I detta arbete undersöks skillnaden mellan män och kvinnor i huruvida de uppfattar kroppsspråk då det appliceras på en avskalad virtuell karaktär. Utifrån tidigare forskning om kroppsspråk och känslouttryck skapades fyra animationer föreställande gångcykler samt knackningar som visualiserade två olika känslor: glädje samt ilska. Det skapades även två neutrala animationer, en för vardera handling. En enkät skickades ut där träffsäkerhet, intensitet samt trovärdighet för animationerna undersöktes. Totalt svarade 30 personer på enkäten varav 21 var kvinnor. Resultatet av studien jämfördes med den problemformulering som grundats på tidigare forskning. Kvinnor valde i större utsträckning den glada karaktären. Resultatet visade på en skillnad mellan könen men ett motsatt resultat i förhållande till tidigare forskning. För att utvidga denna forskning kan flera aspekter undersökas, som till exempel hur ansiktsuttryck, olika utformningar på de virtuella karaktärerna samt hur olika animationsstilar påverkar resultatet.

Då jag under en längre tid av mitt yrkesverksamma liv arbetat på en mångkulturell skola har jag funderat på hur undervisning och kommunikation sker i en slöjdsal.Syftet med arbetet är att undersöka, beskriva och analysera samspelet mellan elever och slöjdlärare samt elever som har olika modersmål sinsemellan och hur kunskapen om samspelet kan tillämpas för att elever med annan språkbakgrund skall kunna uppnå de av Skolverket uppställda mål i allmänhet.För att angripa ämnet har jag valt att tillämpa ett interkulturellt perspektiv utöver Vygotskis teorier om den proximala utvecklingszonen samt tillämpa diskursanalys som metod. Metodvalet för denna undersökning föll på observationer i hur elever kommunicerar i slöjdsalen.Denna studie visar att slöjdföremålet har betydelse för samspelet mellan nyanlända elever, läraren och andra elever som samspelets inverkan som i stort sett består av icke-verbal kommunikation. Vidare visar observationerna att multimodala resurser (gester, kroppsspråk, bilder och text) har stor betydelse för att nå uppsatta mål i slöjdsalen. Analysen visar också att samspelet mellan eleverna och läraren till stor del vid sker slöjdföremålsskapande, vilket i sin tur ger eleverna baskunskaper och de lär sig ämnesspecifika ord.

Bakgrund: Den icke-verbala kommunikationen är en stor del av sjuksköterskans totala kommunikation i det vårdande mötet. Det innefattar beröring, ansiktsuttryck, ögonkontakt, kroppsspråk, gester, attityder, lyssnande och tonläge. Akutmottagningen är en utmanande miljö som ofta har hög arbetsbelastning för sjuksköterskor, vilket gör att den icke-verbala kommunikationen kan vara svår att hållas personcentrerad utifrån patienters behov. En förståelse för patienters upplevelser på en akutmottagning kan hjälpa sjuksköterskor att reflektera över sin icke-verbala kommunikation i det vårdande mötet. Syfte: Syftet var att beskriva vuxna patienters upplevelser av sjuksköterskans icke-verbala kommunikation i det vårdande mötet på en akutmottagning. Metod: Studien gjordes som en allmän litteraturöversikt baserad på vetenskapliga artiklar med en kvalitativ metod. Databassökningen gjordes systematiskt i databaserna PubMed och CINAHL. De utvalda artiklarna granskades med hjälp av en granskningsmall anpassad för kvalitativa artiklar från Willman et al. (2011). Resultat: Resultatet bygger på fyra teman och sju subteman. Resultatets teman är att känna sig respekterad, att uppleva empati, att uppleva ett bristande förtroende och att bemötas av ett stressigt kroppsspråk. Resultatets subteman är att bli sedd och hörd, känslan av att vara i centrum, känslan av att inte bli uppmärksammad, att inte vara sedd som en person, att bemötas av olämplig attityd, känslan av att vara en börda och att behöva anpassa sig. Slutsats: Sjuksköterskans icke-verbala kommunikation i det vårdande mötet på en akutmottagning har en stor påverkan på patienters vårdupplevelse. Det kan både främja och hämma den personcentrerade vården i det vårdande mötet, vilket belyser vikten av att som sjuksköterska ha en förståelse för patienters upplevelser för att bemöta patienters unika behov.

