Betydelsen för redovisning av immateriella tillgångar har på senare tid kommit att öka. Det beror mycket på att det anglosaxiska synsättet, som kräver att finansiella rapporter skall ge en rättvisande bild, har blivit allt mer utbrett. Immateriella tillgångar kan klassificeras i olika grupper, en av dem är intellektuella tillgångar som innefattar varumärken, patent och upphovsrätter. År 2005 infördes IAS-förordningen i Sverige. Det innebar att alla koncerner skulle tillämpa IFRS/IAS i sin redovisning. De standarder som berör redovisning av intellektuella tillgångar är IAS 38 Immateriella tillgångar och IAS 36 Nedskrivningar.Uppsatsens syfte är att analysera redovisningsstandarder för att visa om redovisning av intellektuella tillgångar ger en rättvisande bild då IAS 38 och IAS 36 tillämpas. För att uppfylla uppsatsens syfte har en huvudfråga och två delfrågor formulerats. Huvudfrågan lyder: Hur uppfattas standarder för redovisning av intellektuella tillgångar kopplade till en rättvisande bild? Delfrågorna har formulerats enligt följande: Hur redovisar företag sina intellektuella tillgångar? Hur definieras och tolkas begreppet rättvisande bild?Vi har ett hermeneutiskt förhållningssätt och har valt en kvalitativ metod. En empirisk undersökning har genomförts genom att intervjua redovisningsspecialister samt även personer som arbetar med koncernredovisning. Resultatet av den empiriska undersökningen har sammankopplats med uppsatsens teoretiska referensram och analyserats utifrån formulerade forskningsfrågor.Efter genomförd analys har vi dragit följande slutsatser. Företag specificerar inte sina intellektuella tillgångar i balansräkningen, utan endast i tillhörande noter. Redovisningen i noterna är för övrigt bristfällig. Begreppet rättvisande bild har en vag definition och tolkas subjektivt. Respondenternas definition av begreppet är att ge en så korrekt bild av verksamheten som möjligt. Vidare har en slutsats dragits om standarderna, de anses vara svåra men bra. Slutligen kan vi konstatera att standarderna ger en rättvisande bild av intellektuella tillgångar. / Uppsatsnivå: D

<p>I Sverige infördes år 2005 nya regler för redovisningen i börsnoterade företag. Från och med den 1 januari blev dessa företag enligt lag tvingade att följa det regelverk som International Accounting Standards Board författar. Dessa standarder blev då gällande i hela EU.I vår uppsats inriktar vi oss på en av dessa standarder och dess amerikanska motsvarighet, nämligen IAS 38 som behandlar redovisning av immateriella tillgångar. Vi fokuserar på den typ av immateriell tillgång som uppstår genom forskning och utveckling. Den amerikanska motsvarigheten till denna standard heter FAS 2.International Accounting Standards Board är ett av två ledande organ som på ett internationellt plan definierar hur redovisningen ska se ut. Det andra organet är Financial Accounting Standards Board, som är verksamt i USA. Rekommendationerna från dessa två normgivningsorgan skiljer sig åt, då de bland annat förespråkar två olika behandlingar av forsknings- och utvecklingskostnader. I vår uppsats gör vi en teoretisk omräkning av balans- och resultaträkningar för ett antal verkstadsföretag noterade på Stockholmsbörsen för att ta reda på hur några utvalda finansiella nyckeltal påverkas beroende på hur forskning och utveckling redovisas. Omräkningarna görs endast med avseende på forsknings- och utvecklingskostnaderna.</p><p>Vår problemformulering lyder:I vilken utsträckning påverkas några finansiella nyckeltal av rekommendationerna i IAS 38 och FAS 2 kring redovisning av FoU?</p><p>Den teoretiska delen av uppsatsen beskriver bland annat hur de två olika standarderna säger att företag ska redovisa forsknings- och utvecklingskostnader. Vi beskriver även de aktuella nyckeltalen. Dessutom sammanfattar vi även tidigare forskning om hur de olika sätten att redovisa forsknings- och utvecklingskostnader påverkar värdet av informationen som de externa intressenterna får av redovisningen.Resultatet av vår studie visar hur nyckeltalen påverkas vid en förändring av redovisningen, från en balansering av forskning och utveckling enligt IFRS till den direkta kostnadsföringen som de amerikanska reglerna förespråkar.</p>

