Sammanfattning Syfte och frågeställningar Drygt en tredjedel av idrottslektionerna innehåller någon form av boll, enligt statistiken. Så behöver det inte vara på alla skolor men den generella statistiken säger det. Skolan som studien gjordes på är en av många skolor som har mycket bollspel på idrottsundervisningen. Syftet med den här undersökningen är att undersöka varför man använder bollspel till så stor del av idrottsundervisningen. Vad lär sig eleverna av bollspel? Vilka bollspel används mest under idrottsundervisningen? Vilka bollspel används minst under idrottsundervisningen? Vilka för- och nackdelar finns det med bollspel? Metod Det här är en kvalitativ undersökningsstudie med intervjuer som hjälp. Detta för att få så djupgående svar som möjligt. Intervjupersonerna valdes genom ett bekvämlighetsurval och bestod av två idrottslärare och fyra elever. Resultat Under skolans idrottslektioner använder man sig av flera olika bollspel på grund av att få elever att lära sig komplexa rörelser så som springa, kasta, fånga och hoppa. Det visar sig även vara bra för det sociala samspelet mellan olika individer. Elevernas samarbetsförmåga provas samt deras sida av att visa respekt för lagkamrater och motståndare. Det tas även upp vilka bollspel som används mest och minst. Slutsats Bollspel har länge varit en central del i idrottsundervisningen och kommer säkerligen vara länge framöver. De traditionella bollspelen som fotboll, handboll, basket och innebandy är fortfarande stora och står stadigt som de viktigaste bollspelen att lära ut till eleverna medan tennis och de mer kulturella spelen som lacrosse och softball inte alls slagit i genom i undervisningen. Dels för att intresset inte finns för dem men också för att flera olika ramfaktorer spelar in. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår 7-9 och gymnasieskolan. Ht 2012</p>

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att studera den fysiska aktiviteten i idrott och hälsa på gymnasiesärskolan ur ett sociokulturellt perspektiv samt analysera faktorer som kan hindra respektive främja fysisk aktivitet. Följande frågeställningar utgår studien ifrån: Hur uppfattar lärarna elevernas fysiska aktivitet? Vilken form av stöd och resurser använder lärarna för att främja elevernas fysiska aktivitet? Hur upplever lärarna elevernas sociala samspel?   Metod Studien utgår från sex kvalitativa semistrukturerade intervjuer av lärare inom idrott och hälsa verksamma på gymnasiesärskolor i Mellansverige. Samtliga intervjuer har spelats in på diktafon, transkriberats samt bearbetats tematiskt. Empirin har delats in i meningsfulla teman och har analyserats från tre aspekter inom det sociokulturella perspektivet; scaffolding, mediators och shared activity. Studien utgår från vetenskapsrådets etiska principer som har följts för att värna om respondenternas integritet.   Resultat Eleverna i gymnasiesärskolan upplevs ofta bli mer inaktiva, både under och utanför lektionstid. Den fysiska aktivitetsgraden uppfattas som ganska låg i relation till andra elever under idrottslektionerna då funktionsnedsättningar i större omfattning verkar bidra till lägre aktivitetsgrad. Adekvat stöd i form av utbildning och fortbildning för att undervisa elever med utvecklingsstörning upplevs brista hos lärarna. För att stödja eleverna försöker lärarna skapa motivation hos dem; peppa dem att delta aktivt, ha en tydlig struktur, liknande upplägg varje lektion, tydliga och enkla instruktioner som kan visas praktiskt samt förbereda eleverna på vad som komma skall. En del aktiviteter stödjer eleverna till att delta mer självständigt än andra. Enkla rörelser, övningar, lekar, spel fungerar bäst, där reglerna är korta, tydliga och enkla. Assistenterna ses som en nödvändig resurs som kan främja elevernas fysiska aktivitetsgrad om de är ombytta, engagerade, positiva, peppande och aktiva under lektionerna. För att främja elevernas fysiska aktivitetsgrad utanför lektionstid framkommer det som viktigt att eleverna får möjlighet att möta föreningslivet i olika former varför god kontakt med föreningar är nödvändigt i syfte att lotsa ut eleverna i föreningslivet. För att eleverna ska utvecklas till att bli mer självständiga i fysiska sammanhang får eleverna olika verktyg (mediators) som att följa bilder, använda tidtagarur, följa ett schema eller ett träningsprogram m.m. Socialt samspel ses som värdefullt för elevernas fysiska och sociala utveckling men upplevs ibland som svårare, framförallt mellan elever som har autism.   