Studiens syfte är att bidra med kunskap om hur de yngsta förskolebarnen använder olika kommunikativa resurser i interaktion under en dag på förskolan. Frågeställningen som studien utgår ifrån är: Hur interagerar de yngsta förskolebarnen multimodalt i spontana aktiviteter?Studien är en kvalitativ studie där empirin samlats in via barnobservationer från tre förskoleavdelningar med åldern 1-3 år. Studiens teoretiska utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet då frågan hur barnen gör något är central. Studien har analyserats utifrån olika teman, Icke-verbal kommunikation, Relationsskapande, Vuxnas inverkan på interaktion mellan barnen, Utforskande. Resultatet visar att kroppsspråk och ögonkontakt är centrala i barnens interaktion med omvärlden samt hur den vuxnas närvaro påverkar barnens interaktion. Barnen interagerar även med eller med hjälp av material i det icke-verbala språkandet.

Syftet med studien är att undersöka förskollärares erfarenheter av att möta yngre barns motstånd i form av icke-verbala uttryck för att främja en demokratisk miljö i samband med måltider. Frågeställningarna som besvaras handlar om förskollärarnas upplevelser av hur barn gör icke-verbala motstånd under måltiderna och hur förskollärarna beskriver att de bemöter barns motstånd för att främja en demokratisk måltidsmiljö. Studien har genomförts med en kvalitativ metod och enskilda semistrukturerade intervjuer med sex förskollärare. Som teoretisk utgångspunkt har studien inspirerats av Janusz Korczaks barnsyn och pedagogik där respekt, rättigheter och demokrati blir framträdande. Resultatet analyserades fram genom en tematisk analys där det framkom att barnen gör öppna motstånd med hjälp av sitt kroppsspråk och olika redskap. De använder sig även av undvikande och andra uttryck som ljud och känslor för att uttrycka sig. Förskollärarna beskriver det som viktigt att skapa en tydlig struktur inför och under måltiden för att skapa förutsättningar för en demokratisk måltidsmiljö. En stor del av deras bemötande handlar om att tolka barnens uttryck och att anpassa bemötandet efter vilket barn de har framför sig.

No description available.

Bakgrund: Den ökade immigrationen till Sverige under senaste decennier har inneburit en ökning av antalet patienter med invandrarbakgrund som söker vård. Detta betyder att röntgensjuksköterskor oftare kommer att träffa patienter med utländsk härkomst. Kommunikation är en röntgensjuksköterskas viktigaste verktyg och utgör grunden till alla mänskliga möten. Det kan bli problematiskt när patienten inte behärskar svenska språket och ska kommunicera med vårdare. Detta ställer krav på röntgensjuksköterskor att hitta lämpliga strategier för att kunna kommunicera med patienten på bästa möjliga sätt. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa vårdarens strategier vid kommunikation med personer av utländsk härkomst som inte behärskar det svenska språket. Metod: Metoden var litteraturstudium med kvalitativ ansats, sökningen på artiklarna har gjorts i databaserna CINAHL och PubMed och litteraturstudien baseras på åtta vetenskapliga artiklar som har analyserats med innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i två kategorier och fem subkategorier. Kategorierna var tolk och icke-verbal kommunikation. Slutsats: Röntgensjuksköterskor har ett ansvar att erbjuda jämlik vård på lika villkor till alla. Därför ska de använda olika strategier för att kunna kommunicera med patienter som inte talar samma språk. Resultatet visade att professionell tolk var den bästa och säkraste metoden för kommunikation med sådana patienter. Därför finns det ett behov av utbildning för röntgensjuksköterskor angående tolkbokning. Dessutom finns det ett behov av tydliga rutiner för att förbättra tolktjänstsystemet när professionella tolkar användas i möten med patienter som inte behärskar språket.

