Syftet med denna undersökning var att ta reda på vilka motivationsfaktorer som påverkar elever i år 9 gällande simundervisning. Undersökningen genomfördes på elever i år 9 genom en enkätundersökning. Enkäterna utformades utifrån The Situational Intrinsic Motivation Scale (SIMS). Resultatet från undersökningen visade att de faktorer som främst motiverade elever i år 9 till att delta i simundervisningen var att eleverna ansåg att simundervisningen var viktig för dem och att simundervisningen var intressant och rolig. De elever som svarade att de inte deltog i simundervisningen avstod från denna på grund av att de inte ville visa upp sin kropp inför andra kamrater eller på grund av andra personliga skäl. Majoriteten av de tillfrågade eleverna hade dock inga problem med att visa upp sin kropp inför andra kamrater. Detta tyder på att läraren i idrott och hälsa hade lyckats med att skapa ett tryggt och behagligt klimat i samband med simundervisningen. / The purpose with this investigation was to figure out which motivation factors that might influence students in 9th grade to participate in swimming during the sport lessons in school. The investigation was carried out on students in 9th grade through a questionnaire investigation. The questionnaire investigation was designed on the basis of The Situational Intrinsic Motivation Scale (SIMS). The result from the investigation showed that the main factors that motivated students to participate in swimming during the sport lessons in school were that the students found that swimming was interesting and fun. The students who answered that they did not participate in swimming during the sport lesson in school reframed the fact of the fear to expose their body in front of their classmates. Personal reasons could also lead to the absence from the swimming lessons. The majority of the students had no problems to expose their bodies in front of their classmates. The result shows that the P.E. had been successful in creating a self-confident and comfortable atmosphere during the swimming lessons.

Abstract Syftet med att studera detta är att undersöka anledningen till den könsuppdelade idrottsundervisningen samt vilka effekterna blivit med fokus på flickornas situation. Detta har vi gjort genom att bedriva observationer i två olika skolor i Blekinge, där en av skolorna fortfarande har gemensam idrott och den andra skolan övergått till könsuppdelad idrottsundervisning. För att bredda vårt material har vi även intervjuat inblandade parter, det vill säga elever, rektorer samt idrottslärare. Resultatet av observationerna och intervjuerna visade att flickornas situation förbättrats i den skola där man infört könsseparerad idrott. Flickorna tar för sig, lever ut och tycker det är roligare med idrott där de kan vara för sig själva. Även i den skola där man fortfarande har gemensam idrott var läraren och eleverna av den uppfattningen att det hade varit bra med könsuppdelad idrott vid vissa tillfällen.

Syfte och frågeställningar I denna studie undersöks hur genus konstrueras i det pedagogiska mötet mellan lärare och elev i idrottsundervisningen. Denna empiriska studie ger svar på de två frågeställningar som använts som verktyg för att uppfylla syftet. Dessa två frågeställningar var: • Hur fördelar läraren sin uppmärksamhet mellan flickor och pojkar? • Vilka olikheter kan uppmärksammas i lärarens bemötande av flickor respektive pojkar? Metod Datainsamlingen är gjord med hjälp av videoinspelningar – observationer under tolv idrottslektioner. I undersökningen har dels en kvantitativ, dels en kvalitativ metod använts. Resultat Resultatet visar att pojkar får mycket mer uppmärksamhet av lärarna, både i form av beröm, tillsägelser och möjlighet att komma till tals, samt att flickor och pojkar blir bemötta på olika sätt av lärarna. Det är pojkarna som i hög grad företräder gruppen och det är också pojkarna som mest svarar på frågor och ofta rakt ut utan att räcka upp handen. Lärarna samtalar på olika sätt med flickor respektive pojkar och även förväntningarna på eleven skiftar beroende på vilket kön eleven tillhör. Slutsats Slutsatsen är att lärarna i undersökningen reproducerar pojkarnas dominans. Det krävs ett medvetet genusperspektiv i undervisningen för att elevernas lärande inte ska påverkas negativt av stereotypa förväntningar på könen. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa. Vt 2014</p>