Slutsats Motivation hos eleverna, pedagogiska anpassningar samt ombytta och aktiva assistenter kan sannolikt främja fysisk aktivitet på lektionstid. För att främja elevernas fysiska aktivitet utanför skoltid är det viktigt att eleverna får möjlighet att möta föreningslivet i olika former varför man som lärare bör ha god kontakt med föreningar i syfte att lotsa ut eleverna i föreningslivet. En slutsats utifrån denna studie är att lärarens och assistenters stöd behövs i större utsträckning för att främja fysisk aktivitet. Samtidigt är det viktigt att eleverna får ”verktyg” för att kunna vara fysiskt aktiva på egen hand. Det sociala samspelet som ur ett sociokulturellt perspektiv ses som en viktig utgångspunkt för utveckling ses som värdefullt för främjandet av fysiskt aktivitet samtidigt som det ibland kan vara svårt att för vissa elever att samspela då de kan ha en nedsatt samspelsförmåga. / Abstract Aim The aim of the study was through a socio-cultural approach; examine the physical activity in P.E on upper special schools. The aim was also to analyze factors that could prevent or promote students to be physical active. The study is based on following questions: How do teachers perceive students' physical activity? What kind of support and resources do teachers use to promote students' physical activity? How do teachers perceive students' social interaction?   Method This study is based on six, qualitative semi-structured interviews with P.E teachers that are working in upper special schools in the central parts of Sweden. All interviews have been recorded on a Dictaphone. They have also been transcribed and processed thematically. The result of the study has been put into meaningful themes and all themes are based on three aspects from the socio-cultural perspective; scaffolding, mediators and shared activity. To protect the participant’s integrity during the study, we followed ethical principles.   Results The study shows that students with intellectual disabilities often become inactive during lessons and outside school. The physical activity seems therefore especially important for these students. The teachers perceived these students activity level as rather low comparing to students during P.E in ordinary school. The students’ impairments seem to be one factor that contributes to lower activity levels. Educational support to teach students with intellectual disabilities seems to fall short according to these P.E teachers. The P.E teachers try to motivate the students to participate. They give them peptalk and they try to have good structure during the lessons that also is quite alike time to time. Easy and clear instructions that P.E teachers visually can demonstrate seem to prepare and help these students to participate. Some activities can better than other activities support these students to be more independent. The keywords seem to be simple movements, exercises and games. The rules also have to be short, clear and simple. Assistants seem as a necessary resource that can promote students' physical activity. To do that the assistant have to be reversed, committed, positive, have a peppery spirit and be physical active during the P.E lessons. To promote the students to be physical active outside school it’s important that the students get opportunity to meet different kind of physical activities. The P.E teachers mean that it’s important to have good contact with sport associations to guide these students into the voluntary sector. To develop independent students in P.E class, these students need different kind of tools (mediators) like image that they could follow, watch, schedule, exerciseprogram etc. Social interaction seems by the teachers as a valuable thing, both for the students’ physical activity and for their social development. Social interaction can thou be difficult sometimes, especially among students who have autism.   Conclusions Motivated students, special adaptations and reversed and active assistants can probably promote physical activity among these students during P.E lesson. To promote physical activity outside school it’s important that these students get opportunity to meet the voluntary sector. Therefore P.E teachers have to have good contact with different sport associations so they can guide these students to a more physical active lifestyle. A conclusion from the study is that support from teachers and assistants are necessary to promote these students to be physical active in a higher level. It’s also important that these students get "tools" to develop their independent in P.E lessons. The social interaction seems important to promote physical activity even thou it sometimes can be difficult for some students to interact with other students.

