I detta arbete vill jag ta reda på hur jag som filmkompositör påverkas av att skriva filmmusik utifrån olika perspektiv och hur detta i sin tur påverkar filmpublikens tolkning av filmen. Jag valde ut fyra perspektiv som är hämtade ur boken On the Tracks av Fred Karlin. Jag valde ut tre filmklipp från kända produktioner, två långfilmer och en TV-serie. Till varje filmklipp skapades fyra olika musikversioner, ett utifrån varje perspektiv. Det blev således tolv musikstycken totalt. Genom att föra loggbok under arbetets gång och låta en lyssningsgrupp svara på frågan ”Hur tycker du att musiken påverkar filmens berättelse?” kunde jag analysera både mitt eget skapande och hur detta i sin tur påverkade publikens tolkning av de filmscener som jag valt. Mitt egna konstnärliga skapande påverkades mycket av de olika perspektiven. Jag tvingades att anpassa musiken till det som skedde i bild och var även tvungen att använda kompositionstekniker som jag inte använt tidigare. Vissa perspektiv var enkla att förmedla till publiken och andra var betydligt svårare. Ibland stämde min och publikens tolkning överens och ibland tyckte vi olika. Det jag kom fram till var att musik som beskriver känslor eller filmens budskap var relativt enkelt att förmedla. Musik som på ett neutralt sett ska beskriva platsen eller situationen i filmen var däremot svårare att förmedla och gav utrymme för en mängd olika tolkningar. Det visade sig att musik nästan aldrig är neutral utan så gott som alltid bidrar med något mer till berättelsen. I några fall visade det sig dock att musik som är diegetisk kan upplevas som neutral eftersom musiken i sådana fall fungerar som en ljudeffekt.  Av upphovsrättsliga skäl kan jag inte göra filmerna tillgängliga på Diva, däremot finns min musik upplagd för den som är intresserad.

Filmer, texter och andra former av beskrivningar skildrar både den tid de beskriver och den tid då de produceras, både medvetet och omedvetet. För att analysera och jämföra dessa båda berättarnivåer i filmer krävs tydliga metoder och effektiva verktyg. Begreppen diegetisk tid, icke-diegetisk tid och meta-diegetisk tid introduceras i uppsatsen som verktyg för att förenkla och effektivisera analysarbetet och presentationen av tid i och kring film. Som stöd för användningen av begreppen analyseras och jämförs två västernfilmer som producerades under perioden från mitten av 1950-talet till slutet av 1960-talet. De två filmerna som analyseras är The Magnificent Seven (7 vågade livet, John Sturges, 1960) och The Wild Bunch (Det vilda gänget, Sam Peckinpah, 1969).

Abstrakt Diegetiska effekter, icke diegetiska effekter, indexical -och environmental storytelling i relation till tutorials, vad händer när man introducerar spelets mekaniker med hjälp av dessa?  Denna artikel undersöker hur andra spel har använt sig av ovan begrepp för att introducera mekaniker och spelvillkor. Vi kommer diskutera hur environmental -och indexical storytelling tillsammans med diegetiska och icke diegetiska visuella effekter kan påverka spelarens inlevelse och förståelse av de grundliga mekanikerna i ett spelutrymme. Till följd av ett analysarbete av designexempel undersöker vi detta genom en egen gestaltning. / Abstract Diegetic effects, non-diegetic effects, indexical and environmental storytelling in relation to tutorials, what happens when you introduce the game's mechanics with these concepts? This article examines how other games have used these concepts to introduce mechanics and game conditions. We will discuss how environmental and indexical storytelling together with diegetic and non-diegetic effects can affect the player's perception and understanding of the basic mechanics of a game space. As a result of an analysis of design examples, we investigate this through our own design.

Skräckfilmer förlitar sig mer än andra genrer på plötsliga ljud och framförallt stämningsfylld musik när det kommer till att skapa spänning och rädsla. Går det att återskapa samma känslor endast genom ljud? Syftet med denna studie är att undersöka hur man med hjälp av ljud kan gestalta tystnad inom skräckfilmer samtidigt som man fyller publiken med en känsla av spänning och rädsla. I undersökningen har två filmer med liknande handling valts ut och från respektive film har tre nyckelscener valts ut där en känsla av tystnad upplevs. Studien har använt sig av en tematisk kvalitativ komparativ analys där nyckelscenerna noggrant har gåtts igenom och spectogram använts för att visualisera ljudets styrka och dess frekvens, för att sedan kunna analysera ljudläggning och hur de uppnår målet med gestaltning av tystnad. Utifrån studiens resultat kan man se att det finns olika metoder inom ljudläggning där man med hjälp av ljud ändå kan uppnå en känsla av tystnad, samt hur man med denna ljudläggning inom skräckgenren kan skapa spänning och rädsla hos åskådaren.

In this study, a video game prototype was developed to research the impacts of diegetic and non-diegetic interfaces on two facets of player experience in the context of video games, game difficulty and immersion. A total of 10 participants took part in a play session where they played the prototype, which was followed by semi-structured interviews where the participants discussed their perceived player experience. The transcribed interviews were then analyzed using a thematic analysis approach to find recurring patterns in relation to perceived difficulty and immersion. The findings of this study showed that diegetic interfaces were perceived as more difficult but more immersive in general, while the opposite was true for non-diegetic interfaces. / I den här studien utvecklades en spelprototyp för att undersöka effekterna av diegetiska och icke-diegetiska gränssnitt på två aspekter av spelupplevelse i samband med videospel, spelsvårighetsgrad och fördjupning. Totalt deltog 10 deltagare i en spelsession där prototypen spelades, vilket följdes av semistrukturerade intervjuer där deltagarna diskuterade sin spelupplevelse. De transkriberade intervjuerna analyserades sedan med en tematisk analysmetod för att hitta återkommande mönster i relation till deltagarnas upplevd svårighetsgrad och fördjupning. Resultaten av denna studie visade att diegetiska gränssnitt upplevdes som svårare men mer fördjupande i allmänhet, medan motsatsen gällde för icke-diegetiska gränssnitt.