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att undersöka elevers uppfattning av idrottslärarens betydelse för deltagande i ämnet idrott och hälsa och vad som kan påverka elevers motivation till att delta på lektionerna. Studien utgår från följande frågeställningar 1. Vad är det som gör att elever inte deltar, samt deltar på idrott och hälsalektionerna? 2. Har läraren betydelse gällande elevers deltagande i ämnet, och hur uttrycks den betydelsen? 3. Är lärarens ledarstil viktig för elevernas deltagande? 4. Är det skillnad på uppfattningen om idrottslärarens betydelse för deltagande utifrån elever som inte deltar kontra elever som deltar?   Metod Studien har en fenomenologisk forskningsansats som avser att beskriva hur människor uppfattar ett fenomen, som därefter tolkas av forskaren för att ge en ökad förståelse av fenomenet. Studien vilar på både en kvalitativ och kvantitativ ansats. De metoder som jag har valt för att få svar på mina frågeställningar är enkät och intervju. Urvalet består av totalt 104 gymnasielever från en fristående skola västsverige. 100 elever har svarat på enkäten och fyra elever har blivit intervjuade. De fyra eleverna har inte besvarat enkäten.   Resultat Det framkommer i resultatet att deltagandet sker utifrån både inre och yttre motivation. Deltagandet sker därför att ämnet är kul och skapar en sinnesupplevelse och en känsla av glädje, få en bekräftelse på att man har deltagit, samt genom att få ett betyg i kursen, Det framgår också att majoriteteten av elever tycker att läraren har en viktig roll när det gäller elevers deltagande i idrott och hälsa, likaså lärarens ledarstil. Det framkommer skillnader i elevers uppfattningar kring lärarens betydelse för deltagande beroende av om elever är aktiva i ämnet eller ej.   Slutsats Det finns olika skäl till elevers deltagande i idrott och hälsa men det går att konstatera utifrån studiens resultat att eleverna uppfattar att läraren har betydelse för elevers deltagande i ämnet idrott och hälsa. / <p>Fristående kurs Idrott III</p>

Syftet med vår studie har varit att undersöka idrottslärares inställningar till, och uppfattningar om, situationer som kan uppstå i mötet mellan religion och idrottsundervisning. För att komma åt vårt syfte samt skapa oss en bild av verkligheten använde vi oss av en kvalitativ metod i form av intervjuer med idrottslärare. Intervjuerna har sedan analyserats och på så vis har vi fått fram det vi anser vara lärarnas uppfattningar och inställningar inom vårt område. Resultatet visade att lärarna inte anser att religion påverkar idrottsundervisningen nämnvärt även om deltagandet till viss del tycks påverkas. Överlag verkar religion ha mindre påverkan på idrottsundervisningen än vad vi inledningsvis, och utifrån vår teoretiska bakgrund, trodde.

Sammanfattning Syfte Att påverka aktivitetsgraden under en lektion i Idrott och Hälsa med hjälp av intag av banan innan lektionstillfället. Frågställning Kan intaget av en banan öka antalet steg som tas under en lektion i Idrott och Hälsa? Är det någon skillnad i steg mellan att inta en banan före eller efter en lektion i Idrott och Hälsa, samt gentemot kontrollgruppen? Metod Under en period på tio veckor, utrustades tjugotvå elever med stegräknare av modellen LS200 (Tudor-Locke, et al, 2004). Monterade enligt tillverkarens anvisningar, det vill säga, i kontakt med höftbenet. Lektionerna var innan lunch på tisdagar och torsdagar. Lektionsplaneringen var uppdelad i moment om två lektioner. Under alla lektioner togs stor hänsyn till att eleverna gavs möjlighet att själva styra över sin aktivitetsgrad. Men det menas att någon lektion med en bestämd sträcka, eller en dans med ett bestämt antal steg inte genomfördes. Inom alla moment var eleverna fria innanför ramarna för aktiviteten. Tio av tjugotvå elever serverades banan innan eller efter varje lektion. Tolv av tjugotvå var kontrollgrupp och fick ingen banan alls. Vilken lektion, av varje veckas två, som skulle servera banan innan respektive efter lektionstillfället, avgjordes av en tärning. Vid ojämna siffror, serverades bananen före lektion på tisdag. Jämna siffror, bananen serverades innan lektion torsdag. Efter varje lektion samlades stegräknarna in och antal steg registrerades av författaren i Excel. Resultat Att äta en banan innan en lektion i idrott och hälsa gav ingen statistisk säkerställd påverkan av den fysiska aktiviteten. Mellan banangruppens (åt banan) steg, banan före och banan efter, skiljde det sex steg, 2603 (SD 313) steg mot 2597 (SD 238) steg. Mellan kontrollgruppens (som inte åt banan) steg, banan före och banan efter, skiljde det 76 steg, 2621 (SD 283) steg mot 2535 (SD 314) steg. Slutsats Ett statistiskt säkerställd samband mellan att äta en banan innan en lektion i idrott och hälsa, och aktivitetsgraden under samma lektion i Idrott och Hälsa, återfanns ej.