Sammanfattning Syftet med studien är att analysera hur elevinflytande fungerar i praktiken. Frågeställningarna är: Vilka erfarenheter har lärarna i idrott och hälsa när det gäller elevinflytande? Hur arbetar lärare i idrott och hälsa med elevinflytande? Om det finns några likheter och skillnader mellan lärarna vilka är då dessa? Metod I studien har kvalitativa intervjuer använts. De som har deltagit är tre stycken män och tre stycken kvinnor som är verksamma lärare i idrott och hälsa. Alla arbetar med elever i årskurs F-6. Kontakt togs med lärarna för att informera om studien. Tid och plats bestämdes för mötet och intervjuerna genomfördes. Sedan transkriberades och tolkades materialet för att till sist sammanställas. Resultat Lärarnas erfarenheter Majoriteten av lärarna anser att elevinflytande togs upp under utbildningen. Hälften tycker att de har fått tillräckligt med hjälpmedel och hälften tycker inte det. Eleverna har inte stort inflytande men de får vara med och påverka direkt i undervisningen. Hälften anser att det behövs tid för att ge ökat inflytande, andra menar atteleverna har det inflytande som går att ha. Lärarnas arbete Elevinflytande betyder att eleverna får vara med att påverka i undervisningen och det är viktigt med inflytande. När det handlar om miljöns påverkan är lärarnas åsikter delade. Lärarna har olika synpunkter på hur en miljö borde se ut för att få in inflytande. För att göra eleverna mer delaktiga handlar det om att prata mer. Grovplaneringen och ”måste momenten” är det som eleverna inte kan påverka. Lärarna har skilda åsikter om reflektion hinns med i undervisningen. Nästan alla är positiva till förslag från eleverna och dialog är jättebra och viktigt. Det råder delade meningar om vad eleverna känner till om sin rätt till inflytande. Hälften tror att det är svårt för eleverna att ta tillvara sitt inflytande och hälften påstår att det handlar om att förvalta ansvaret på ett bra sätt. Slutsatser Lärarnas erfarenheter av elevinflytande ser olika ut och ute i verksamheterna förekommer inte inflytande i så stor utsträckning. De flesta av lärarna är positiva till elevinflytande men hur de ska få in det i undervisningen är svårt eftersom det finns så lite tid och deras elever är små. Studien visar på fler skillnader än likheter mellan lärarnas åsikter. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår F-6. Ht 2012</p>

Syfte och frågeställningar Syftet med denna undersökning är att ta reda på vad eleverna anser att de lär sig under idrottslektionerna med inriktning mot bollspel. Frågeställningarna är följande: Vad anser eleverna att de lär sig av bollspel kopplat till lgr11? Vad anser eleverna om bollspel och dess användning i skolan? Metod En kvantitativ undersökning där enkäter till alla 8or på en skola norr om Stockholm delades ut. Urvalet bestod av 79 elever (40 tjejer 39 killar) och bortfallet blev 12 (6 killar 6 tjejer). Enkäten bestod av 18 påståenden som eleverna fick ta ställning till med svarsalternativen stämmer inte alls, stämmer ganska dåligt, stämmer ganska bra, stämmer helt och vet ej. Svaren sammanställdes sedan i Microsoft Excel samt Microsoft Word. Resultat Resultatet visar att majoritet av eleverna ställer sig positiva till att de: Tycker bollspel är det roligaste inom idrotten Anpassar sitt spel efter andras förmåga Förbättrar sin samarbetsförmåga samt lär sig samspela med andra. Lär sig olika komplexa rörelser genom bollspel Samt att majoriteten av eleverna ställer sig negativa till att: Det borde vara mindre bollspel i skolan Att vinna är det viktigaste De lär sig historia om bollspel Slutsats Syftet var att se vad eleverna lärde sig genom bollspel kopplat till lgr11. Som resultatet visar så uppfattade en majoritet att de lärde sig komplexa rörelser genom bollspel vilket är ett av målen i rörelse delen inom lgr11. I lgr11 står det även att eleverna skall lära sig om idrottens historia men detta var något som en majoritet av eleverna inte höll med om att de lärde sig. Lgr11 säger även att eleverna ska lära sig samspela och samarbeta med andra genom undervisningen vilket en majoritet upplevde att de gjorde. För mera exakta siffror se resultat delen i det här dokumentet alternativt bilaga 3. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår 7-9 och gymnasieskolan. Ht 2012</p>

