För att ett företag inom handeln ska vara lönsamt i dagens konkurrenssamhälle är det viktigt att särskilja sig från mängden. En stor del av handeln består av företag som är aktiva inom detaljhandeln. Inom detaljhandeln pågår en ständig kamp om kundernas uppmärksamhet och dess lojalitet. Att ha kompetent personal, som är skickliga på att kommunicera med sina kunder, kan göra att företaget sticker ut ur mängden och blir unikt på marknaden. Genom att använda rätt kommunikation kan företagets budskap förmedlas på ett korrekt och intresseväckande sätt. Kommunikation kan delas in i två skilda delar, verbal samt icke-verbal kommunikation. Denna studie kommer att fokusera på den icke-verbala kommunikationens vikt vid påverkan av kunders uppfattning om bemötande i butik. Syftet med studien är att belysa vilka icke-verbala faktorer som har störst inverkan på kunders uppfattning om bemötande. Resultatet av denna studie önskas hjälpa butikspersonal i deras dagliga arbete, genom att visa vikten av den icke-verbala kommunikationen. De huvudsakliga faktorer som innefattas är kroppspråk, kroppsberöring, klädsel, ögonkontakt samt hur rösten används. Studiens huvudsyfte är att besvara vald problemformulering, som lyder; Hur kan en säljare genom sin icke-verbala kommunikation påverka kundens uppfattning om bemötandet i en säljsituation? För att kunna besvara detta har en kvalitativ metod baserat på kvantitativt dataunderlag använts. En enkätundersökning genomfördes för att få fram ett relevant och diskuterbart underlag. Resultatet av undersökningen visar att samtliga icke-verbala faktorer som innefattats kan påverka konsumenters uppfattning om bemötandet i butik. Det framkommer dock att vissa faktorer påverkar i större utsträckning än andra. Ögonkontakt visade sig vara den faktor som har störst påverkan på majoriteten av de potentiella konsumenterna. Undersökningen indikerar även att en kombination av flera icke-verbala faktorer kan vara att föredra, förslagsvis ögonkontakt i samband med ett leende. Gällande vissa faktorers möjlighet till påverkan av kund visade det sig att kunders ålder och kön har en betydande roll. En butik bör med detta i åtanke, i vissa situationer, anpassa sitt agerande efter målgrupp. Att som säljare ha kunskap inom detta område kan vara av stor vikt för den egna butiken. Genom att utnyttja ett eller flera av de icke-verbala verktygen kan en säljare, på ett effektivt och smart sätt, påverka kundens uppfattning om bemötande i butik.

Syftet med undersökningen är att undersöka hur lärare i engelska kommunicerar med sina elever i undervisningen för att skapa en atmosfär av aktivitet och lärande. För att undersöka ovanstående syfte har vi använt oss av observationer i kombination med ljudinspelningar för att ge en klar bild av kommunikationen i klassrummet. Totalt sex lärare i högstadiet och gymnasiet deltog i undersökningen och samtliga lärare observerades vid två tillfällen. I våra resultat framkommer det att lärarna i undersökningen använder sig främst av förfrågan som verbala yttringar i sin undervisning, tätt följt av befallningar. Lärarna använder sig av ett kroppsspråk som är starkt.

