<p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka i vilken utsträckning som Halmstads kommun har inkluderat boendesegregationsfrågan i sin översiktplanering, samt om hanterandet av frågan i samband med den fysiska planeringen har genererat goda förutsättningar för att implementera eventuellt förekommande integrationsmål. </p><p>Metod: Samtalsintervjuer med fem tjänstemän och fem politiker för att studera hanterandet av integrationsfrågan i beredningen och verkställandet av den kommunövergripande översiktsplanen för Halmstads kommun från år 2000. Metoden består också av beskrivande idéanalys av översiktsplanen för att kunna avgöra dess tydlighet och giltighet avseende integrationsfrågan på bostadsmarknaden i Halmstad.</p><p>Resultat: Det har kunnat påvisas att Halmstads kommun har angett målet att motverka segregation i översiktsplanen, men det har samtidigt funnits stora problem som försvårat implementeringen av detta mål och styrningen av bostadsmarknaden mot integration. </p><p>Under beredningsfasen förelåg det problem med att inkludera integrationsfrågan då man utgick från en traditionell syn på samhällsplanering som innefattade andra värden är integration. Framför allt dominerade mer tekniska värden under beredningen av planen.</p><p>Under beslutsfasen försvårades implementeringen av att översiktsplanen varken var tillräcklig tydlig eller giltigt för att kunna fungera som vägledning för de implementerande organen. Otydligheten bestod i att det saknades anvisningar om hur de implementerande organen skulle relatera sina arbeten till integrationsmålet. Ogiltigheten härrörde från att det varken fanns en korrekt beskrivning av segregationsmönstren i staden eller av relationen mellan åtgärder och mål.</p><p>Under genomförandefasen försvårades implementeringen av översiktsplanens integrationsmål av att de verkställande tjänstemännen och politikerna i nämnder och förvaltningar inte förstod eller förmådde relatera sina uppdrag till integrationsmålet i översiktsplanen. Viljan att verkställa integrationsmålet saknades dock inte.</p>

<p>Syfte: Anledningen att vi valt CRM som uppsatsämne är att det de senaste åren blivit en trend bland företag att använda sig av detta verktyg. Det som gör ämnet ännu mer intressant är att undersökningar visar att många företag misslyckas i sina försök att implementera CRM. Den svenska banken Swedbank är ett företag som dock borde ha förutsättningar att lyckas. Syftet med denna uppsats att öka kunskapen om CRM genom att undersöka hur Swedbank implementerat och använder sig av CRM. Vi har även haft som ambition att undersöka vilka fördelar implementeringen och användningen av CRM har givit Swedbank.</p><p>Metod: Utifrån syftet med denna promemoria har vi valt att utföra intervjuer på Swedbank. Syftet med denna typ av analys skapar grund för att få en djupare förståelse om hur intervjuobjekten uppfattar bankens sätt att arbeta med CRM. Källor som vi övrigt använt oss av för att samla in vår data är litteratur och Internet.</p><p>Resultat & slutsats: Intervjuobjekten beskriver generellt implementeringen av CRM med en positiv ton, vilket återkommer i samtliga intervjuer. Även om korrespondenterna är partiska i frågan är vår övertygelse att svaren återspeglar de verkliga förhållandena inom organisationen. Utifrån den teori som ligger till grund för uppsatsen har vi dragit slutsatsen att Swedbank har lyckats väl med sin implementering av CRM. En annan slutsats är att CRM är mer än ett marknadsföringsverktyg för Swedbank. CRM kan även implementeras för att användas som ett organisations- eller ekonomistyrnings verktyg.</p><p>Förslag till fortsatt forskning: Eftersom att CRM- systemet uppfattas på olika vis i olika företag är det svårt att få en god bild av det hela genom att endast undersöka ett företag. För att få en bra bild av hur CRM implementeras och används, bör fler företag inom bankbranschen undersökas. Vi tycker också att det vore intressant att undersöka och jämföra CRM- systemet mellan olika kontor inom samma bankföretag.</p><p>Uppsatsens bidrag: Denna uppsats skulle kunna ligga som ett stöd vid en kartläggning om hur ett företag ska gå till väga då man önskar att implementera CRM som verktyg. Uppsatsen pekar även på risker och problem som företag kan stöta på vid implementeringen.</p>