<p>Syfte</p><p>Syftet med denna uppsats är att analysera vilka effekter införandet av internationellt gällande redovisningsregler har på den svenska redovisningen. Detta ska belysas genom studerandet av hur IAS 38 har påverkat redovisningen av varumärken.</p><p>Metod</p><p>Studiens kommer att bedrivas med en kvalitativ ansats där datainsamlingen kommer att ske genom intervjuer och skriftliga källor.</p><p>Slutsatser</p><p>Studien visar att implementeringen av IAS 38 ej görs på ett enhetligt sätt och att inte samma metoder för att värdera varumärken används av företagen vilket skapar problem med jämförbarheten mellan olika företag. Vidare visar studien att varumärken är en av de vanligaste tillgångarna som identifieras vid förvärv och att företagen oftast överväger en särskiljning av varumärket från goodwill vilket visar att implementeringen av IAS 38 är på god väg. Slutsatser som dras av studien är att det kommer att krävas tid och även en specialisering inom revisionsbranschen för att implementeringen av internationaliseringen ska få full effekt, vilket är att skapa enhetlighet, jämförbarhet och ett rättvisare värde på företaget på en internationell nivå.</p> / <p>Aim</p><p>The aim of the thesis is to analyse what impact the current international accounting standards have on Swedish accounting. This will be illustrated through the study of the affect of IAS 38 on the accounting of brands.</p><p>Methodology</p><p>The thesis will be investigated through a qualitative approach with collected data from interviews and written sources.</p><p>Conclusion</p><p>The study shows that the implementation of IAS 38 is not carried out in a homogeneous way. The companies are not using the same methods in their valuations of brands and that causes problems when comparing different companies. Moreover, the essay demonstrates that the brand of a company is one of the most common assets identified in company acquisitions. That companies often consider a distinction between the brand and goodwill shows that IAS 38 is well on its way to be established. The conclusions drawn from this study are that for the implementation of the internationalization to succeed it will require both time and a specialization within the accountancy branch. The aim of the adaptation of IAS 38 is to create homogeneity, comparability and a more equal value of the companies on an international level.</p>

<p>Från 1 januari 2010 skall byggbranschen tillämpa nya redovisningsregler gällande redovisning av intäkter från försäljning av fastigheter. Denna regel, eller rättare sagt lagtolkning heter IFRIC 15 Avtal om uppförande av fastighet och har till syfte att göra redovisningen mer enhetlig mellan företag och länder. Tidigare var det tillåtet att i högre grad tillämpa successiv vinstavräkning, vilket innebär att intäkter och tillhörande kostnader redovisas successivt under arbetsprocessen i takt med färdigställandegrad. Numera kommer det bli allt vanligare att försäljningsintäkten redovisas först när de betydande riskerna har övergått till köparen, vilket normalt sammanfaller med tillträdet till fastigheten. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur de fyra största svenska byggbolagen påverkas av den nya lagtolkningen. Dessa var Skanska, NCC, Peab och JM.</p><p>Arbetsgången inleddes med en teoristudie för att sätta oss in i ämnet. Vi har studerat olika redovisningsprinciper samt de internationella standarderna som berör intäktsredovisning IAS 11 Entreprenadavtal och IAS 18 Intäkter. IFRIC 15 skall vägleda företagen i valet av antingen IAS 11 eller IAS 18.</p><p>Vi har använt oss av den kvalitativa metoden för vår undersökning. Vi byggde vår empiri på årsredovisningar och intervjuer med ekonomer på företagen. Frågorna anpassades till de olika företagen utifrån information som fanns att läsa i finansiella rapporter.</p><p>Syftet med IFRIC 15 är att skapa en enhetlig praxis kring intäktsredovisning för uppförande av fastigheter. Eftersom IFRIC endast ger ut tolknings-föreskrifter så är det upp till varje bolag att göra sin egen tolkning. Vi har sett att de större bolagen Skanska och NCC påverkas mer av tolkningen än de mindre bolagen Peab och JM. Den huvudsakliga faktorn för vilka följdeffekter IFRIC 15 ger, är vilka avtalsformer företagen har med uppdragsgivare. Peab och JM arbetar mer med entreprenad då de fortsättningsvis får tillämpa successiv vinstavräkning. Skanska och NCC arbetar mer med försäljning och ska med tillämpning av IFRIC 15 redovisa intäkter vid överlämnande till slutkund.</p><p>En harmonisering kan vi inte se i de svenska bolagen men på längre sikt kanske det kan uppnås.</p>

