Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2005.

<p>I kursplanen för ämnet Idrott & hälsa står det vilka mål som eleverna ska uppnå. Dessa </p><p>mål tror vi är okända för många elever och de vet därför inte riktigt vad de ska göra för </p><p>att uppnå målen. Istället har många en bild av hur de ska vara för att få ett visst betyg </p><p>utan att ha tagit del av de egentliga uppnåendemålen. Därför tror vi att syftena med </p><p>undervisningen åsidosätts och eleverna får inte den kunskap och förståelse som de borde </p><p>få. </p><p> </p><p>Detta examensarbete ingår som en del i lärarutbildningen. Efter som vi båda har läst till </p><p>bland annat Idrott & hälsolärare har vi valt att göra vår undersökning inom detta ämne. Vi </p><p>vill se om eleverna som läser Idrott & hälsa A på gymnasiet förstår vad de lär sig och </p><p>varför utbildningen ser ut som den gör. Känner de till syftena med de olika momenten i </p><p>Idrott & hälsa eller ser de ämnet endast som en ”rastaktivitet”? </p><p> </p><p>Vi har gjort fem kvalitativa gruppintervjuer med tre till fem elever i varje grupp. </p><p>Intervjuerna dokumenterades på band för att sedan sammanställas. Vår hypotes om </p><p>elevernas bristfälliga förståelse för ämnet stämmer överens med resultatet av våra </p><p>intervjuer. Det visade sig i några intervjuer att eleverna var relativt omedvetna om målen </p><p>och syftena med Idrott & hälsa. Ofta ansåg de själva att de kände till syftena men vid </p><p>vidare diskussion kom det fram brister i deras insikt.</p>

Syfte och frågeställningar Det övergripande syftet med denna uppsats var att undersöka hur lärare i ämnet idrott och hälsa arbetar med elever med diagnosen ADHD samt vilken kunskap de har om diagnosen. Mina frågeställningar var: 1. Har idrottslärare kunskap om ADHD? 2. Hur anpassar idrottslärare sin undervisning i ämnet idrott och hälsa för att elever med ADHD också ska kunna delta? 3. Hur arbetar idrottslärare utifrån inkluderad eller exkluderad undervisning för elever med ADHD? Metod Metoden som användes i studien var kvalitativa intervjuer. Det var fyra idrottslärare som deltog och samtliga arbetade på samma skola. Skolan var min VFU-skola under utbildningen och den är belägen i en förort söder om Stockholm. Resultat Samtliga lärare hade kunskap om symptomen för ADHD. Barn med ADHD ska vara inkluderade i undervisningen men en lärare påpekade att det kanske inte ser ut så i verkligheten. Det är viktigt att undervisningen har tydlig struktur och noggrann genomgång. Samtliga lärare använde något slags vektyg som till exempel whiteboard. Något som också visades var att det är viktigt att vara konsekvent och ha tydliga regler. Samtliga lärare sa också att de inte bara anpassar sig efter barn med diagnoser utan försöker tillgodose hela klassens behov. Slutsats Lärarna var eniga om hur man ska förhålla sig till inkludering och exkludering. Däremot var vissa uttalanden från lärarna svåra att tolka då de var motsägelsefulla. Detta kan bero på att lärarna själva inte vet hur de ska tolka begreppen. En slutsats var också att flickor inte uppmärksammas på samma sätt som pojkar då pojkar är mer utagerande än flickor. Lärarna kunde därför ha svårt att "se" flickorna och tillgodose deras behov. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa. Ht 2011</p>

