Studien utgår från övergången till K-regelverket för bostadsrättsföreningar och förbudet mot progressiva avskrivningar. Övergången uppmärksammades i media och en diskussion kring hur bostadsrättsföreningar utnyttjat det tidigare redovisningsregelverket blossade upp. Det ledde till spekulationer om hur ekonomin i föreningarna skulle påverkas och många blev oroliga för eventuella höjningar i årsavgifter. Denna boendeform ökar ständigt i popularitet och har gått från att erbjuda billigt boende som alla skulle ha råd med till en spekulativ marknad med priser som når nya toppnivåer. Den enskilde bostadsrättsägarens exponering mot bostadsrättsmarknaden ökar därför. Denna studie ämnar därför att undersöka vad som har hänt med den ekonomiska redovisningen för bostadsrättsföreningar. Det nya regelverket är inte anpassat till bostadsrättsföreningar. Avgränsningen som gjorts är till svenska, aktiva privatbostadsföretag, så kallade äkta bostadsrättsföreningar. Syftet med studien är att kartlägga hur redovisningen i föreningarna har påverkats samt att undersöka förekomsten av resultatmanipulering i resultatförbättrande syfte. Studien avser även att se ifall en koppling föreligger mellan resultatet och årsavgiften. En kvantitativ forskningsstrategi har tillämpats där urvalet består av 200 bostadsrättsföreningar. Data har samlats in i form av publicerade årsredovisningar.  K-regleverket blev obligatoriskt år 2014. Data för dessa föreningar samlades därför in för åren 2013 och 2015 och hypotestester utfördes för att utröna huruvida skillnader förelåg mellan åren. Den teoretiska referensramen bygger på teorier rörande positive accounting theory, accounting choice, resultatmanipulering, institutional theory samt redovisningsteori.  Utifrån kartläggningen står det klart att nya föreningar, bildade under 2000-talet är de föreningar som utnyttjat resultatförbättrande redovisningsmetoder. Denna grupp delades upp i ombildade och icke ombildade föreningar. Där kunde det fastslås att det var de icke ombildade föreningarna som använt sig av resultatmanipulering till störst utsträckning. Gruppen nya, icke ombildade föreningar innehåller byggmästarbildade föreningar, en grupp med incitament att förbättra det redovisade resultatet. Det är även dessa föreningar som har den största negativa resultatpåverkan som ett resultat av förbudet mot progressiva avskrivningar. Föreningar i vårt urval som påverkats i mindre utsträckning av regeländringen är gamla föreningar. De har tidigare inte haft incitament att skapa en positiv resultatpåverkande effekt. Detta eftersom de generellt sett har låga anskaffningsvärden på de byggnader föreningen äger vilket ger upphov till små avskrivningskostnader. En koppling mellan resultat och årsavgift kunde inte observeras i denna studie. Tydligast kunde detta observeras för icke ombildade föreningar bildade under 2000-talet som uppvisade en negativ resultatpåverkan på 129 kr/m2 men höjde endast avgiften med 8 kr/m2.

Bostadsrättsföreningar, deras redovisning och ekonomiska situation har hamnat i blickfånget de senaste åren i och med en snabb händelseutveckling och en aktuell debatt kring deras agerande och övergripande utgångspunkter. Bakgrunden till detta ligger i införandet av nya redovisningsregler i och med att K-regelverket började gälla från och med 2014 och specifikt i samband med ett förbud av den progressiva avskrivningsmetoden. I och med en stark anknytning till privatpersoners ekonomi på kort och lång sikt, samt de stora värden som är under förvaltning innehar bostadsrättsföreningarna en viktig ekonomisk betydelse i samhället. Genom att deras huvudsakliga syfte inte är att skapa vinst, en grundläggande självkostnadsprincip ska råda och deras dominerande tillgång på ett enhetligt sätt utgörs av fastigheter, har bostadsrättsföreningarna speciella karaktärsdrag. Med grund i detta avses i denna studie att undersöka vilken möjlig påverkan K-regelverkets införande kan ha haft på nyare bostadsrättsföreningars ekonomiska situation. Detta ska ske genom att kartlägga, studera och dra slutsatser utifrån hur föreningarnas resultat, intäkter, avskrivningar och finansiella ställning i övrigt utvecklats mellan åren 2013 till 2016. Då även en möjlig intressant framtida utveckling identifierats genom ett förslag kring ett införande av konsekventa redovisningsregler för bostadsrättsföreningar, avses även att ge en framåtblickande implikation om hur detta förslag kan tänkas påverka. Studien har utförts med en kvantitativ metod och genom en manuell datainsamling för ett slumpmässigt urval om 250 bostadsrättsföreningar erhölls ett skräddarsytt datamaterial. Utifrån det identifierade problemet i kombination med befintlig teori inom redovisningsval och beslutsfattande i organisationer tillsammans med agentteorin formulerades och testades sex stycken hypoteser empiriskt. Hypoteserna relaterade till hur föreningarnas redovisning och ekonomiska situation utvecklats, de redovisningsval som skett samt deras agerande. Tillsammans ämnade hypoteserna till att identifiera