<p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att studera hur ett företags etiska riktlinjer implementeras i den dagliga verksamheten samt belysa ledningens roll i denna process.</p><p>Metod: Vår uppsats bygger på en kvalitativ fallstudie av försäkringsbolaget If. Vi har även intervjuat Ledarna – Sveriges chefsorganisation. Vår teori har inhämtats från litteratur och vetenskapliga artiklar som belyser implementering av etiska riktlinjer ur olika vinklar. Vid uppsatsens genomförande har det hermeneutiska synsättet använts. Resultatet bygger på de två utförda intervjuerna med If och Ledarna. I analysen jämförs den empiriska studien med det teoretiska materialet, som sedan leder till uppsatsens slutsatser.</p><p>Resultat & slutsats: Vår uppsats visar att det behövs olika former av stöd vid implementeringen av de etiska riktlinjerna. Litteraturen fokuserar mer på formella stöd än den verklighet vi har undersökt. Ledningens och chefernas engagemang och intresse har stor betydelse för implementeringsarbetets resultat. Det är även viktigt att cheferna föregår med gott exempel och agerar efter organisationens uttalade riktlinjer och värderingar. Personer från alla företagets nivåer bör involveras vid framtagandet av de etiska riktlinjerna, vilket inte är vanligt i verkligheten.</p><p>Förslag till fortsatt forskning: Vår uppsats behandlar implementering av etiska riktlinjer samt ledningens roll i detta arbete. Vi tycker att det vore intressant att även undersöka hur medarbetarna ser på implementeringsarbetet och hur det bör utformas.</p><p>Uppsatsens bidrag: Vår förhoppning med denna studie är att öka medvetenheten runt etiska riktlinjer och hur dessa implementeras i den dagliga verksamheten. Vi hoppas att många tar del av vår studie och att de som läser uppsatsen får en fördjupad kunskap och blir inspirerade att fortsätta forska inom detta ämne. Vi tror att etiska riktlinjer och implementeringsarbete kommer bli allt vanligare i framtiden och anser därför att denna uppsats kan bidra med intressant och värdefull kunskap inom detta område.</p>

<p>This paper aims to study the Armenakis´ theory of <em>readiness,</em> "are they ready?", which consists of five key components affecting the outcome of an organizational change. In this case study, the intention is to investigate if any component is important; alternatively if it is possible to discern a pattern between components, i.e. how they correspond to each other.</p><p> During the past 30 years have a research group lead by Armenakis has studied organizational change and how resistance to change can be avoided by preparing employees in the introductory phase of change. The main object for Armenakis is the question "what determines whether the employees (change recipients) adopt and support, or reject and resist a change". The theory of readiness, "are they ready?", deals with five key components or five issues that define which questions change recipients want answers to when an organization implements a change. Through this knowledge, leaders – change agents – can design a change message that responds to the issues of change, regarding what the recipient is faced with in an organizational change. This in turn creates a feeling of readiness which makes a change more likely to be successful.</p><p> In this case study of the company IKEA Örebro, there was a change of routines at the beginning of 2008 and now the management experiences a problem, as the change did not have the desired result. In this paper, through a qualitative study based on interviews with eleven respondents from IKEA Örebro, we examine how come this came to be the case. Relevant literature, previous research and the model <em>institutionalizing change</em> provide a comprehensive understanding of the theoretical reference frame, in which the focus of the theory and the study's problems question is based on readiness and the five key components: <em>discrepancy, appropriateness, efficacy, principal support </em>and <em>personal valence.</em></p><p><em> </em>The study's purpose is to contribute to increased understanding of what kind of information change recipients want to obtain in a organizational change, and which component or components that is important. In the study we aim to investigate if there is a relationship pattern between the components in the current company of the case study.</p><p> In the study, we came to the conclusion that the lacks of change message components among respondents was most likely contributing to the unsuccessful outcome of the change. The diversity in the respondents´ answers regarding which components are important, shows that the complex nature of the individual, cannot support the grounds that the individual component is more important than any other. Overall, the result shows that four components emerged as important for the respondents at IKEA Örebro. The respondents´ answers did not point out that if they received one or some of the components, they would at a later stage also see relevance in the latter. That is, a relationship could not be identified or substantiated.</p>

<p>Uppsatsen behandlar problematiken kring implementering av personalekonomisk redovisning, i form av hälsobokslut.</p>