Syfte och frågeställningar Syftet med denna undersökning är att undersöka vad idrottslärare har för uppfattningar kring elevers duschning samt vistelse i omklädningsrummet efter genomförd idrottslektion. Hur ser idrottslärarna på att eleverna duschar eller inte duschar efter idrottslektionen? Vilka anledningar kan det finnas bakom idrottslärarnas åsikter? Hur tänker lärarna kring deras möjliga ansvar att få eleverna att duscha och sköta sin hygien?   Metod Kvalitativ metod har använts för att få fram resultatet, då genom semistrukturerade intervjuer som spelats in med diktafon. I studien medverkar fem idrottslärare som för närvarande arbetar inom grundskolan. Ett hermeneutiskt arbetssätt har använts för att analysera den data som samlats in under intervjuerna. Varje lärare har intervjuats två gånger och intervjuerna är analyserade utifrån teman som har hittats i de transkriberingar som gjorts av intervjuerna. Lärarna har intervjuats två gånger, dels för att efter första intervjun kunna läsa på mer kring de svar som givits dels för att under andra omgången kunna ställa mer djupgående frågor som grundat sig på de svar som givits under den första intervjun. Studien grundar sig på Norbert Elias civilisationsprocessteori.         Resultat Studien har lett fram till resultatet att lärarna vill att eleverna skall duscha efter genomförd idrottslektion. De ser duschningen genom ett hälso- och hygienperspektiv och motiverar även duschningen för eleverna genom dessa perspektiv. De anser att normer, kroppsbild, kroppsideal har en stor påverkan på om eleverna väljer att duscha eller inte och att dessa premisser i samband med att omklädningsrummen är obevakade kan leda till att vissa elever blir utsatta eller utstötta.  Slutsats Idrottslärarna i denna studie medger att de är påverkade genom deras uppväxt i föreningslivet. De tror att deras positiva inställning till att duscha tillsammans härstammar därifrån. Dock ser föreningslivet annorlunda ut idag än vad det gjorde när de växte upp och idag duschar man inte tillsammans i lika stor utsträckning. Dessa två olika sätt att se på duschning kan bli en krock i skolans värld. Efter genomförd studie kan man se att lärarens personliga inställning till duschning efter lektionen påverkar elevernas duschningsvanor. / Aim The purpose of this study is to investigate what physical education teachers think of students showering and sojourn in the dressing room after the P.E. lesson.Question formulation In what way do the teachers think of the students showering or no showering after a P.E. class?What reasons may be behind the teachers' opinion?How do the teachers think about their possible responsibility to get students to shower and take care of their hygiene? Method Qualitative methods were used to obtain the result, with semi-structured interviews that were recorded. The study involved five physical education teachers who currently work in the elementary school. A hermeneutic approach was used to analyze the data collected during the interviews. Each teacher was interviewed twice, and the interviews were analyzed based on themes found in the transcriptions made of the interviews. The teachers were interviewed twice. After the first interview we read more about the answers given and were able to ask deeper questions in the second round, based on the answers given during the first interview. The study is based on Norbert Elias civilizing process theory. Results The study has led to the result that teachers want students to take a shower after the P.E. lesson. They look at showering through a health and hygiene perspective and they are motivating showering to the students through these perspectives. They believe that standards, body image, body ideal has a big impact on whether students choose to shower or not and that these premises, in connection with that the student are unattended in the changing rooms, might lead to that some students become vulnerable or marginalized. Conclusions P.E. teachers in this study admit that they are influenced by their childhood in the voluntary sportssector and believe that their positive attitude to showering together with others derives from their childhood. However, the voluntary sportssector has changed since they were growing up, and today you’re not showering together with others in the same extent. These two ways of looking at showering can lead to a contradiction in the school world.