I kursplanen för ämnet Idrott & hälsa står det vilka mål som eleverna ska uppnå. Dessa mål tror vi är okända för många elever och de vet därför inte riktigt vad de ska göra för att uppnå målen. Istället har många en bild av hur de ska vara för att få ett visst betyg utan att ha tagit del av de egentliga uppnåendemålen. Därför tror vi att syftena med undervisningen åsidosätts och eleverna får inte den kunskap och förståelse som de borde få. Detta examensarbete ingår som en del i lärarutbildningen. Efter som vi båda har läst till bland annat Idrott & hälsolärare har vi valt att göra vår undersökning inom detta ämne. Vi vill se om eleverna som läser Idrott & hälsa A på gymnasiet förstår vad de lär sig och varför utbildningen ser ut som den gör. Känner de till syftena med de olika momenten i Idrott & hälsa eller ser de ämnet endast som en ”rastaktivitet”? Vi har gjort fem kvalitativa gruppintervjuer med tre till fem elever i varje grupp. Intervjuerna dokumenterades på band för att sedan sammanställas. Vår hypotes om elevernas bristfälliga förståelse för ämnet stämmer överens med resultatet av våra intervjuer. Det visade sig i några intervjuer att eleverna var relativt omedvetna om målen och syftena med Idrott & hälsa. Ofta ansåg de själva att de kände till syftena men vid vidare diskussion kom det fram brister i deras insikt.

Diss. Umeå : Univ., 2002.

Diss. Örebro : Örebro universitet, 2005.

Syfte Syftet med denna studie är att jämföra fysiskt aktiva kvinnliga pensionärer med manliga pensionärers upp­fattningar om ämnet idrott och hälsa från deras egen skolgång och kartlägga vilka faktorer som har bidragit till deras fysiska aktivitet idag. Studien är del av ett pilotpro­jekt om äldres hälsa vid Örebro universitet. Frågeställningar är: Hur påverkar idrottsundervisning och deltagande i fysisk aktivitet vid ung ålder graden av fy­siskt akti­vitet vid högre ålder (65 år och uppåt)? Vilka ytterligare faktorer kan påverka människan så att man som äldre är fysiskt ak­tiv? Metod Metoden i denna studie var fokusgrupper och fokusgruppssamtalen genom­fördes i ett konfe­rensrum på Örebro universitet. I studien har två fokusgrupper ingått, en grupp kvinnliga se­niora orienterare och en grupp manliga seniora oriente­rare. I ett av samtalen var jag moderator tillsammans med en assisterande moderator från Örebro univer­sitet. I den andra gruppen fanns moderatorer från Örebro universitet. Inter­vjuguiden som använts har utarbetats av mig med syn­punkter från forskargruppen i Örebro. Resultat Resultatet från studien visar att hemmiljön har haft stor betydelse för deltagarnas fysiska akti­vitet. Idrotten i skolan beskrevs däremot som något som inte haft större bety­delse för deras fortsatta fysiska aktivitet och det gäller för både kvinnor och män. Några av deltagarna minns att den var dålig och inte speciellt positiv, men överlag så klarade deltagarna undervisningen bra. Båda grupperna betonar dessutom det fak­tum att det är hälsosamt och att man mår bra av motion. En annan viktig faktor för fortsatt fysisk aktivitet var den sociala samvaron. Detta gällde främst kvinnorna. För en del av männen var också tävlingsmomentet en motiverande faktor. Slutsats Av den här studien dras följande slutsatser. Idrottsundervisningen har överlag hos deltagarna i studien inte haft någon stor betydelse för deras fysiska aktivitet senare i livet. Det avgörande för att de har blivit fysiskt aktiva handlar mer om upp­växtförhållanden, stöd hemifrån och det sociala um­gänget. Sedan dessa personer lämnat skolan har idrottsundervis­ningen förändrats. Men fortfarande är det viktigt att fundera vidare över hur vi motiverar ungdomar att i sitt fortsatta liv vara fysiskt aktiva?