<p>Radio Frequency Identification RFID är en teknologi för att kunna identifiera produkter via radiovågor, detta med hjälp av radiosändare. Denna uppsats intresserar sig för hur RFID kan användas i tillverkningsföretag och om tekniken kan förbättra och förenkla materialflödesprocesserna. RFID är en relativt komplicerad teknik därför har denna uppsats som syfte att ge företag praktiska tips inför en implementering. För att kunna besvara problemformuleringen har Hästens Sängar AB används som praktikfall. Intervjuer har även gjorts med RFID leverantörer och av företag som idag använder RFID, för att få det praktiska perspektivet.</p><p>RFID används mer och mer i tillverkningsföretag även om utvecklingen har gått långsammare än förväntat. Tekniken kan enligt teorin förbättra kontrollen i följande processer: beställning & lager, tillverkningsprecision, plockkvalitet och leveransprecision.</p><p>Tekniken kan förbättra kontrollen och därmed effektivisera arbetsprocessen vilket i sin tur genererar tidsbesparing och ökad lönsamhet. Det finns dock risker med RFID, såsom höga kostnader, bristen på standarder och ökad sårbarhet.</p><p>Det bör göras uträkningar på avkastning på investeringen innan RFID implementeras. Tidsbesparing och ökad vinst av kontroll är något som behövs räknas ut och analyseras. Efter det börjar implementeringsfasen. Det är viktigt att tänka på att RFID måste vara individuellt utformat för att fungera optimalt. RFID är inget ”plug and play” system, det kommer att behövas en lång testperiod med justeringar efter att systemet är implementerat. Det är även viktigt att ha en noga utformad kravspecifikation och uppsatta mål som utfallet kan jämföras mot.</p><p>För att RFID ska kunna öka kontrollen krävs det att systemet fungerar felfritt. Det finns dock externa material som kan försämra användningen. Metall och vätska kan försämra taggarnas radiovågor. Även utomhusklimat som inkluderar hög/låg temperatur, fukt och dimma försämrar taggarnas sändningsförmåga. Det kan även finnas högspänningsledningar hos företagen som försämrar taggarnas funktion. Det är därför viktigt att analysera dessa problem innan en implementering utförs. För att motverka sådana komplikationer kan olika sorters taggar användas och även olika frekvenser på radiovågorna.</p><p>RFID är en teknik som om den fungerar till fullo kan öka möjligheten till kontroll och jämförelse vilket i sin tur kan leda till ökad kvalitet även till ökad effektivitet vilket leder till ökad lönsamhet.</p><p>Nyckelord: RFID, Supply Chain Management, implementering, processförbättring</p>

No description available.

<p>Av Sveriges 290 kommuner så är det idag cirka 40 stycken som använder sig utav e-affärer fullt ut. Bland de övriga kommunerna är somliga på gång, andra avvaktar medan andra inte har det på agendan alls. Resultat har visat att en implementering av e-affärer inte sker friktionsfritt då organisationerna stöter på bromskrafter.</p><p> </p><p>Denna uppsats har för avsikt att övervinna bromskrafter vid en implementering av e-affärer för organisationer. De forskningsfrågor som uppsatsen utgår från är:</p><p>·         Undersöka och identifiera bromskrafter som kan uppkomma vid en implementering av e-affärer</p><p>·         Hur kan bromskrafter omvandlas till drivkrafter?</p><p> </p><p>De bromskrafter som kan uppstå vid implementering enligt tidigare undersökningar är: kostnader, attityder och förankring hos användare, vision och kompetens samt ledningens stöd, engagemang och kompetens.</p><p> </p><p>Resultatredovisningen styrkte att användarnas attityder var en av de främsta broms­krafter organisationerna möttes av samt att ledningens stöd, engagemang och kompetens spelade en stor roll för att minimera användarnas motstånd. Kostnader visade sig inte vara någon större bromskraft eftersom organisationerna ser implementeringen som nödvändig för att uppnå önskade effekter som kommer att betala av sig i framtiden. Vision och kompetens visade sig vara en bromskraft när ledningen misslyckades förmedla och förankra hur implementeringen följde affärsvisionen till användarna.</p><p> </p><p>Resultatet av undersökningen visar att den största bromskraften framkom först vid intervjuerna där samtliga respondenter samstämmigt uttryckte att brister i tekniken och systemen hade varit den största bromskraften att övervinna och även den dyraste.</p><p> </p><p>För att övervinna en bromskraft och omvandla den till en drivkraft, är det till syvende och sist på ledningen graden av implementeringens framgång hänger. Ledningen måste avsätta tillräckliga resurser i form av tid och pengar, samt avlasta eldsjälar vid projektet. Ett förankringsarbete följt av utbildning till användarna måste utföras för att lättare omvandla negativa attityder till positiva.</p>