Aim This qualitative study will provide an insight to different teachers view on handball in two elementary schools. Handball is a competitive sport and has been played for over 100 years in different contexts in Sweden. Are there qualities in the sport that belongs in the school´s non-competitive education? How do they justify this sport according to the governing documents Lgr-11 that gives a lot of room for interpretation by the teachers? How do teachers justify handball based on the curriculum? What kind of qualities do the teachers highlight with this sport in the education? Do teachers perceive any differences with the new curriculum? Method The method has a qualitative approach. The interviews in this study had a semi structure character. The vision was to get a conversational character where attendant questions were improvised. The selection was five teachers who are teaching sports in two schools. The data processing was transcribed and interpreted through Pierre Bourdieus Sociologic theory. Results The results that emerged were that all the interviewed teachers have a positive attitude to handball and speak for its place in physical education. They justify handball based on the curriculum part of comprehensive motion abilities, physical activity, gross motor forms, and complex movements in games and sports. Beyond these physical qualities of the sport; the teachers also highlighted benefits such as cooperation, social and general educational knowledge. The teachers feel that the new curriculum has become clearer, but none of them have changed their way of working with handball and its elements.    Conclusion Due to the small size of this study, no general conclusion could be drawn about whether handball should be included in the physical education or not. The study reveals that cultural capital and habitus do have importance in the teachers view on handball. The curriculum leave room for interpretation and it is up to each teacher to decide whether they want to use the handball as a part of their teaching or not. / Syfte och frågeställning Denna kvalitativa studie ska ge inblick i hur ett antal olika lärare ser på handboll i två grundskolor. Handboll är en tävlingsidrott och har spelats i över 100 år i olika sammanhang i Sverige. Finns det kvalitéer i sporten som hör hemma i skolans icke tävlingsinriktade undervisning? Hur motiverar lärarna denna idrott utifrån styrdokumenten Lgr-11 som ger ett stort utrymme för egen tolkning? Hur motiverar lärarna handboll utifrån läroplanen? Vilka kvalitéer belyser lärarna med denna sport i undervisningen? Upplever lärarna någon skillnad med nya läroplanen? Metod Metoden är kvalitativ i sin ansats. Intervjuerna i studien hade en semistrukturerad karaktär. Målsättningen var att få en samtalskaraktär där följdfrågor improviserades. Urvalet bestod av fem lärare som undervisade i idrott på två skolor. Databearbetningen transkriberades och tolkades genom Pierre Bourdieus Sociologiteori. Resultat De resultat som framkom var att samtliga intervjuade lärare är positiva till handboll och talar för dess plats i idrottsundervisningen. De motiverar handbollen utifrån läroplanens del om allsidiga rörelseförmågor, fysiska aktivitet, grovmotoriska former, komplexa rörelser i spel och idrotter. Lärarna belyser kvalitéer som utöver de fysiskt motiverande argumenten även framhåller samarbete, sociala och allmänbildande kvalitéer. Lärarna upplever att den nya läroplanen är tydligare men ingen av dem har ändrat sina sätt att arbeta med handbollen och dess moment. Slutsats Eftersom studien är liten kan inte några generella slutsatser dras om handboll bör finnas med eller inte i idrottsundervisningen. Studien visar att kulturellt kapital och habitus har betydelse i lärarnas syn på handboll. Läroplanen ger utrymme för egen tolkning och det är upp till varje enskild lärare att välja om och hur de vill använda handbollen som moment i sin undervisning. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår 7-9 och gymnasiet. Ht 2012</p>

