hur förändringen till IFRS genomfördes i Swedbank samt att beskriva de eventuella problem och hinder som implementeringen av dessa standarder kan ha medfört.</p><p>Metod: Vi har valt att göra en fallstudie genom att intervjua anställda i Swedbank som har varit delaktiga i implementeringsprocessen. Vi har också intervjuat Deloitte för att få deras syn på en implementeringsprocess av IFRS.</p><p>Analys: Vår analys är baserad på empirisk data i jämförelse med ett teoretiskt underlag. Vad vi har kommit fram till är att Swedbank har inkluderat de flesta av de steg som tas upp i teorin angående en implementering av IFRS; de har förberett sig bra samt använt rätt resurser. De har dock avvikit genom att inte utvärdera processen när den var klar.</p><p>Slutsats: Swedbank satte ihop en central projekt grupp som skötte implementering-en. De identifierade de ändringar som skulle göras och genomförde dessa. De problem som uppstod i processen har sitt ursprung i FVO och IAS 39.</p> / <p>Abstract</p><p>Background: An increase in cross-border trade has created a need for a common international accounting language. IASB therefore created a single set of high quality international accounting standards. As of 2005 all companies listed on a regulated market within the EU are mandated to use IASB’s standard IFRSs.</p><p>Problem: The process of implementing IFRS is different in different companies. We therefore want to look at the implementation process in Swedbank, the largest bank in Sweden.</p><p>Purpose: The purpose of this study is to describe and explain how the process of the change to IFRSs was done within Swedbank and to outline the problems and obstacles that might have occurred when implementing these new standards.</p><p>Method: We have done a case study by interviewing people in Swedbank that took part in the implementation process. We have also done an interview with Deloitte to get their views on a IFRSs implementation process.</p><p>Analysis: Our analysis is based on our empirical findings in comparison with our theoretical framework. We found that Swedbank did most of the steps described in the theoretical framework regarding the implementation process; they prepared themselves well and choose the right resources to do so. The deviating step is that no evaluation was done afterwards.</p><p>Conclusion: Swedbank used a project group to handle the implementation process. They identified the changes that had to be done and did the change to IFRS. The problems and obstacles that occurred were due to FVO and IAS 39.</p>

<p> </p><p>Problem: Dagens höga frekvens av gränsöverskridande handel kräver homogena regelverk inom många olika områden, även inom redovisning. I arbetet med att försöka harmonisera medlemsländernas redovisningsprinciper beslutade Europarådet att alla börsnoterade företag inom Europeiska Unionen från den 1 januari 2005 skall följa IASB: s regelverk, IAS/IFRS, vid upprättandet av koncernredovisningen. Motiven bakom beslutet var att för-söka erhålla en ökad transparens av information och att öka jämförbarheten mellan företag inom unionen, vilket i sig skulle underlätta för investerare och verka för en välfungerande kapitalmarknad. En av skillnaderna med att tillämpa IAS/IFRS istället för de svenska reglerna som blir väldigt tydlig för fastighetsbolagen är att förvaltningsfastigheter ska värderas antingen till verkligt värde enligt IAS 40 alternativt anskaffningsvärde minus komponentav-skrivningar. I det svenska regelverket ska redovisning ske till anskaffningsvärde minus ackumulerade avskrivningar enligt RR 24. Detta kan få stora effekter i företagens koncernredovisningar och påverka hur olika intressenter värderar koncernen.</p><p>Syfte: Studiens syfte är att belysa de effekter en implementering av IAS/IFRS-reglerna för med sig vid värdering av förvaltningsfastigheter i mindre svenska onoterade fastighetskoncerner. Hänsyn ska även tas till de effekter en förändrad redovisning har för revisorer, banker och investerare.