Det stereotypiska genusmönstret präglar vårt samhälle. Utefter detta får vi människor lära oss hurvi ska bete oss och klä oss för att passa in. Vi sätts in i fack och ett ytterligare sätt att få in oss ifack är när det sätts en klädkod av vår arbetsgivare. Klädkoder är något som många arbetsgivareanvänder flitigt och det ger en garanti på en välklädd personal. Problemet uppstår när personerinte kan vara sig själva längre. Detta kan vara för att en känner sig tvingad att följa könsnormereller att bära vissa kläder. Denna uppsats redogör hur personer inom kommunikationsbranschenställer sig till klädkoder och könsnormer kring kläder samt den icke-verbala kommunikationensom sker via kläder. För att ta reda på hur personer som jobbar inom kommunikationsbranschen ställer sig till dettaså utfördes samtalsintervjuer. Det utfördes sex intervjuer i Karlstad, och tre intervjuer iGöteborg. Intervjuerna utfördes på åtta olika kommunikationsbyråer totalt. Vi har studerattidigare forskning och teorier och där identifierades tre teorier som det sedan har utgåtts från ianalys- och resultatdelen. Fiskes (1990) definition av Lasswells modell med en ny tvist, Bourdieus(1973) habitus och Connells (2009) definition av genus. Vår forskningsfråga är därmed: Hurförhåller sig anstä llda på kommunikationsbyråer sig till klädkoder och könsnormer kring kläder? Utefter dettaställdes ytterligare underfrågor. Genom att ställa dessa frågor kom det fram till att personer påkommunikationsbyråer har outtalade klädkoder. Dessa respekteras och följs flitigt bland deanställda. Vissa klär upp sig extra inför möten för att visa respekt mot kunden och andra gör intedet. Personer på kommunikationsbyråer kommunicerar via sina kläder. Dels till kunder och delsför sig själva. Kläder är kommunikation i högsta grad och i denna studie så redogörs det hur dettautspelar sig på olika kommunikationsbyråer samt varför det är viktigt. Det finns en allmänuppfattning bland personer på kommunikationsbyråer om att de stereotypiska könsnormerna ärnågot som är förlegat. Teorin säger att det är viktigt att förhålla sig till könsnormerna för att passain. Personerna på kommunikationsbyråerna säger att det inte är det. Ett accepterande kring detsom är annorlunda finns där. Det är viktigt att förstå vilken inverkan kläder och könsnormerfaktisk kan ha. / You can see the stereotypical gender norms everywhere in our society. People get to learn how tobehave and how to dress to fit in. We are put in boxes, by society and even by our employers.One way for the employers to make sure that their employees are presentable is using a dresscode. This will make sure that the employees are well dressed. There is only a problem whenpeople can’t be who they are anymore. When someone feels forced to follow the gender normsor forced to dress in a certain way it becomes a problem. This essay shows how people workingin the communications industry feels about dress codes, gender norm regarding clothing and thenon-verbal communication that happens through clothes.We decided to start by talking to persons that work in the communication industry and ask them what they think of this. We decided to do interviews. We performed six interviews in Karlstad,and three in Gothenburg. The interviews were done on eight different communications agencies.We have researched and found three theories that we have used in our analysis and result part.Fiskes (1990) definition of Lasswell’s model with a new twist, Bourdieu (1973) habitus andConnell (2009) definition of genus. Our research question is: How do the people in communicationagencies feel about dress codes and gender norms regarding clothes? We wrote a few more questions afterthat. By asking these questions, we concluded that the people in communication agencies haveunspoken dress codes. These are respected and followed by the employees. Some people dress upfor meetings to show respect towards the customers and others do not. People atcommunications agencies communicate through their clothes. Both to customers and forthemselves. Clothing is communication in the highest degree, and in this study, we explain howthis plays out in different communication agencies, and why it is important. There is a generalperception among the people of communication agencies that the stereotypical gender norms areobsolete. The theory says that it is important to relate to gender norms to fit in. It is important toaccept the impact clothing and gender norms can have.

No description available.

No description available.