Syfte och frågeställningar Syftet med min studie är att förklara hur relationen mellan lärare och elev ter sig sett ur ett genusperspektiv. Jag avser, ur ett genusperspektiv, granska hur idrottsundervisningen på skolan praktiseras och därigenom förstå och förklara hur relationen mellan lärare och elev formas, och vad detta kan få för konsekvenser. Med stöd av det sociala perspektivet på lärande kommer min studie grunda sig i den rådande genusordning som verkar under idrottsundervisningen. Med detta som grund har jag valt att fokusera på följande frågeställningar: Finns det tydliga pojk- respektive flickaktiviteter, hur visar det sig i undervisningen? Vart riktas uppmärksamheten, varför, och vad får det för konsekvenser? Vad har tävling som moment för inverkan på idrottsundervisningen, sett ur ett genusperspektiv? Metod Jag valde att göra en kvalitativ studie där jag använde mig av intervjuer och observationer. Jag intervjuade två lärare och åtta elever. Lärarna intervjuade jag var för sig och eleverna intervjuade jag i två gruppintervjuer med fyra i varje grupp. Observationerna genomförde jag i de två klasser där jag hämtat elever till intervjuerna. Datainsamlingen är genomförd på en högstadieskola i en norrförort till Stockholm. Intervjuerna spelades in, transkriberades och därefter analyserades. Resultat Resultatet av min studie visar att både lärare och elever menar att relationen mellan dem är god. Däremot visar det sig att den uppfattningen brister i analyseringen av elevernas individuella svar. Pojkarna får mycket mer uppmärksamhet än flickorna i idrottsundervisningen. Uppmärksamheten riktas till pojkarna eftersom det är de som tar mest plats. Det visar sig även att det är pojkarna som helst vill tävla, och att tävling som moment är mer fördelaktigt för pojkarna eftersom de är mer tävlingsinriktade. Detta i sin tur resulterar i att flickorna ofta hamnar i bakgrunden.  Slutsats Flickorna hamnar i bakgrunden och vågar inte visa vad de egentligen kan. Detta och det faktum att pojkar hörs och syns mest resulterar i att pojkarna får en närmare relation till läraren eftersom det är till dem uppmärksamheten riktas. Jag har i denna studie försökt redogöra för varför det efter 100 år av idrottsundervisning fortfarande verkar betraktas som en pojksport, och varför relationen mellan flickor och lärare blir lidande. / Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa. Vt 2011

This essay has it purpose to view the assessment and grading in physical education in the Swedish school. Recently published reports from skolverket prove that boys have higher grades in the physical education than girls. Some mean that the reason of this is that the teachers don´t follow the curriculum. The problems we chose to examine are how much do teachers know how to use and connect the curriculum to their teaching? How much of the information and criterion in the curriculum do the teachers use to grade their pupils? And most importantly we wanted to examine why boys gets higher grades then girls, when the curriculum doesn’t seem to suit boys any better than girls. We have interviewed teachers in a certain district and our study shows that the teachers have good knowledge about the curriculum. The curriculum leaves big room for the teacher’s valuation of how to teach. The gender perspective of the physical education needs a development and research. Only one of these schools has equal grades between boys and girls. The result shows how all examined schools think about the gender problems in physical education, and how they work with gender in the teaching and grading.