</p><p>Avgränsning: Noterade företag kommer inte att behandlas, då det skulle strida mot studiens syfte. Vidare kommer ej internationella företag redogöras för. Företag som inte är fastighetsbolag kommer heller ej att behandlas.</p><p>Metod:Metoden som används är kvalitativ och studien kommer i första hand baseras på primärdata där sådan är möjlig. Studiens ansats är induktiv, då slutsatser kommer att dras från empirin.</p><p>Teoretisk referensram: Studiens referensram är baserad på värderingsteorier samt svenska och internationella redovisningsregler, som behandlar förvaltningsfastigheter och materiella anläggningstillgångar.</p><p>Slutsats: EU:s grundtanke med ett harmoniserat regelverket är god, men leder till oönskade effekter. Studien kommer fram till att ett byte från det svenska regelverket till det internationella skulle innebära en ökad arbetsmängd för företagen och därmed öka kostnaderna. Det blir inte alltid enklare att jämföra företag som värderar enligt verkligt värde, då värderingarna är subjektiva och inte alltid speglar det sanna värdet. IAS 40 erbjuder även andra möjligheter att redovisa, som till exempel anskaffningsvärde. Företagen kommer därför genom att den föregående metoden finns kvar troligtvis ej redovisa till verkligt värde. Därmed faller argumentet att detta regelverk skulle öka jämförbarheten.</p><p> </p>

I samband med att IFRS infördes för svenska börsbolag 2005 förändrades reglerna för hantering av goodwill. Istället för årlig avskrivning innebar förändringen att posten skulle testas för en eventuell värdeförändring genom nedskrivningsprövning. Forskning visar att företagsledningar tenderar att agera opportunistiskt i syfte att inte behöva göra nedskrivningar. Ett sådant agerande är möjligt då redovisning och beräkning av goodwill samt bestämmande av antaganden helt och hållet ligger i företagens händer. Forskningen är väldigt sparsam när det kommer till hur användare uppfattar den information som företagen redovisar om nedskrivningsprövning i sina finansiella rapporter. Syftet med denna studie är att skapa en bild av hur investerare och företag uppfattar den information som företag enligt IFRS standarder ska lämna i sin årsredovisning om företagets nedskrivningsprövning av goodwill. Samt att förklara varför investerare och företag uppfattar informationen på detta sätt. För att kunna besvara forskningsfrågan och uppnå syftet med studien har en kvalitativ metod med abduktiv ansats använts. Med väl motiverade avgränsningar har studien undersökt uppfattningar hos sex informanter (tre företag och tre investerare). Genom semistrukturerade besöks- och telefonintervjuer har ingående diskussioner med informanterna resulterat i ett omfattande empiriskt material. Med hjälp av operationaliserade teoretiska begrepp och väl definierade uppfattningsbegrepp har det empiriska materialet analyserats. Studien har resulterat i identifiering av problem som bottnar i lagändringen 2005 och som drabbar användaren av informationen (om goodwill i finansiella rapporter) hårdast. Viktiga slutsatser som studien har resulterat i är att användbarheten, relevansen och trovärdigheten i den information som redovisas om nedskrivningsprövningen är bristfällig. Även fullständigheten och noggrannheten i informationen upplevs som bristfällig i det hänseendet för att förstå nedskrivningsprövningen men det råder inget tvivel att redogörelserna innehåller den information som den förväntas innehålla utifrån lagkrav. Ekonomiska händelser som påverkar företag i allmänna termer, finner studien inte påverkar företags nedskrivningsprövning av goodwill. Det framkommer också tydliga bevis på att företagsledningar tenderar att justera bakomliggande variabler i värderingsmodellen i syfte att inte behöva göra nedskrivningar, vilket är i linje med tidigare forskning.