skillnader och samband som kunde tänkas ha uppstått under tidsperioden. Studiens resultat påvisar att nyare bostadsrättsföreningars ekonomiska situation har påverkats av K-regelverkets införande och att denna effekt är ihållande. Genom effekter i redovisningen i form av ökade avskrivningskostnader och ett försämrat redovisningsmässigt resultat kan de nyare bostadsrättsföreningarna argumenteras ha utfört avskrivningsval med ett egenintresse som bakomliggande motiv. Det empiriska resultatet ger en indikation på att den självkostnadsprincip som ska råda, med hänsyn tagen till ett mera långsiktigt perspektiv, inte uppfylls. På sikt ger studiens resultat bilden av nyare bostadsrättsföreningar idag inte sätter undan tillräckligt med medel för det långsiktiga underhållsbehovet som bör ske, och att en möjlig förklaring till detta kan ligga i ett agentproblem som kan urskiljas. Möjliga konsekvenser i form av ett behov av högre årsavgifter kan observeras. Den framtida utvecklingen inom området genom mera konsekventa redovisningsregler indikerar en än försämrad ekonomisk situation genom att än högre avskrivningar kan behöva ske i framtiden, men förslagets möjliga konsekvenser blir svåra att urskilja i och med det observerade agentproblemet. Studien och dess resultat är av intresse för de intressenter som knyter an till bostadsrättsföreningarna i olika sammanhang, exempelvis nuvarande och framtida medlemmar, kreditgivare och lagstiftare. Studien kan tänkas ge en insikt och ett bidrag till debatten kring nyare bostadsrättsföreningars ekonomiska situation och redovisning både i ett historiskt och framåtriktat perspektiv.

Title: Sustainability in non-profit organizations. Exploring drivers, challenges, and opportunities This study explores the drivers, challenges, and opportunities that non-profit organizations face when adopting sustainability practices. By focusing on the drivers, challenges, and opportunities, the study investigates what motivates these organizations to adopt sustainability practices, challenges, and unique opportunities.  The method chosen for the study has enabled an in-depth analysis using triangulation of the organization's sustainability information and interviews. These have illustrated a complex interplay of cultural, strategic, collaborative, and institutional factors driving sustainability efforts. For example, resource constraints were consistently mentioned in interviews as a predominant challenge, whereas organizational documents pointed towards collaborative endeavors as a critical solution. This dual perspective underscores the balance between challenges and solutions in sustainability work. The findings indicate that sustainability in non-profit organizations is subject to change, influenced by internal dynamics, including the alignment with core objectives and the necessity to maintain societal relevance. External pressures, such as expectations from stakeholders such as donors, volunteers, and regulatory bodies, further shape these initiatives. These organizations encounter challenges, including resource limitations and knowledge gaps, which they address through collaborative initiatives and educational endeavors. Opportunities arising from sustainability include enhanced member engagement and environmental impact mitigation. This research portrays sustainability as an ongoing process with challenges and opportunities, emphasizing the importance of integrating sustainability into operational strategies. / Titel: Hållbarhetsarbete inom icke vinstridvande organisationer. En undersökning av drivkrafter, utmaningar och möjligheter. Denna studie utforskar de drivkrafter, utmaningar och möjligheter som ideella organisationer står inför när de inför hållbarhetspraktiker. Genom att fokusera på drivkrafter, utmaningar och möjligheter undersöker studien vad som motiverar dessa organisationer att införa hållbarhetsarbete, utmaningar och möjligheter.  Metoden som valts för studien har möjliggjort en djupgående analys genom triangulering utav intervjuer och hållbarhetsinformation hos fyra organisationer. Dessa har åskådliggjort en komplex samverkan av kulturella, strategiska, samarbetsmässiga och institutionella faktorer som driver hållbarhetsarbetet. Exempelvis nämndes resursbegränsningar konsekvent i intervjuer som en framträdande utmaning, samtidigt som rapporter pekade mot samarbete som en central lösning. Detta dubbla perspektiv understryker balansen mellan utmaningar och lösningar i hållbarhetsarbetet.  Resultaten indikerar att hållbarhet inom icke-vinstdrivande organisationer är föränderlig, påverkad av interna dynamiker och anpassning till mål, idé och vision. Externa påtryckningar, som förväntningar från intressenter och styrande organ, påverkar dessa initiativ. De studerande organisationerna står inför utmaningar, som resursbegränsningar och kunskapsbrist. Möjligheter kopplade till hållbarhet innefattar medlemsengagemang och minskning av miljöpåverkan. Denna studie betraktar hållbarhet som en process med både utmaningar och möjligheter.