Bakgrund: Det finns två olika typer av kommunikation; verbal kommunikation och icke-verbal kommunikation. Den icke verbala-kommunikationen rör allt som inte har med ord att göra exempelvis kroppsspråk, beröring och ögonkontakt. Studier visar en brist på icke-verbal kommunikation i akuta vårdsituationer samt att patienter önskar mer icke-verbal kommunikation från vårdpersonalen. Det är även viktigt att vårdpersonal ser patienter som unika individer. Syfte: Syftet meddenna studie är att beskriva hur icke-verbal kommunikation mellan vårdpersonal och patient uttrycks i vården. Metod: Detta examensarbete är baserat på en litteraturstudie där relevant litteratur för syftet sökts i diverse databaser. Tio stycken artiklar valdes ut som alla berörde den icke-verbala kommunikationen mellan vårdpersonal och patient. Resultat: Tre teman kunde identifieras; Rädsla och osäkerhet hos vårdpersonal, Vårdpersonalens personliga förutsättningar och Beröring – en balansgång mellan genuinitet och förtryck. Studien visar att det finns en oro och rädsla hos vårdpersonal för att göra fel och att missförstånd ska uppstå genom den icke-verbala kommunikationen. För att kunna bygga en vårdrelationmåste vårdpersonalen se patienten som en unik individ samt ha kunskap om icke-verbal kommunikation. Även vårdpersonalens personlighet spelar en roll i när den icke-verbala kommunikationen används. Diskussion: Enligt omvårdnadsteoretikern Joyce Travelbee genomgår vårdpersonalen och patienten flera faser för att kunna skapa en människa-till-människa relation. Det är därför viktigt att identiteter får framträda både hos vårdpersonalen och patienten. Att använda sig av icke-verbal kommunikation skapar även arbetstillfredsställelse både kort- och långsiktigt hos vårdpersonalen.

Denna uppsats är en kvalitativ studie med den hermeneutiska fenomenologin som vetenskapligt perspektiv. Syftet är att beskriva hur rekryterare själva upplever fenomenet första intrycket samt hur den icke verbala kommunikationen påverkar detta. Vi vill genom en situation som en anställningsintervju beskriva hur rekryterare upplever det första intrycket utifrån egna erfarenheter, samt hur handslag, kroppshållning, utseende, gester och ögonkontakt påverkar detta. Våra forskningsfrågor lyder enligt följande; Hur upplever rekryterare det första intrycket vid en anställningsintervju? Hur, fem icke verbala signaler påverkar det första intrycket under anställningsintervjun? För att besvara forskningsfrågorna har sex semistrukturerade intervjuer genomförts med rekryterare som har stor erfarenhet av anställningsintervjuer. Våra teoretiska utgångspunkter har varit attributionsteorin samt det fundamentala attributionsfelet där båda är grenar inom den kognitiva teorin. Även Fiskes teorier om kommunikation har legat till grund. Slutsatserna blev utifrån respondenternas upplevelser att det första intrycket har en betydelse under en anställningsintervju men är inte på något sätt avgörande. Respondenterna är således beredda på att omvärdera om ett första intryck skulle bli negativt, men det skapar bättre förutsättningar och underlättar för rekryteraren om det är ett bra sådant. De icke verbala signalerna har en påverkan genom att de är en del av en helhet som alla hjälper till för att förstärka ett helhetsintryck. Utifrån uppsatsen slutsatser har vi skapat en djupare förståelse kring första intrycket och dess betydelse under en anställningsintervju samt fått ta del av våra respondenters upplevda erfarenheter.

Bakgrund: Varje år får cirka 12 000 personer i Sverige afasi, ofta till följd av en stroke. Afasi innebär att talet och/eller förståelsen är nedsatt, vilket påverkar kommunikationen och därmed omvårdnadsarbetet eftersom det blir svårare för sjuksköterska och patient att förmedla sig med varandra. Syfte: Syftet med studien är att belysa hur sjuksköterskan upplever kommunikationen med strokepatienter som har afasi. Metod: Studien är en intervjustudie och baseras på 5 intervjuer med sjuksköterskor som arbetar på strokeavdelningar. En kvalitativ ansats har använts och datainsamlingen skedde genom intervjuer med semistrukturerade frågor. Resultat: Resultatet visar att kommunikation är av stor betydelse för att omvårdnaden ska fungera och att det finns många icke-verbala metoder och hjälpmedel att använda sig av vid kommunikationen. Trots dessa metoder och hjälpmedel är det många gånger svårt att nå fram till patienten vilket kan leda till frustration samt att viktiga omvårdnadsåtgärder går förlorade. Diskussion: Kommunikationssvårigheterna kan leda till att sjuksköterskan omedvetet orsakar patienten vårdlidande eftersom patienten inte alltid kan förmedla sig till sjuksköterskan och därmed inte förklara hur denne vill ha det eller be om hjälp. Enligt många sjuksköterskor är avsaknaden av tid en stor orsak till problemet eftersom det krävs mycket tid för att få en icke-verbal kommunikation att fungera. Slutsats: Kommunikation behövs för att kunna etablera en fungerande relation i omvårdnaden och även vid nedsatt kommunikation bör relationen bygga på respekt mellan sjuksköterska och patient.