SAMMANFATTNING   Titel: Hur påverkar goodwillnedskrivningar företags kreditbetyg? - en kvantitativ undersökning av europeiska företag   Nivå: Examensarbete på Grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi   Författare: Danilo Jovanovic och Sven Nelson   Handledare: Jan Svanberg   Datum: 2019 - juni   Syfte: År 2005 blev tillämpningen av IASB:s kontroversiella och värdebaserade redovisningsstandard IFRS obligatorisk för europeiska noterade bolag, genom en förordning antagen av Europarlamentet. Med tiden har allvarlig kritik kommit att riktats mot utformningen av standarden, då den inbegriper en hög grad subjektivitet i samband med goodwillnedskrivningar. Samtidigt har obligationer kommit att utgöra en allt viktigare finansieringskälla för europeiska företag. Syftet med studien är att undersöka om goodwillnedskrivningar, enligt standarden IAS 36, har någon påverkan på företags kreditbetyg.   Metod: Studien utförs i positivistisk vetenskapstradition med en hypotetiskt-deduktiv ansats. Studien har en kvantitativ forskningsstrategi som innefattar åren 2013-2017. Sekundärdata för listade europeiska företag (exkl. UK) har inhämtats från Thomson Reuters Datastream och Thomson Reuters Eikon. Urvalet består av 76 företag. Hypotesen testas genom en regressionsanalys med ordered logit modellen i programmet IBM SPSS Statistics 24.   Resultat &amp; slutsats: Resultatet från studien bekräftar att goodwillnedskrivningar har en negativ påverkan på företags kreditbetyg. Slutsatsen medför därmed att sambandet även gäller i en europeisk kontext där man tillämpar redovisningsstandarden IAS 36. Examensarbetets bidrag: Studien bidrar till redovisningslitteraturen genom att komplettera ett forskningsgap rörande faktorer som påverkar kreditbetyg, och om en faktor som karaktäriseras av subjektivitet får genomslag på kreditbetyg. Studien bidrar även till redovisningslitteraturen genom att fylla forskningsgapet rörande sambandet mellan goodwillnedskrivningar enligt IAS 36 och kreditbetyg. Studien lämnar även ett praktiskt till  obligationsemittenter, investerare och redovisningsupprättare för bättre beslutsfattande.   Förslag till fortsatt forskning: Då ett företags kreditvärdighet är multidimensionellt, begränsas studien av de utvalda företagsspecifika faktorerna. Även avgränsningen mot ett specifikt geografiskt område, tidsperiod och företagskaraktäristik utgör en begränsning. De förslag studien lämnar till fortsatt forskning utgörs av att basera framtida studier på en diversifierad geografisk kontext, för att undersöka möjligheten att generalisera de aktuella resultaten. Ytterligare förslag är att studera kreditbetygets påverkan av andra företagsspecifika faktorer, för att skapa en större förståelse för en multidimensionell bedömning av företags kreditvärdighet.   Nyckelord: IAS 36, goodwillnedskrivning, kreditbetyg. / Abstract   Title: How does goodwill impairments affect companies bond rating? - A quantitative study of European companies   Level: Student thesis, final assignment for Bachelor Degree in Business Administration   Author: Danilo Jovanovic and Sven Nelson   Supervisor: Jan Svanberg   Date: 2019 - June   Aim: The application of IASB’s controversial and fair value-based standard of accounting, IFRS, became mandatory for listed European corporations through a statue passed by the European parliament in 2005. A severe criticism has been aimed at the framing of the standard throughout the years, due to the high degree of subjectivity in connection to goodwill impairments. In parallel, bonds have grown to become an even more significant source of finance for European companies. The aim of this thesis is to examine whether goodwill impairments, in accordance with IAS 36, have an impact on companies’ bond ratings.   Method: The study is conducted in the positivist tradition with a hypothetical-deductive research approach. The study has a quantitative research strategy including the years 2013-2017. Secondary data for the listed European companies (not including UK) have been collected using Thomson Reuters Datastream and Thomson Reuters Eikon. The sample consists of 76 companies. The hypothesis is tested by using a regression analysis with the ordered logit model in IBM SPSS Statistics 24.   Result &amp; Conclusions: The result from the study confirms that goodwill impairments have a negative impact on companies’ bond ratings. Therefore, the study reaches the conclusion that the relationship also applies in a European context where the accounting standard IAS 36 is applied.   Contribution of the thesis: This thesis contributes to present accounting literature by filling a gap regarding how company factors affect bond ratings. This by its specific focus on the subjective characteristics of a factor and its impact on bond ratings. Furthermore, this study contributes to the literature by examining the relation between goodwill devaluation according to IAS 36 and bond ratings, and by contributing to practicians such as bond issuers, investors and standard setters for improved decision.   Suggestions for future research: As the creditworthiness of a company is multidimensional, this study is limited by focusing on specific company factors. The study is also limited geographically, time periodically and company characteristically. This thesis proposes further research by basing future research on a more diversified geographical context. This to enable the exploration of possibilities to generalize relevant results and findings. Further suggestions would be to study how other company factors affect the bond rating, to create a more profound understanding of the multidimensional assessment of a companies’ credit reliability.   Key words: IAS 36, goodwill impairment, bond ratings.