Introduktion: Från och med januari 2005 ska alla noterade moderbolag inom EU ha anpassat sig till den internationella redovisningsstandarden, IFRS. Syftet med IFRS är att med hjälp av internationella regler skapa en enhetlig, integrerad och mer effektiv europeisk kapitalmarknad. I och med övergången till IFRS är EU nu världens största region med gemensamma redovisningsprinciper. Syftet med studien är att identifiera och klarlägga om merarbete har uppkommit för svenska noterade företag i och med anpassningen till de nya IFRS-standarderna samt att ge en generell bild av posten IAS 19, Ersättningar till anställda. Metod: För att uppnå syftet med vår studie har vi valt att använda oss av en kvalitativ inriktning i form av intervjuer. De fyra företagen som intervjuats finns i Jönköpingsregionen. Teoretisk referensram: Teorin presenteras i tre större avsnitt; harmonisering, IFRS samt IAS 19. Det ges även en bakgrund till internationell samt nationell redovisning. Slutsats: Studiens slutsatser är bland annat att en harmonisering av redovisningsstandarder inte har inneburit så många fördelar som litteraturen har påvisat. Vidare har IFRS inneburit en utökad upplysningsplikt som har resulterat i merarbete för företagen. Slutligen har IAS 19 inneburit merarbete för företag som använder sig av förmånsbestämda pensionsplaner. / Introduction: From January 2005 all listed companies within the EU are required to adapt to the new international accounting standards, IFRS. The aim of IFRS is to create a uniform, integrated and a more efficient European capital market. Due to the transition to IFRS the EU is now the world’s largest region with common accounting standards. The aim of this thesis is to identify and explain if additional work has arisen for the listed Swedish companies due to the new IFRS standards. Further, this thesis also includes a general description of a specific standard, IAS 19 Employee Benefits. Methodology: In order to achieve the purpose of our study, we have chosen to apply a qualitative approach. Four companies in the region of Jönköping were chosen and interviewed. Frame of reference: The frame of reference is divided into three sections; harmonization, IFRS and IAS 19. The theory also includes a background to international as well as domestic accounting. Conclusion: The conclusions that can be drawn from this study are for example that a harmonization of the accounting principles have not contributed to all benefits mentioned in the literature. Furthermore, IFRS denotes additional work for the companies. Finally IAS 19 also includes additional work for the companies using define benefit plan.

Från 1 januari 2010 skall byggbranschen tillämpa nya redovisningsregler gällande redovisning av intäkter från försäljning av fastigheter. Denna regel, eller rättare sagt lagtolkning heter IFRIC 15 Avtal om uppförande av fastighet och har till syfte att göra redovisningen mer enhetlig mellan företag och länder. Tidigare var det tillåtet att i högre grad tillämpa successiv vinstavräkning, vilket innebär att intäkter och tillhörande kostnader redovisas successivt under arbetsprocessen i takt med färdigställandegrad. Numera kommer det bli allt vanligare att försäljningsintäkten redovisas först när de betydande riskerna har övergått till köparen, vilket normalt sammanfaller med tillträdet till fastigheten. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur de fyra största svenska byggbolagen påverkas av den nya lagtolkningen. Dessa var Skanska, NCC, Peab och JM. Arbetsgången inleddes med en teoristudie för att sätta oss in i ämnet. Vi har studerat olika redovisningsprinciper samt de internationella standarderna som berör intäktsredovisning IAS 11 Entreprenadavtal och IAS 18 Intäkter. IFRIC 15 skall vägleda företagen i valet av antingen IAS 11 eller IAS 18. Vi har använt oss av den kvalitativa metoden för vår undersökning. Vi byggde vår empiri på årsredovisningar och intervjuer med ekonomer på företagen. Frågorna anpassades till de olika företagen utifrån information som fanns att läsa i finansiella rapporter. Syftet med IFRIC 15 är att skapa en enhetlig praxis kring intäktsredovisning för uppförande av fastigheter. Eftersom IFRIC endast ger ut tolknings-föreskrifter så är det upp till varje bolag att göra sin egen tolkning. Vi har sett att de större bolagen Skanska och NCC påverkas mer av tolkningen än de mindre bolagen Peab och JM. Den huvudsakliga faktorn för vilka följdeffekter IFRIC 15 ger, är vilka avtalsformer företagen har med uppdragsgivare. Peab och JM arbetar mer med entreprenad då de fortsättningsvis får tillämpa successiv vinstavräkning. Skanska och NCC arbetar mer med försäljning och ska med tillämpning av IFRIC 15 redovisa intäkter vid överlämnande till slutkund. En harmonisering kan vi inte se i de svenska bolagen men på längre sikt kanske det kan uppnås.