<p>The aim of this dissertation is to examine why smaller municipalities[1] in Sweden experience difficulties when implementing the 16 environmental objectives that are designed to solve Sweden's environmental problems.</p><p>The theoretical framework used for this dissertation is implementation theory which provides three conditions that need to be met in order to have a successful implementation.  These three conditions have shaped the research questions that examine if Torsby municipality has the "understanding," "ability" and "will" needed to implement the decision correctly.  </p><p>The dissertation employs a case study method to examine why Torsby municipality has experienced difficulties implementating the target: <em>programmes and strategies</em> <em>for planning,</em> which is an interim target to environmental objective number 15: A good built environment.  Qualitative text analysis and interviews with politicians and civil servants from Torsby municipality and the county administration board of Värmland have been conducted in order to answer the research questions.   </p><p>The material used for this dissertation is mostly from the government bills that are the foundation of the Swedish environmental policy and the documents and reports about the environmental objectives that the National Board of Housing, Building and Planning (Boverket), the Swedish Environmental protection agency (Naturvårdsverket), and the Environmental objectives council (Miljörådet) have released.</p><p>The result of this dissertation supports previous research which has shown that smaller municipalities have problems implementating the environmental objectives due to a lack of financial resources. This dissertation also shows that the problems can be due to a lack of understanding the purpose of the objectives.  This leads to a lack of political will to implement the objectives.  Since the municipalities do not have the political will to implement the objectives the appropriate resources needed for a successful implementation are not appointed and therefore the municipalities are not able to fully implement the environmental objectives.</p><p> </p><p>[1] Municipalities with less than 20 000 inhabitants.</p>

<p>Idag är samhället i mångt och mycket beroende av internet och dess tillhandahållande avinformation och tjänster. En bransch som påverkats mycket av det ökade internetanvändandetär mediebranschen, i form av minskade annonsintäkter gällande främst papperstidningar.Aftonbladet är ett av de medieföretag som fått erfara försämrad lönsamhet i och med detta.För att möta den nya situationen på marknaden har företaget blivit tvunget att fatta detstrategiska beslutet att effektivisera verksamheten. Att implementera ett sådant viktigt beslutär en kritisk process som många företag har svårt att lyckas med.Syftet med den här fallstudien är att ge läsaren en fördjupad förståelse för hurföretagsledningen har genomfört implementeringen av det strategiska beslutet att effektiviseraen verksamhet, såsom skett i Aftonbladet. Vi kommer att identifiera de möjliga problem somuppstått för företagsledningen i implementeringsfasen.Den teoretiska referensramen beskriver implementeringsfasen, vilken handlar om attimplementera det strategiska beslutet i organisationen. Det är nödvändigt att se till vilkensituation företaget befinner sig i med hänsyn till det strategiska beslutets betydelse förorganisationen och tidshorisonten. Därmed följer en redogörelse för steg-för-stegimplementering och omfattande implementering, vilka är användbara metoder då detstrategiska beslutet är omfattande och tidshorisonten är lång respektive kort. Medutgångspunkt från företagets situation måste hänsyn tas till viktiga delprocesser iimplementeringsprocessen. Dessa delprocesser är resursfördelning, organisation, ledarskap,motivation, kultur och kommunikation.Metoden vi använt är en kvalitativ metod bestående av fem intervjuer med personer urAftonbladets företagsledning. Slutsatserna är att företagsledningen använt sig av enomfattande implementering, då tidshorisonten har varit kort. Företagsledningen har vidarevalt att satsa resurser på de områden de anser vara mest konkurrenskraftiga i framtiden. Dethar inte funnits en detaljerad plan över arbetsfördelningen på individnivå, företagsledningenhar ämnat inta en aktiv och synlig roll och det har inte funnits någon tydligmotivationsstrategi, mer än att hålla de anställda informerade. Ledningen har inte fullt ut tagithänsyn till företagskulturen och kommunikationen till de anställda har varit tät och frekvent.De delprocesser där möjliga problem identifierats är organisation, motivation och kultur.Grunden till de identifierade problemen är tidsbrist, vilket har visat sig bland annat genom attarbetsuppgifter har fallit mellan stolarna. Det har inte heller tagits hänsyn till de anställda imotivationsprocessen eller olikheterna mellan företagskulturen och det strategiska beslutet.</p>