Syfte och frågeställningar Syftet med undersökningen är att ta reda på hur lärare i idrott och hälsa på låg och mellanstadiet uppfattar hälsobegreppet, samt hur det uppfattar begreppet i Lgr 11. Syftet är även att undersöka hur lärarna jobbar med att implementera hälsobegreppet i sin undervisning. Utifrån syftet har dessa frågeställningar skapats: Vad betyder hälsobegreppet för lärare i idrott och hälsa? Hur undervisar lärarna sina elever i och om hälsa? Hur tolkar lärare i idrott och hälsa hälsans del i Lgr 11? Metod Jag har använt mig av en kvalitativ metod och samlat in data med hjälp av intervjuer. Urvalet är sex lärare i idrott och hälsa som alla jobbar på låg och mellanstadienivå. Jag har använt mig av denna metod för att få mer ingående och djupa svar på mina frågeställningar. Resultat Resultatet visar att lärarna uppfattar hälsa som att den påverkas av olika faktorer, yttre faktorer har även påverkan på din hälsa . Hälsa kan delas upp i tre olika delar, fysisk, psykisk och social hälsa. I undervisningen jobbar lärarna på många olika sätt för att främja elevernas hälsa, det är allt ifrån diskussioner och reflektioner kring hälsa i samband med fysisk aktivitet till teoretiska prov. Majoriteten av lärarna uppfattar inte Lgr 11:s kursplan som svårtolkad, men läst mellan raderna kan ses att lärarna tolkar den utifrån sin egen syn på vad hälsa innebär. Slutsats Slutsatsen jag kan dra av detta är att lärarna tolkar kursplanen utifrån egna värderingar om vad hälsa är och hur de själva tycker att hälsa borde gestaltas i undervisningen. Eftersom att lärarnas har förhållandevis olika åsikter om vad hälsa innebär och hur det ska undervisas, ser undervisningen långt ifrån enhetlig ut på skolorna. För att kunna skapa en bra och hälsofrämjande undervisning krävs en grundläggande och sund förståelse för vad hälsa innebär i dagens samhälle. För att alla elever ska få tillgång till en sådan undervisning krävs enligt mig tydligare direktiv i kursplanen gällande hälsans del i ämnet idrott och hälsa. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår F-6. Vt 2012</p>

Syftet med denna studie är att undersöka vad elever i årskurs 7 och 8 anser att hälsa är och hur de upplever att de arbetar med hälsa i ämnet idrott och hälsa i skolan. Frågeställningarna som studien bygger på är: Varför och hur vill eleverna arbeta med ämnet, hur upplever de att de arbetar med hälsa i ämnet idrott &amp; hälsa och vilken innebörd har ordet hälsa för eleverna? Studien lägger fokus på elevers personliga tankar om begreppet hälsa samt hur de uppfattar att de arbetar med begreppet och dess innebörd på idrott och hälsa lektionerna i skolan. Datainsamlingsmetoden bestod av enkäter som besvarades av 49 elever på den egna VFU-skolan. Studien är av en kvantitativkaraktär då urvalsgruppen som undersöktes var relativt stor. Resultatet visar att eleverna anser att hälsa är ett viktigt ämne att arbeta med och att de i de flesta fall anser sig arbeta med huvudmålen för ämnet (tagna ur LGR-11) i ämnet idrott och hälsa. Hur upplägget av hälsoarbetet skall vara råder det delade meningar om, vissa elever anser att hälsa är ett område som inte bör tillhöra idrott och hälsa ämnet utan mer hemkunskap och de naturorienterande ämnena medan vissa tycker att större del av ämnet idrott och hälsa bör innefatta hälsa. Flertalet elever är mycket aktiva och har snarlika tolkningar om vilka begrepp som omfattas i området hälsa. Rökning och Alkohol finns med i deras tolkning men ses av de flesta i undersökningen som något negativt och att kost och motion är begrepp som ses som positiva och hälsofrämjande. Slutsatsen av resultatet indikerar hur svårtolkat hälsobegreppet är för eleverna, meningen bland eleverna på skolan delas vad det gäller hälsoarbetet i skolan men att de flesta delar samma uppfattning om vad för begrepp som räknas in i deras hälsodefinition. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår 6-9. Vt 2012</p>