Sammanfattning Bakgrund: En ökad handel över nationsgränserna har skapat en efterfrågan på ett internationellt redovisningsspråk. IASB har därför skapat ett set med högkvalitativa internationella redovisningsstandarder. Från och med 2005 kräver EU att alla företag som är listade på en reglerad marknad inom EU ska an-vända sig av IASBs standarder IFRS. Problem: Genomförandet av implementeringen av IFRS är olika i olika företag. Vi vill därför undersöka hur implementeringsprocessen var genomförd i Sveriges största bank, Swedbank. Syfte: Syftet med den här rapporten är att beskriva samt förklara hur förändringen till IFRS genomfördes i Swedbank samt att beskriva de eventuella problem och hinder som implementeringen av dessa standarder kan ha medfört. Metod: Vi har valt att göra en fallstudie genom att intervjua anställda i Swedbank som har varit delaktiga i implementeringsprocessen. Vi har också intervjuat Deloitte för att få deras syn på en implementeringsprocess av IFRS. Analys: Vår analys är baserad på empirisk data i jämförelse med ett teoretiskt underlag. Vad vi har kommit fram till är att Swedbank har inkluderat de flesta av de steg som tas upp i teorin angående en implementering av IFRS; de har förberett sig bra samt använt rätt resurser. De har dock avvikit genom att inte utvärdera processen när den var klar. Slutsats: Swedbank satte ihop en central projekt grupp som skötte implementering-en. De identifierade de ändringar som skulle göras och genomförde dessa. De problem som uppstod i processen har sitt ursprung i FVO och IAS 39. / Abstract Background: An increase in cross-border trade has created a need for a common international accounting language. IASB therefore created a single set of high quality international accounting standards. As of 2005 all companies listed on a regulated market within the EU are mandated to use IASB’s standard IFRSs. Problem: The process of implementing IFRS is different in different companies. We therefore want to look at the implementation process in Swedbank, the largest bank in Sweden. Purpose: The purpose of this study is to describe and explain how the process of the change to IFRSs was done within Swedbank and to outline the problems and obstacles that might have occurred when implementing these new standards. Method: We have done a case study by interviewing people in Swedbank that took part in the implementation process. We have also done an interview with Deloitte to get their views on a IFRSs implementation process. Analysis: Our analysis is based on our empirical findings in comparison with our theoretical framework. We found that Swedbank did most of the steps described in the theoretical framework regarding the implementation process; they prepared themselves well and choose the right resources to do so. The deviating step is that no evaluation was done afterwards. Conclusion: Swedbank used a project group to handle the implementation process. They identified the changes that had to be done and did the change to IFRS. The problems and obstacles that occurred were due to FVO and IAS 39.

För att internationellt harmonisera redovisningsregler, tillämpar vi i Sverige från 2005 IAS/IFRS-regler. I vår studie har vi undersökt hur en svensk kreditgivare påverkats efter införandet av en av dessa nya regler, IAS 40, som behandlar redovisning av förvaltningsfastigheter i koncernredovisningen. IAS 40 innebär att fastighetsförvaltande företag kan välja att redovisa förvaltningsfastigheter till avskrivet anskaffningsvärde eller verkligt värde. Vi har som underlag för vår undersökning intervjuat kreditanalytiker på Nordea samt använt oss av litteraturstudie bestående av två uppsatser. Det vi kommit fram till är att kreditgivarna påverkas av den nya lagregleringen, men inte i speciellt stor utsträckning. Detta främst på grund av att när kreditgivarna i kreditgivarprocessen analyserar ett bolag, intresserar de sig främst på framtida förväntade kassaflöden. Värdering av förvaltnigsfastigheter enligt IAS 40 påverkar främst företagets redovisade resultat och balansräkning.