Syfte och frågeställningar Syftet med studien har varit att undersöka de normer och föreställningar kring kön som finns i en fotbollsförening och som de föreningsaktiva kan tänkas ha med sig in i skolans idrottsundervisning. De frågeställningar som använts har varit: vilka antaganden om flickor och pojkar kommer till uttryck i föreningen? Vem är ”fotbollsspelaren” i föreningen? Vilka i föreningen tillhandahåller mest resurser? Metod Studien är kvalitativ och genomfördes i en fotbollsförening i en förort till Stockholm. Tillvägagångssättet har inneburit intervjuer med fyra vuxna representanter från föreningen. Intervjuerna följde fasta frågeområden för att få svar på frågeställningarna. Resultaten har analyserats med hjälp av historikern Yvonne Hirdmans teori om genussystemet. I resultatdiskussionen ingår en jämförelse av resultatet med de antaganden om kön som finns i grundskolan läroplan, LGR11. Resultat Resultatet visar att det i föreningen finns antaganden om att flickor är sämre fotsbollsspelare än pojkar, att de inte skulle tåla lika hård träning som pojkar samt att de inte vill vara med när det blir prestationsinriktat. Dessa antaganden iscensätts bland annat genom att flickorna återfinns i rollen som åskådare och bara undantagsvis som spelare på planen eller tränare samt att tränarna inte ställer lika hårda krav på flickorna som på pojkarna. Resurserna i föreningen går i princip bara till pojkar. Normen för en fotbollsspelare är att vara en pojke som är kontrollerad, motiverad, kämpar, tål att trilla och uttrycker rätt slags känslor. Slutsats Fotbollsföreningen har föreställningar om flickors respektive pojkars kroppar, deras fysiska kapacitet, förmåga till hård träning, fotbollsmässiga kvalitéer samt deras roller på fotbollsplanen. Det finns normer om hur flickor respektive pojkar ska vara som de föreningsaktiva kan tänkas ha med sig in i skolans idrottsundervisning, vilka på flera sätt går stick i stäv med de antaganden om kön som finns i grundskolans värdegrund. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår F-9. Ht 2012</p>

<p>Syftet med vår studie har varit att undersöka idrottslärares inställningar till, och uppfattningar om, situationer som kan uppstå i mötet mellan religion och idrottsundervisning. För att komma åt vårt syfte samt skapa oss en bild av verkligheten använde vi oss av en kvalitativ metod i form av intervjuer med idrottslärare. Intervjuerna har sedan analyserats och på så vis har vi fått fram det vi anser vara lärarnas uppfattningar och inställningar inom vårt område. Resultatet visade att lärarna inte anser att religion påverkar idrottsundervisningen nämnvärt även om deltagandet till viss del tycks påverkas. Överlag verkar religion ha mindre påverkan på idrottsundervisningen än vad vi inledningsvis, och utifrån vår teoretiska bakgrund, trodde.</p>

<p>Syftet med denna undersökning var att ta reda på vilka motivationsfaktorer som påverkar elever i år 9 gällande simundervisning. Undersökningen genomfördes på elever i år 9 genom en enkätundersökning. Enkäterna utformades utifrån The Situational Intrinsic Motivation Scale (SIMS). Resultatet från undersökningen visade att de faktorer som främst motiverade elever i år 9 till att delta i simundervisningen var att eleverna ansåg att simundervisningen var viktig för dem och att simundervisningen var intressant och rolig. De elever som svarade att de inte deltog i simundervisningen avstod från denna på grund av att de inte ville visa upp sin kropp inför andra kamrater eller på grund av andra personliga skäl. Majoriteten av de tillfrågade eleverna hade dock inga problem med att visa upp sin kropp inför andra kamrater. Detta tyder på att läraren i idrott och hälsa hade lyckats med att skapa ett tryggt och behagligt klimat i samband med simundervisningen.</p> / <p>The purpose with this investigation was to figure out which motivation factors that might influence students in 9th grade to participate in swimming during the sport lessons in school. The investigation was carried out on students in 9th grade through a questionnaire investigation. The questionnaire investigation was designed on the basis of The Situational Intrinsic Motivation Scale (SIMS). The result from the investigation showed that the main factors that motivated students to participate in swimming during the sport lessons in school were that the students found that swimming was interesting and fun. The students who answered that they did not participate in swimming during the sport lesson in school reframed the fact of the fear to expose their body in front of their classmates. Personal reasons could also lead to the absence from the swimming lessons. The majority of the students had no problems to expose their bodies in front of their classmates. The result shows that the P.E. had been successful in creating a self-confident and comfortable atmosphere during the swimming lessons.</p>