Det finns många olika typer av smärta och smärta är en subjektiv upplevelse, men det är upp till varje sjuksköterska att göra sin egen bedömning, oavsett om patienten kan beskriva smärtan eller inte. Studiens syfte var att ta reda på hur intensivvårdssjuksköterskor gjorde sin bedömning på smärta hos icke - verbala, intuberade patienter, om de använde någon smärtskala och även försöka ta reda på om arbetslivserfarenhet och/eller utbildning gjorde skillnad på sjuksköterskornas bedömning. Vald metod blev en deskriptiv och jämförande tvärsnittsstudie. En grupp intensivvårdssjuksköterskor (N = 60, svarsfrekvens 63 %) vid en thoraxintensivvårdsavdelning i Sverige besvarade ett frågeformulär som innehöll både påståenden och frågor med öppna svar. Både vitala tecken och patientens beteende var en del av observationerna för att avgöra om patienten hade smärta. Det var 27 % av sjuksköterskorna som använde någon form av smärtskala. De som hade någon form av arbetslivserfarenhet skattade förändringar i patientens puls som mindre viktig än de som inte hade någon arbetslivserfarenhet. En statistiskt signifikant skillnad hittades. Sjuksköterskor med någon form av utbildning i smärta skattade en lägre medianpoäng för om svettning var ett tecken på smärta än sjuksköterskor utan utbildning. Sammanfattningsvis behöver avdelningen tydligare rutiner för hur smärtskattning ska utföras samt en lämplig smärtskala för icke kommunicerbara patienter. För att kunna tillämpa dessa rutiner behövs även utbildning för personalen.

Den icke verbala kommunikationen är den största formen av all kommunikation och är lika trovärdig som den verbala kommunikationen. Icke verbal kommunikation definieras genom vårt kroppsspråk, blickar och/eller ögonkontakt, beröring, tonlägen gester, ansiktsuttryck och skratt och detta sker ständigt. Syftet med litteraturstudien var att belysa icke verbal kommunikation ur ett sjuksköterskeperspektiv. Databearbetningen medförde fyra kategorier: sjuksköterskans icke verbala kommunikation skapar välbefinnande, kunskap genom icke verbal kommunikation, icke verbal kommunikation hjälper sjuksköterskan att skapa relationer samt icke verbal kommunikation mellan sjuksköterskor. Resultatet visade på att det är nödvändigt för sjuksköterskan att ha kunskap om den icke verbala kommunikationen och dess olika sätt att framträdas hos enskilda patienters specifika behov. Tidsbrist är dock något som har visat sig vara ett hinder för sjuksköterskan för hens utveckling av sin icke verbala kommunikation och sin professionella relation till patienten. Vidare forskning om sjuksköterskans icke verbala kommunikation och hens relation till tid kan gynna sjuksköterskans framtida professionsutveckling. / The nonverbal communication is the most common form of all communication and is as reliable as the verbal communication. Non-verbal communication is defined by our body language, glance and / or eye contact, touch, tone gestures, facial expression and laughter, and occur constantly. The purpose of the study was to examine non-verbal communication from a nurse perspective. The Data processing included four categories: Nursing's non-verbal communication creates well-being, knowledge through non-verbal communication, non-verbal communication helps the nurse to establish relationships as well as non-verbal communication between nurses. The result showed that it is necessary for the nurse to have knowledge of non-verbal communication and it is different ways of appearing individually with each patient and differ with their specific needs. However, lack of time is something that has come back as an obstacle to the nurse for the development of non-verbal communication and the professional relationship with the patient. Further research on the nurse's non-verbal communication and relationship with time can benefit the future of nurse`s professionals skills.