Problem: Dagens höga frekvens av gränsöverskridande handel kräver homogena regelverk inom många olika områden, även inom redovisning. I arbetet med att försöka harmonisera medlemsländernas redovisningsprinciper beslutade Europarådet att alla börsnoterade företag inom Europeiska Unionen från den 1 januari 2005 skall följa IASB: s regelverk, IAS/IFRS, vid upprättandet av koncernredovisningen. Motiven bakom beslutet var att för-söka erhålla en ökad transparens av information och att öka jämförbarheten mellan företag inom unionen, vilket i sig skulle underlätta för investerare och verka för en välfungerande kapitalmarknad. En av skillnaderna med att tillämpa IAS/IFRS istället för de svenska reglerna som blir väldigt tydlig för fastighetsbolagen är att förvaltningsfastigheter ska värderas antingen till verkligt värde enligt IAS 40 alternativt anskaffningsvärde minus komponentav-skrivningar. I det svenska regelverket ska redovisning ske till anskaffningsvärde minus ackumulerade avskrivningar enligt RR 24. Detta kan få stora effekter i företagens koncernredovisningar och påverka hur olika intressenter värderar koncernen. Syfte: Studiens syfte är att belysa de effekter en implementering av IAS/IFRS-reglerna för med sig vid värdering av förvaltningsfastigheter i mindre svenska onoterade fastighetskoncerner. Hänsyn ska även tas till de effekter en förändrad redovisning har för revisorer, banker och investerare. Avgränsning: Noterade företag kommer inte att behandlas, då det skulle strida mot studiens syfte. Vidare kommer ej internationella företag redogöras för. Företag som inte är fastighetsbolag kommer heller ej att behandlas. Metod:Metoden som används är kvalitativ och studien kommer i första hand baseras på primärdata där sådan är möjlig. Studiens ansats är induktiv, då slutsatser kommer att dras från empirin. Teoretisk referensram: Studiens referensram är baserad på värderingsteorier samt svenska och internationella redovisningsregler, som behandlar förvaltningsfastigheter och materiella anläggningstillgångar. Slutsats: EU:s grundtanke med ett harmoniserat regelverket är god, men leder till oönskade effekter. Studien kommer fram till att ett byte från det svenska regelverket till det internationella skulle innebära en ökad arbetsmängd för företagen och därmed öka kostnaderna. Det blir inte alltid enklare att jämföra företag som värderar enligt verkligt värde, då värderingarna är subjektiva och inte alltid speglar det sanna värdet. IAS 40 erbjuder även andra möjligheter att redovisa, som till exempel anskaffningsvärde. Företagen kommer därför genom att den föregående metoden finns kvar troligtvis ej redovisa till verkligt värde. Därmed faller argumentet att detta regelverk skulle öka jämförbarheten.

I Sverige infördes år 2005 nya regler för redovisningen i börsnoterade företag. Från och med den 1 januari blev dessa företag enligt lag tvingade att följa det regelverk som International Accounting Standards Board författar. Dessa standarder blev då gällande i hela EU.I vår uppsats inriktar vi oss på en av dessa standarder och dess amerikanska motsvarighet, nämligen IAS 38 som behandlar redovisning av immateriella tillgångar. Vi fokuserar på den typ av immateriell tillgång som uppstår genom forskning och utveckling. Den amerikanska motsvarigheten till denna standard heter FAS 2.International Accounting Standards Board är ett av två ledande organ som på ett internationellt plan definierar hur redovisningen ska se ut. Det andra organet är Financial Accounting Standards Board, som är verksamt i USA. Rekommendationerna från dessa två normgivningsorgan skiljer sig åt, då de bland annat förespråkar två olika behandlingar av forsknings- och utvecklingskostnader. I vår uppsats gör vi en teoretisk omräkning av balans- och resultaträkningar för ett antal verkstadsföretag noterade på Stockholmsbörsen för att ta reda på hur några utvalda finansiella nyckeltal påverkas beroende på hur forskning och utveckling redovisas. Omräkningarna görs endast med avseende på forsknings- och utvecklingskostnaderna. Vår problemformulering lyder:I vilken utsträckning påverkas några finansiella nyckeltal av rekommendationerna i IAS 38 och FAS 2 kring redovisning av FoU? Den teoretiska delen av uppsatsen beskriver bland annat hur de två olika standarderna säger att företag ska redovisa forsknings- och utvecklingskostnader. Vi beskriver även de aktuella nyckeltalen. Dessutom sammanfattar vi även tidigare forskning om hur de olika sätten att redovisa forsknings- och utvecklingskostnader påverkar värdet av informationen som de externa intressenterna får av redovisningen.Resultatet av vår studie visar hur nyckeltalen påverkas vid en förändring av redovisningen, från en balansering av forskning och utveckling enligt IFRS till den direkta kostnadsföringen som de amerikanska reglerna förespråkar.