Sammanfattning Syftet med undersökningen var att kartlägga elevernas fysiska levnadsvanor (kost, fysisk aktivitet och sömn) även få svar på varifrån de har fått sina kunskaper om hälsa. Undersökningen ägde rum i en mellanstor stad i Sverige. I studien deltog två skolor med två klasser vardera i årskurs fem, det var totalt 100 deltagare som genomförde en enkät. Tre deltagare genomförde en intervju. Jag valde att använda mig av enkät som metod och genomförde den i två olika skolor. För att bredda spannet valdes en skola som är centralt belägen och en skola utanför centrala staden. Enkäten började med enkla bakgrundsfrågor och var sedan uppdelad i tre områden: kost, sömn och fysisk aktivitet. Jag valde även att intervjua tre deltagare och intervjun var uppdelad i olika temaområden kring ämnet hälsa. Resultaten visade att eleverna som deltog i enkäten hade ett bra förhållningssätt till hälsa då de skattade sig högt på de tre områdena. Svaren redovisades med stapeldiagram. Intervjuerna redovisades och analyserades med hjälp utav de teoretiska utgångspunkterna KaSam och habitus. Eleverna som intervjuades hade en god hälsa som förmedlats av deras föräldrar genom ett helhetstänk kring hälsa.

Syfte Mitt övergripande syfte med uppsatsen är att jämföra hur simkunnigheten ser ut i årskurs 6 utifrån hur lärarna arbetar med simundervisning i två olika skolor. Frågeställningar – Hur organiserar och arbetar idrottslärarna med simning i skolan? – Hur ser simkunnigheten ut bland elever i årskurs 6? Metod En kvalitativ och en kvantitativ metod i form av enkäter och intervjuer har använts för att få frågeställningarna besvarade. De som deltog i enkätundersökningen var elever i årskurs 6 från en skola i Stockholmsstad och en annan skola på Lidingöstad. Eleverna fick besvara frågor om hur deras simkunnighet ser ut idag och vart de lärt sig simma. De som intervjuades var tre lärare i idrott och hälsa, en från skolan på Lidingö stad och två från skolan i Stockholms stad. Frågor som besvarades handlade om hur de bearbetar och organiserade simning i sin skola. Resultat Intervjuresultatet från lärarna visar att båda skolorna har samma upplägg. Eleverna får lära sig simma i lågstadiet och sedan, när de blir äldre och ska få betyg, har skolorna simtest, vilket innebär att eleverna får simma 200 meter varav 50 meter i ryggläge. Klarar eleverna testet får de godkänt i simmomentet. Simtestet visar att 78 % och 73 % av eleverna i skolorna får godkänt i simtestet. 7% och 12 % av eleverna klarar inte simtestet och får då betyget F i idrott och hälsa. 15 % av eleverna i vardera skola är frånvarande under simtestet. Vidare anser lärarna att det i första hand är föräldrarnas ansvar att lära barnen simma men i och med att det finns som ett kunskapskrav i läroplanen så är det nu också lärarnas ansvar. Slutsats Resultatet visar att båda skolorna arbetar likartat och har samma problem, vilket är att få tillgång till simhallen. Detta kan kopplas till ramfaktorsteorin som säger att om det finns ett krav i läroplanen ska det finnas möjlighet till att uppfylla kraven, som i detta fall tillgång till simhallar. Utifrån transformeringsarenan i läroplansteorin kan läroplanen tolkas olika av lärarna. Även här diskuteras hur man ska tolka simningskravet. Kan man simma 150 meter hundsim och 50 meter flytandes på rygg med bensprattel? / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår 7-9 och gymnasieskolan. Ht 2012</p>

Diss. Örebro : Örebro universitet, 2006.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Stockholms universitet, 2010. / At the time of the doctoral defense, the following papers were unpublished and had a status as follows: Paper 1: In press. Paper 2: Submitted.