Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka om elever på gymnasiet får tillräcklig utbildning och kunskap om sömn inom ämnet idrott och hälsa. Frågeställningar: Vilken inställning har gymnasieelever till sömn? Utbildas gymnasieelever inom sömn under idrottslektionerna? Vilken betydelse har ämnet idrott och hälsa för gymnasieelevers kunskaper inom området sömn? Hur påverkas eleverna av mindre respektive mer sömn än vanligt? Metod Studien är en tvärsnittsstudie som gjorts på tre gymnasieskolor i Eskilstuna och Stockholm. Datainsamlingen gjordes via enkäter på skolorna och sammanställdes på Internet via Google docs. De som svarade på enkäten var gymnasieelever som gick årskurs tre. Urvalet gjordes inte utifrån ett genusperspektiv. Resultat Totalt deltog 210 elever i studien. Det externa bortfallet var 4. På vissa frågor finns ett större antal bortfall. Av 206 elever är det 203 (98,5%) som tycker att sömn är viktigt. Av 205 elever är det 183 (89,2%) som vanligtvis sover 5-8 timmar. Av 197 elever är det 193 (97,9%) som tycker att man bör sova 7-10 timmar som ungdom. Av 204 elever är det 162 (79,4%) som haft utbildning om hälsa under någon idrottslektion och av de är det 89 elever som haft utbildning inom området sömn. Av 205 elever är det 194 (94,6%) som tycker att prestation och sömn har en koppling. Slutsats Denna studie visar att elever tycker att sömn är viktigt men att de sover något mindre än rekommendationerna. Det verkar som att skolorna ger olika utbildning om hälsa inom ämnet idrott och hälsa. Det är ungefär 20% av eleverna som inte alls får någon utbildning om hälsa under idrottslektionen, resterande 80% får utbildning inom hälsa. Av de 80% som får utbildning inom hälsa är det positivt att många områden berörs under idrottslektionen. Beroende på vilken undervisning eleverna fått kan vi se en tydlig skillnad på vad de svarat i enkäten. De som fått utbildning inom området sömn visar på bättre kunskaper inom området, än de som inte fått utbildning inom området. Detta kan ses som ett tecken på att utbildning behövs inom området sömn, eftersom sömnbrist är ett av de större folkhälsoproblemen idag.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka hur praktiknära forskning i och om kondition kan påverka kunskaper hos elever i årskurs 9. Frågeställningar: Vad har eleven för kunskaper i och om kondition? Hur upplevs, uppfattas och förstås kondition, enligt eleven? Hur kan man skapa en lärandesituation som visar när eleven lär sig i och om kondition? Metod Denna forskningsstudie utgick från en kvalitativ analysmetod som har ett öppet tolkande förhållningssätt på datainsamlingsmaterialet. I studien har deltagarna givits ett stort utrymme att uttrycka sig i tal och i rörelser via film samt i skriftlig text genom två enkäter om sina kunskaper i och om kondition. Urvalet är en målstyrd bekvämlighetsgrupp med 17 elever från en och samma skolklass i årskurs 9. Resultat Inför undervisningslektionen beskrev eleven sina kunskaper i och om kondition med få ord. I undervisningslektionen med verktygen pulsmätare och hopprep visade eleven sina kunskaper i och om kondition. Genom att få uppleva, uppfatta och förstå mer nyttan med lektionen i och om kondition kunde eleven beskriva sina kunskaper i och om kondition med flera nyanserade ord. Slutsats Det är viktigt att eleven tidigt får möjlighet till att lära sig att diskutera, reflektera över begrepp och om sitt eget lärande såväl före som efter en lektion. En elev som får möjlighet att pröva, reflektera och sätta ord på sina kunskaper med upplevelse, uppfattning och förståelse i en trygg miljö, är en elev som vågar använda och utnyttja sina kunskaper i och om kondition vid rätt tillfälle och sammanhang.

Sammanfattning Forskning visar att frågor kring vad, hur och vilken kunskap som ska läras ut i ämnet idrott och hälsa framstår som otydligt i praktiken. Diskurser som tidigare identifierats i ämnets praktik är inte alltid kompatibla med kunskapsuppdraget. Syftet med denna studie är att analysera vilka ämnesdiskurser som går att identifiera i läroböcker för ämnet Idrott och Hälsa 1 och 2, den diskursiva praktikens diskursordning samt vilken möjlig kunskapsutveckling diskurserna erbjuder. Tillsammans ger det oss en möjlighet att diskutera om läroböckerna är ett lämpligt verktyg för att åstadkomma förändring eller om de reproducerar traditionella föreställningar om ämnets karaktär. För att precisera syftet utgår undersökningen från följande tre frågeställningar: Vilka ämnesdiskurser uttrycks i läroböckerna? Hur ser diskursordningen ut bland de olika ämnesdiskurserna i läroböckerna? Vilka utbildningsfilosofiska traditioner kan kopplas till ämnesdiskurserna? Metodvalet i studien är kritisk diskursanalys. Det empiriska underlaget i studien består av de två läroböcker som finns publicerade för idrott och hälsa 1 & 2. Ett analysschema utformades för att kategorisera de ämnesdiskurser som uttrycks i böckerna. Den initiala bearbetningen av materialet gjordes separat för att sedan komma fram till en gemensam tolkningsram av identifierade diskurser. Ämnesdiskurserna som finns representerade i böckerna analyserades därefter utifrån regelbundenhet och dominansförhållande. Slutligen placerades de identifierade diskurserna in i utbildningsfilosofiska traditioner för att vidga förståelsen för vilken syn på kunskap som läroböckerna möjliggör. Resultatet visar att nio olika ämnesdiskurser identifierats. Dessa är: aktivitetsdiskursen, (elit)idrottsdiskursen, fysiologidiskursen, riskdiskursen, naturmötesdiskursen, moraliserande fostransdiskursen, sociokulturella diskursen, egenmaktsdiskursen samt könsuppdelningsdiskursen.  De diskurser som får mest utrymme i båda böckerna är de vi benämner som (elit)idrottsdiskursen, fysiologidiskursen och riskdiskursen. Dessa placeras in i den essentialistiska utbildningsfilosofin, vilket inte stämmer överens med den konstruktionistiska läroplanen. Resultatet visar att fysiologidiskursen och riskdiskursen har hög status i böckerna. De är de mest förekommande ämnesdiskurserna och de figurerar både som överordnade och underordnade beroende på kontexten samt är väl kompatibla med varandra. Däremot så kan den konstruktionistiska egenmaktsdiskursen också tolkas som överordnad ämnesdiskurs i böckerna, vilket ger böckerna viss legitimitet i förhållande till läroplanen. Den konstruktionistiska sociokulturella diskursen är helt marginaliserad till ett fåtal partier av det empiriska underlaget. Slutsatsen är att de analyserade läroböckerna i mångt och mycket reproducera den verklighet som mer praktiknära studier visar. Läroböckerna som helhet är inte en tillgång för det paradigmskifte som vi efterfrågar, men beroende på hur böckerna används kan lärare ha nytta av delar av innehållet. / Abstract Research shows that questions about what, how and which knowledge should be taught in physical education appears unclear in practice. Previously identified discourses in the subject's practice is not always compatible with the knowledge of the mission. The purpose of this study is to analyze which discourses can be identified in the textbooks for the subject Physical Education, how the order of discourses manifests and the possible development of knowledge these discourses offer. Together it gives us an opportunity to discuss whether these textbooks are an appropriate tool to achieve change or if they reproduce traditional beliefs about the subject's character. To define the aim of this study we point out three questions to examine: Which subject discourses are expressed in the textbooks? How does the order of discourses in the textbooks looks like? What educational philosophical traditions can be linked to the identified discourses? The methodology of the study is discourse analysis. The empirical basis of the study consists of two textbooks which are published for 'idrott och hälsa 1 & 2'. An analyze scheme was designed to categorize the discourses expressed in the books. The initial processing of the material was made separately and then we came to a common interpretation framework of identified discourses. The subject discourses that are represented in the books were then analyzed based on regularity and relative dominance. Finally, the identified discourses were placed into education philosophical traditions to broaden the understanding of what type of knowledge the textbooks offer. The result shows that nine different subject discourses identified. These are: Activity discourse, (elite)sports discourse, physiology discourse, risk discourse, nature meeting discourse, the moralizing discipline discourse, socio-cultural discourse, empowerment discourse and gender divisions discourse. The discourses that get the most space in both books are those we term as the (elite)sports discourse, physiology discourse and risk discourse. These are placed into the essentialist philosophy of education, which is not consistent with the constructionist curriculum. The result shows that physiology discourse and risk discourse has high status in the books. They are the most occurring discourses and figures both as superior and secondary discourses and are also well compatible with each other. However, the constructionist empowerment discourse is interpreted as a superior discourse in the books, giving the textbooks some legitimacy in relation to the curriculum. The constructionist socio-cultural discourse is completely marginalized to some minority parties of the empirical data. The conclusion is that the analyzed textbooks largely reproduce the reality that more practice-oriented studies shows. The textbooks are not an asset to the paradigm shift that we request, but depending on how the textbooks are used, teachers might have benefit of some of the content.

Läroplanen (Skolverket, 2011b) föreskriver mål och innehåll i undervisning, baserad på förmågor som eleverna ska utveckla. Inom idrott och hälsa är utvecklande av elevers förmåga att orientera sig av central betydelse och utgör ett obligatoriskt moment inom ramen för kunskapsområdet friluftsliv och utevistelse. I läroplanen framgår inga givna sätt att lära ut orienteringsförmåga. Digitalisering i skolan är ett obligatoriskt moment och ska ingå i samtliga ämnen. Mot denna bakgrund har jag undersökt idrottslärares undervisning av orienteringsförmåga samt uppfattning om digitala läromedel utifrån avsikten att ta reda på hur geocaching skulle kunna blir ett digitalt läromedel för att utveckla elevers förmåga att orientera sig. Data har samlats in genom en enkät ställd till idrottslärare. Urvalet är att betrakta som subjektivt och utgör ett bekvämlighetsurval baserat på studiens explorativa upplägg. Resultatet har analyserats och tematiserats utifrån bakgrund av tidigare forskning inom kunskapsområdet friluftsliv och utevistelse, digitala verktyg i idrottsundervisning och forskning om geocaching i undervisning. Denna explorativa studie har utvecklingspsykologi som teoretisk ansats där SAMR-modellen för teknologi integrering i undervisning använts som verktyg vid analys av resultatet. Hur geocaching skulle kunna blir ett digitalt läromedel beror på rådande förhållanden som styr idrottslärarens undervisning, såsom idrottslärarens tolkning av lärande av orienteringsförmåga. Likväl resurser i form av digital teknik, kunskap och inte minst intresse hos idrottsläraren att bruka dessa fordras. Resultatet visar på behovet av en tydligt utformad undervisningsplan med genomtänkta syften om geocaching med framgång ska kunna integreras som digitalt verktyg i undervisning av orienteringsförmåga.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att undersöka vilka inkluderande metoder lärare använder, på en högstadieskola, i ämnet idrott och hälsa. Frågeställningarna är:  Hur motiverar läraren omotiverade elever att delta i undervisningen i idrott och hälsa? Hur arbetar lärare i idrott och hälsa för att omotiverade elever ska känna sig inkluderade i undervisningen? Metod Studien är kvalitativ med intervjuer som metod. Öppna frågor har använts till de lärare i idrott och hälsa som valde att ställa upp i denna studie. Fem lärare i idrott och hälsa har deltagit i denna studie, alla är lärare på skolor i södra delen av Stockholmsområdet. SDT, Self Determination Theory har varit en teoretisk utgångspunkt när datainsamlingen skulle analyseras. Resultat Samtliga lärare jobbar individanpassat och jobbar med eleverna på det personliga planet. Alla lärarna värdesätter relationen till eleverna och tycker att den är viktig för att eleverna ska känna sig delaktiga och hamna i ett sammanhang på idrottslektionerna. Samtliga lärare lyfter vikten av relationen med elever för att få dem att vilja kommer till lektionerna i idrott och hälsa, och där några lärare också försöker möta eleverna där de är. Har de inte kläder så kan man vara med ändå just för att få dem att vara med på idrottslektionerna och att lyckas. Slutsats Erfarna lärare jobbar både medvetet men även omedvetet med att få alla elever att delta i undervisningen i idrott och hälsa och att klara kunskapskraven. De använder just SDT som metod där de ser till elevens behov och skapar relationer med eleverna så eleverna upplever mening med lektionerna i idrott och hälsa och framförallt att få vara en del av ett sammanhang och bli sedda.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att undersöka lärares perspektiv och erfarenheter av elevfrånvaro i ämnet idrott och hälsa. Vilka är orsakerna till elevfrånvaro, och om det finns något gemensamt bland de elever som inte deltar. Studien syftar även till att ta reda på hur lärarna går till väga för att motivera de elever som deltar, men även de som uteblir från idrott och hälsa undervisningen. Frågeställningarna är följande:   Hur ser lärare som undervisar i ämnet idrott och hälsa på elevers frånvaro?  Hur motiverar lärarna de elever som är frånvarande för att få dem delaktiga i undervisningen? Metod Vi har använt en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjufrågor där lärarna fått möjlighet att besvara frågor utifrån sina erfarenheter. De har även getts chans för lärarna att svara på följdfrågor, detta för att få så bred inblick som möjligt i deras arbete. Vi har intervjuat fem lärare, på tre olika skolor. Efter intervjuerna transkriberades materialet allt eftersom för att kunna analyseras och bli ett resultat.   Resultat Resultatet visar att lärarnas erfarenheter av frånvaro varierar, främst på vilken skola vi har besökt. Lärarna på skolan med hög frånvaro förklarar att föräldrar vars inställning till idrott och hälsa ofta speglar sina barns deltagande i undervisningen. De säger även att kulturella och socioekonomiska faktorer spelar roll i vissa fall. Samtliga lärare betonar hur viktigt det är att bygga relationer till eleverna för att de ska känna sig motiverade till att delta i undervisningen. Resultaten presenteras efter 4 teman, 1.) Lärarens struktur o undervisningen 2.) Motivation 3.) Frånvaro – vems problem? 4.) Lärarens relation   Slutsats Lärare i skolor med både hög och låg grad av frånvaro är överens om att en viktig aspekt för att få eleverna motiverade är att bygga relationer mellan lärare och elev. När det finns en högre grad av förtroende mellan lärare och elev är motivationen också högre. / Abstract Aim The purpose of this study is to investigate teachers' perspectives and experiences of student absenteeism in the subject of physical education. What are the reasons for student absence and are there something in common between the students who do not participate. The study also aims at finding out how teachers are working towards motivating the students who participate, and those who either participate or do not participate in physical education. The research questions are: • How do PE teachers understand/view students' absenteeism? • How do teachers motivate students who are absent to make them participate in the classes? Method We have used a qualitative approach with semi structured interviews where teachers have had the opportunity to answer questions based on their own experiences. They have also had the opportunity to answer supplementary questions, this so that we could gain as broad insight as possible into their work. We have interviewed five teachers, in three different schools. After the interviews, the material was transcribed as well as being able to be analyzed and become the result.  Results The results show that the teacher’s opinions about the absence vary, depending on which school they work. The teachers at the school with high absenteeism explain that parent’s attitude to sport and health reflects their children's participation in the classes. They also say that cultural and socio-economic factors play a role in some of the cases. All teachers emphasize the importance of building relationships with the students to make them feel motivated to participate in the classes. The results are presented after 4 themes, 1.) The teacher's structure and teaching 2.) Motivation 3.) Absence - whose problem? 4.) The teacher's relationship Conclusions Teachers in schools with both high and lower degree of absenteeism agree that one key aspect of motivating students is to build relationships with them. When there is a higher level of trust between teacher and student the motivation is also higher.

<p>Syftet med studien är att utifrån observationer och manliga elevers erfarenheter undersöka hur maskulinitet skapas i idrottsundervisningen. I bakgrunden har användandet av litteratur om maskluninitet, genus och idrott funnits med. Även kursplanen och läroplanen för det obligatoriska skolväsendet 94 har använts i bakgrunden. Observationer har gjort enligt ett strukturerat observationsschema. Klasser bestående av pojkar och flickor i årskurs 6-9 har varit mål för vår studie, där vi observerat pojkar i dessa klasser. Detta har skett under både idrottslektioner och i omklädningsrum. Sju pojkar ur olika klasser har intervjuats på ett halvstrukturerats sätt vilket innebär att frågorna var väl förbereda innan intervjun började, men att de ändå gav plats för eventuella följdfrågor. Resultatet av vår studie visar olika regler och ideal för hur en man ska vara eller inte vara för att passa in i maskulinitetsnormen. Dessa valde vi att dela in i sex olika teman som vi har namngett enligt följande: att inte visa smärta, inte gråa, inte vara för fåfäng, att byta om på rätt sätt, förbjudna artiklar samt traditionella könsmönster. Slutsatsen av vår studie är att idrottsundervisningen har en stor roll i pojkars maskulinitetsskapande då egenskaper, förknippade med maskulinitet tydligt sätts på prov inom den idrottsliga verksamheten. Idrottsläraren har därmed en betydelsefull roll i skolans strävan mot jämställdhet.</p>

<p>Syftet med detta arbete är att genom en fallstudie undersöka några idrottslärares uppfattning om de nationella målen i simundervisning samt deras uppfattning om betydelsen av elevers simkunnighet vid betygsättningen i år 9. Vi har intervjuat sex idrottslärare som jobbar på olika skolor runt om i Stockholm och Södermanland under olika förutsättningar. Tyngden på frågorna har vi lagt på simning. Resultat visar att synen på momentet simning bland lärarna är lika viktig men att betygsättningen skiljer sig drastiskt. Alla informanter säger att de bedriver utbildningen utifrån skolverkets kriterier och mål. Men deras tolkningar och betygssättning visar att så är inte fallet. Vikten av simkunnighet för betygsättningen visar på stor skillnad trotts att det finns direktiv från skolverket. Deras tankar och förklaringar kring detta sätts i stor fokus i detta arbete.</p>

<p>Tidigare genomförda studier visar på brister gällande skolans roll att motverka traditionella könsmönster och främja jämställdhet inom skolämnet Idrott och hälsa. Denna studie har därför genomförts för att ta reda på hur eleverna själva upplever sin situation under idrottslektionerna. Studiens syfte var således att utifrån ett genusperspektiv undersöka hur pojkar och flickor i skolår 2 och 3 upplever lektionerna i Idrott och hälsa. För att avgränsa studien lades fokus på tre områden: vilket intresse pojkar och flickor har för idrottslektionerna och vad det grundar sig i, hur elever upplever pojkars och flickors beteende under idrottslektionerna samt hur elever upplever att deras lärare kommunicerar med pojkar och flickor under idrottslektionerna.</p><p>Den metod som tillämpades i studien var kvalitativa parintervjuer med fyra pojkar och fyra flickor från samma klass, skolår 2-3. Intervjuerna spelades in på band för att sedan transkriberas och genom meningskategorisering bearbetas och presenteras i rapportens resultatredovisning. I diskussionskapitlet knyts resultatet av elevernas bearbetade utsagor samman med teorier om genus och tidigare forskning inom det undersökta området.</p><p>Resultatet visar att både pojkar och flickor tycker att idrottslektionerna är roliga, trots att de generellt tror att pojkar är mer intresserade av idrottslektionerna än flickor. Deras intresse grundar sig i de förekommande aktiviteterna, att idrottslektionerna ger möjlighet att tävla och att idrottslektionerna ger en möjlighet att få röra på sig. Vidare visar resultatet att eleverna upplever att pojkar generellt beter sig som ”den oordentliga eleven” under idrottslektionerna samt att pojkar kämpar bra under idrottslektionerna. Samtidigt upplever eleverna att flickor generellt beter sig som den ”ordentliga eleven”. Men det finns också en upplevelse av att flickor är skrytsamma. Gällande lärarens kommunikation med pojkar och flickor upplever eleverna att både pojkar och flickor får beröm, men att pojkarna oftare än flickorna får tillsägningar från läraren.</p>

<p>Uppsatsen belyser skolk och dess existens i skolämnet idrott och hälsa. Skolk börjar och förekommer främst i grundskolans senare del. Det finns både för- och nackdelar med att träna, och skolan vill lära alla elever hur de ska skapa och/eller bibehålla en sund livsstil som främjar deras hälsa fysiskt och psykiskt. De elever som inte deltar i idrottsundervisningen går</p><p>miste om detta och avsikten med uppsatsen var att ta reda på hur skolkandet ser ut och få exempel på hur det går till, samt av vilka anledningar vissa elever gör detta. De frågeställningar som besvarades var:</p><p>1. Varför skolkar elever från idrott och hälsa?</p><p>2. Vad påverkar eleven att skolka?</p><p>3. Bidrar skolkandet i idrott och hälsa till en negativ syn på idrott?</p><p>Syftet var att få en kvalitativ studie, genom att undersöka exempel på fenomenet skolk i idrott och hälsa. Att bara skrapa på ytan av problemet eller att få generella svar var inte önskvärt, utan undersökningens intention var att erhålla djupare orsaker till skolk. För att få kvalitativa svar valdes intervju som metod. Fyra personer i skiftande ålder, som skolkat från idrottslektioner under deras högstadieperiod, deltog i studien och alstrade i ett fylligt material att utgå ifrån.</p><p>Anledningarna och förklaringarna till skolkande och bakomliggande åsikter var väldigt varierande. Det fanns mycket som kunde spela in på varför personerna skolkade, och många</p><p>knöt an till lärarens inverkan på deras val. Förståelsen för vikten av att ta hand om sin kropp och hälsa var gemensamt för de intervjuade, men att utföra det praktiskt, (det vill säga träna), var det inte alla som gjorde. Det kom även fram goda förslag på hur de hellre hade sett att idrott-och-hälsa-lektionerna utspelat sig. Svaren på forskningsfrågorna blev följande:</p><p>1. Eleverna hade dåligt förhållande till sin lärare, som kunde utspela sig på olika sätt,</p><p>men det gjorde att de valde att hitta på ursäkter att inte delta. Det fanns en ointresserad lärare, en nedvärderande lärare, ouppmärksam lärare, en för sträng lärare och så vidare. I stort sett ingen av de förklaringar de gav sina undervisande lärare, var detsamma som den egentliga orsaken till att inte delta. Eleverna kände inte motivation att vara med på lektionerna.</p><p>2. Den dåliga relationen till respektive lärare påverkade att de inte ville delta. Vänner påverkade också eleverna att skolka, och i ett fall var det att inte ha några vänner som inverkade. Föräldrar uppgavs inte ha påverkat dessa elever.</p><p>3. Skolkandet medförde inte att dessa personer hade dålig inställning till motion och rörelse idag, vilket motsäger vad statistik visar. Samtliga visste fördelar med att se över sin hälsa, men alla var inte aktiva för att främja sitt välmående.</p><p>Ytterligare aspekter som blev tydliga i arbetet, var hur man kan arbeta som lärare för att motverka skolk. Många bra åsikter om vad som hade kunnat göras för att dessa elever skulle ha deltagit, kom upp. Enligt eleverna kunde mycket skolk ha förhindrats genom en mer demokratisk lärare som lyssnat och sett till alla elever och deras behov. Mycket kom upp om vad som kan göras för, att i största möjliga mån, undvika att elever skolkar från lektioner, men det kräver en stor insats och engagemang för en lärare. Dock kommer aldrig alla elever att</p><p>delta i idrott och hälsa. Har en lärare som mål att alla elever ska delta, kan denne komma en bit på vägen. Denna uppsats utgör en grund för att skapa förståelse hos skolans lärare och</p><p>ledning till hur skolk kan uppstå och motverkas.</p>