Studien syftar till att undersöka och analysa betydelsen av beröring på en institution för missbrukare. Studien lyfter frågor om hur och när beröring aktualiseras, vad som kan vara problematiskt samt hur dessa problem kan analyseras. Detta är en kvalitativ studie innehållande fyra semi-strukturerade intervjuer med personer anställda vid ett SiS LVM-hem. Intervjumaterialet bearbetades med en innehållsanalys och resultatet presenteras efter innehållsanalysens kategorier. I resultatet framkommer det att personalen generellt har en restriktiv hållning när det kommer till beröring. När beröring aktualiseras är detta oftast kopplat till vissa syften och situationer som att t ex förmedla tröst, eller som förstärkning i samband med beröm eller i terapeutiskt syfte för att lugna. I resultatet framkommer det underliggande temat makt och vidare i analysen appliceras ett maktperspektiv. Den asymmetriska maktrelationen mellan personal och klient gör att beröringen riskerar att innehålla ett visst mått av bestämmande över den andre, därmed blir beröring problematiskt. Samtidigt som beröringen kan vara problematisk så känner personalen ändå att det i vissa fall kan vara nödvändigt, som i ovan nämnda situationer. Det framkommer även av resultatet att relationen är en viktig aspekt i förhållande till beröring. Resultatet visar att en hyffsat god relation måste finnas för att beröring ska bli möjlig. Studien lyfter även andra relationsaspekter kopplat till beröring vilket vidarutvecklas i analysen.

Introduktion: Bemötande och kommunikation är centrala delar inom vården. Under ett möte avgör kommunikationen till stor del behandlingens utfall. Denna studie gjordes i Kenya. Kenya är ett utvecklingsland där fysioterapi är ett lågprioriterat yrke jämfört med andra vårdyrken. Inom landet finns det både positiva och negativa aspekter inom yrket som kan påverka patientens tillfredsställelse av mötet. En negativ faktor är brist på resurser och en positiv att patienterna känner sig omhändertagna och sedda av vårdgivarna. Kommunikation utgörs av både verbal och icke-verbal kommunikation vilka är viktiga för att åstadkomma en god relation i ett möte mellan fysioterapeut och patient.  Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur mötet sker mellan fysioterapeut och patient på ett lokalt sjukhus i Kenya. Metod: För att besvara studiens syfte och frågeställningar gjordes en observationsstudie. Utifrån ett observationsprotokoll gjordes datainsamlingen. Författarna befann sig på ett lokalt sjukhus i Kenya under nio dagar. Deltagarna som inkluderades var fyra fysioterapeuter och patienter från 10-års ålder med besvär från rörelseapparaten. Resultat: 22 möten inkluderades. Observationerna resulterade i att mötet mellan fysioterapeut och patient i Kenya var patientcentrerat. Fysioterapeuterna använde sig av verbal kommunikation i form av dialog och lugn samtalston. De stämde av och var förklarande. Inom den icke verbala kommunikation förekom faktorer som ögonkontakt, vänd mot patient och aktivt lyssnande. Fysioterapeuterna visade även ett intresse samt skrattade med patienterna. Konklusion: Studien visar att trots sparsamma förutsättningar och minimal utrustning kan ett gott resultat uppnås vid fokus på bemötande.

En kvalitativ studie har genomförts där forskningsfrågan behandlar hur medarbetare anser att deras ledare bör kommunicera. Syftet var att ta reda på om ledarens kommunikationsstil påverkar medarbetarens inställning och mottaglighet för att ta till sig information positivt eller negativt. Femton personer som arbetar inom skilda verksamheter har intervjuats för att få en bild av vad som utmärker en ledare med goda kommunikationsegenskaper. Teorin som har använts som utgångspunkt i studien är Merril och Reids (1999) teori om sociala stilar.Resultatet visade att ledaren bör kommunicera mera. Ledaren bör även vara skicklig på att variera sin stil mellan drivande och vänlig. Dessutom ska denne ha förmågan att ta tag i uppkomna problem och lösa dessa omgående. Den ideala ledaren visar engagemang, inte bara för sina medarbetare utan även för uppgifterna och verksamheten i sin helhet. Vidare för denne dialog med sina medarbetare och är tydlig i sin kommunikation. Ledaren bör ha ett kontrollerat men ej avståndstagande kroppsspråk, kunna variera och anpassa sitt tonläge och samtalstempo efter rådande situation. / Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället