Uppsatsen söker utveckla vilka svårigheter som kan uppstå vid ledning av en allvarlig händelse och utforskar dessa djupare för att se varför de uppstår. För att göra detta nyttjas en välanvänd implementeringsteori av Lundquist där tillämparen står i fokus. Teorin utgår från att implementering endast kan ske om tillämparen förstår, kan och vill utföra uppgiften på rätt sätt. För att med ett breddat perspektiv få svar på vilket eller vilka av det tre villkoren som förklarar bristerna vid ledning av en allvarlig händelse har det gjorts intervjuer med ambulanspersonal på ambulansstationen i Umeå och dessa har kompletterats med en genomgång av KAMEDOrapporter. De har sedan kategoriserats och tematiskt analyserats för att nå svar på frågeställningarna. Rapporterna genererade fem kategorier: dokumentering, samverkan mellan olika organisationer, kommunikation, fördelning till sjukhus och tydlig ledning. Intervjuerna lyfter utöver detta framförallt svårigheten att få kontroll över situationen och ha förmågan och möjligheten att ta ett steg tillbaka från det medicinska arbetet och tänka ett steg framåt. Vidare bekräftar intervjupersonerna de fyra kvalitetsindikatorerna som identifierats som bristande i tidigare studie. Anledningarna framstår främst som resursbrist i form av utrustning och personal samt möjlighet till repetition kombinerat med en ovilja att följa konceptet fullt ut i alla situationer. Detta trots att det i tal uttrycks en positiv inställning och en vilja att följa konceptet.

Radikalisering och våldsbejakande extremism har på senare tid blivit ett allt större problem i samhället1 och den lokala nivåns betydelse understryks allt tydligare av såväl svenska forskare som internationella nätverk. Forskningen visar att kommunerna bär det största ansvaret avseende det förebyggande arbetet.2 I Sverige tillsattes den nationella samordnaren 2014 som satte allt större press på kommunerna att införa åtgärder mot den våldsbejakande extremismen. Denna uppgift hamnade på aktörer med varierande kunskap i ämnet och resulterade i handlingsplaner som skiljde sig åt i stor utsträckning. Syftet med denna uppsats är att förklara variationer i kommunernas arbete och varför implementeringen kom att se så olika ut. För att göra detta analyseras intervjuer och handlingsplaner från fyra olika kommuner i Sverige. Analysen tar en ansats utifrån tesen om att den enskilde individens vilja, kunskap och förståelse påverkar implementeringens utfall. Resultatet visar att förekomsten av dessa tre erbjuder högre måluppfyllnad i implementeringsprocessen. Detta resultat betonar individens påverkan på implementeringen och att dess förutsättningar bör tas i beaktning såväl inom forskningen som inom det faktiska arbetet hos kommunerna.

Kängurumetodens positiva effekter på barn och föräldrar är väl dokumenterad. Tidigare forskning har påvisat att barnen vanligtvis initierades i kängurumetoden först efter flera dygn, och durationen av hud-mot-hudvård var inte optimal. I tidigare studier framkom flera faktorer för barnsjuksköterskor som underlättade respektive hindrade tillämpningen av kängurumetoden. Syftet var att beskriva hur barnsjuksköterskor upplever det att implementera kängurumetoden inom neonatalvården. Åtta barnsjuksköterskor intervjuades med semistrukturerade intervjuer som analyserades med en induktiv innehållsanalys. Resultatet bestod av två kategorier och fem underkategorier. De två kategorierna var personlig utveckling i färdigheter är avgörande och organisatoriska förutsättningar för implementering. Olika faktorer som framkom var att stötta anknytning, föräldradelaktighet, attityder, vårdmiljö, teamarbete och stöd från ledningen vilka alla möjliggjorde eller hindrade känguruvården. Metoddiskussionen behandlade urval, analys och studiens överförbarhet. Resultatdiskussionen byggdes upp av de beskrivningar som gavs gällande vad som påverkade känguruvården positivt och negativt. Studiens slutsats var att barnsjuksköterskor behövde kunskap för att kunna stödja och främja kängurumetoden. Föräldrarnas känslor av otrygghet behövde överbryggas för att uppnå trygghet och stärka anknytningen mellan dem och barnen. Vården behövde utföras i samarbete med alla personalgrupper samt föräldrarna. Vårdmiljön upplevdes som begränsande, men trots det beskrev barnsjuksköterskorna fler fördelar än nackdelar med kängurumetoden. Förslag på kliniska implikationer framkom med exempelvis utbildningsdagar för barnsjuksköterskor då det ökar både deras kunskaper samt förmågan att undervisa föräldrar om kängurumetoden.

Bakgrund & Problem: Fotboll är den största idrotten i Sverige och har flest ungdomsutövare i landet. Hur ledare uppfattar riktlinjer och direktiv av föreningar är problematiskt, där forskning överlag saknas kopplat till implementering inom idrottsorganisationer. Syfte: Syftet med studien är att kartlägga problematiken hos ungdomsansvariga vid implementering av föreningens spelarutbildningsplan och riktlinjer till ledare. Studien ämnar även att se hur ledare uppfattar och använder sig av spelarutbildningsplanen och riktlinjer i praktiken.   Metod: Studien har använt kvalitativ datainsamling med semistrukturerade intervjuer samt en dokumentgranskning. Studien har samlat in data från tre fotbollsföreningar där intervjuer har gjorts med ungdomsansvarig i varje förening samt två ungdomsledare.   Slutsats: Värdegrundsdokument i föreningar som handlar om att värna om ungdomar och allas rätt att deltaga följs på ett bra sätt. Ledare försöker utgå från spelarutbildningplanen men vet inte om den appliceras på rätt sätt eftersom samarbetet med ungdomsansvarig inte är frekvent. Säkerhetställandet av implementering i föreningarna var bristande och orsaken var tidsbrist, resursbrist och en tröghet i att utveckla verksamheten. Ungdomsansvarigs roll i föreningarna var överlag något oklar och ledare efterfrågade mer hjälp på praktisk nivå.

This study will problematize formative assessment based on the three most prominent critical implementation aspects that previous research has highlighted. The three implemental critical aspects that this study will examine are teachers’ perception of lack of expertise, lack of time and instrumental use of documentation. The survey was conducted in a medium-sized municipality in Sweden. 27 mathematic teachers answered a questionnaire survey with the aim to clarify whether the teachers in the investigated area are experiencing the implementation problem or not. The result shows that a large part of the investigated mathematical teachers don´t use formative assessment, as they experience lack of competence and lack of time to implement formative assessment. Another result is that the teachers uses documentation of students´ performances in an instrumental way. Which may be because the teachers to a large extent felt that they had poor knowledge of formative assessment and its implementation, even though a large part was educated in the assessment form. This study can help to highlight a possible educational need, and help mathematic teachers to increase knowledge about the three critical implementation aspects.

SSBI-verktygen möjliggör att flytta framtagningen av rapporter och analyser av affärsdata från IT-avdelningen till användarna. SSBI svarar mot ett behov av att snabbare skapa rapporter och analyser för att ta affärskritiska beslut. Med en SSBI-implementation finns det ett antal utmaningar som behöver hanteras. Syftet med studien är att skapa förståelse för hur utmaningar relaterade till SSBI-implementationer hanteras, för att möjliggöra en lyckad implementation. Det leder till frågeställningen: Hur hanteras utmaningar relaterade till SSBI- implementationer? För att skapa förståelse för hur utmaningarna hanterats valde vi en kvalitativ metod där vi tolkat konsulters utsagor. Studien utgår från ett konsultperspektiv eftersom konsulterna har erfarenhet kring kundprojekt, som involverar såväl nykomlingar till erfarna BI- organisationer. I slutsatsen presenterar vi tre grupper av angreppssätt för hur utmaningarna hanteras, för att lyckas med SSBI-implementeringar. / The SSBI tools enable the production of reports and analyzes of business data from the IT department to be transferred to the users. SSBI is developed to satisfy a demand to be able to create fast reports and analyzes, to make business driven decisions. With a SSBI implementation, there are a number of challenges that need to be managed. The aim of the study is to identify how challenges related to SSBI implementations are managed, which enable successful implementation. This leads to the question: How are challenges related to SSBI implementations managed? To gain an understanding of how the challenges have been managed, we chose a qualitative method to interpreted consultants' statements. The study is based on a consulting perspective, since the consultants have experience of customer projects, which involve both newcomers and experienced BI organizations. In the conclusion, we present three groups of approaches of how challenges are managed to succeed with SSBI- implementations.

En central aspekt i det svenska krishanteringssystemet är det geografiska områdesansvaret. På lokal nivå är det kommunernas ansvar att samordna de åtgärder som vidtas av aktörer under en samhällsstörning. Tidigare utvärderingar visar på svårigheter med att samverka i relation till det geografiska områdesansvaret, och offentliga aktörer saknar en förståelse om vad ansvaret innebär i praktiken. Det geografiska områdesansvaret ger inget svar på hur en samhällsstörning ska hanteras. Just detta hur försöker Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB) att söka svar på genom en inriktnings- och samordningsfunktion (ISF) samt en stödfunktion (ISF-stöd) vilket kan likställas med ett aktörsgemensamt stabsarbete. Den här studien försöker bidra till en ökad förståelse för hur offentliga aktörer uppfattar det kommunala geografiska områdesansvaret, vilka aspekter av tillit (companion, commitment & competence trust) aktörerna har till kommunen samt utforska aktörernas inställning till implementeringen av ISF och ISFstöd. Genom kvalitativa intervjuer visar studien på att aktörer har kunskapsluckor om vad det geografiska områdesansvaret konkret innebär. Resultatet visar på companion- och commitment trust till kommunen, däremot identifieras en avsaknad av competence trust till kommunens ansvar att samordna hanteringen av en samhällsstörning på lokal nivå. Slutligen visar studien att aktörerna förstår och vill implementera ISF och ISF-stöd, däremot finns en problematik om att avvara resurser till funktionerna.

Många företag strävar efter att utforma sina ankomstkontroller på ett effektivt sätt, då en ankomstkontroll har visat sig vara mer betydelsefullt för företag. Detta eftersom att produktionsflödet blir mer effektivare och företag minimerar riskerna att få stopp i produktionen. Med hjälp av en ankomstkontroll kan företagets material och produkter kontrolleras samt hanteras på ett effektivt sätt. Konsekvenser med att inte införa en ankomstkontroll kan leda till defekta produkter, stopp i produktionen, stress och eventuella kostnader. Trots detta existerar det många företag som idag väljer att inte ha någon ankomstkontroll. Detta kan främst bero på de höga kostnaderna som uppstår när en ankomstkontroll implementeras på ett företag. Det kan även bero på att företaget är för litet, vilket leder till att en ankomstkontroll inte får plats eftersom det krävs en del utrymme. Syftet med detta projekt är att med stöd av kurslitteraturer, vetenskapliga artiklar samt företagsbesök undersöka hur en effektiv ankomstkontroll på industriföretag kan utformas. Vidare ämnar projektet till att genom förbättringsförslag hjälpa Munters AB att effektivisera och utforma en ankomstkontroll. Projektet är en kvalitativ fallstudie som har utförts på Munters AB i Tobo. Datainsamlingen till detta projekt utfördes genom semistrukturerade intervjuer, observationer och företagsbesök. Vid intervjuerna var kvalitetschefen och Lean koordinatorn gemensamma om företagets brister. Studier av produktionsavdelningen visade att samtliga arbetare ansåg att en ankomstkontroll bör implementeras på företaget, dels för att underlätta flödet men också för att lösa de befintliga problem som uppstår dagligen. Slutsatsen av detta arbete visar att Munters AB är i nöd av en ankomstkontroll på företaget. För att kunna implementera ankomstkontrollen på ett effektivt sätt är det avsevärt att företaget använder sig av olika metoder, verktyg och system. Detta kan medföra till att produktionen kan planeras i förtid. / Many companies strive to develop their arrival controls in an effective way as arrivals controls have proven to be significant for the companies. This is grounded in the fact that arrival controls improve the flow of production and minimize the risk for production errors since the controls enable an effective management of the company’s products and materials. Not establishing these controls consequently often leads to production default, stress and increased expenses. Nonetheless, many companies choose not to implement arrival controls because such implementations are accompanied by large costs. Furthermore, they require space, which smaller companies do not have. The purpose of this study is, through the analysis of previous literature and interaction with a local company, examine how efficient arrival controls can be structured. Additionally, this study aspires through, improvement proposals, to aid Munters AB in the construction of arrival controls. This is a qualitative case study conducted at Munters AB in Tobo. Empirical data was accumulated through semi-structured interviews, analytical observations and consistent visits to the company. Arrival controls are of significant importance for companies and the absence of such are undoubtly damaging for the company. This is evidential in the interviews, where both the quality director and the Lean coordinator were aware of the company’s shortcomings in this area. Further findings show that all workers in the production department experienced continuous defects in every day production and therefore hoped for an implementation of arrival controls. In conclusion the study found that Munters AB is in urgent need of arrival controls. However, in order for such an implementation to be as effective as possible, the company needs to utilize different methods, tools and system and crucial forward planning in production.

Digitalisering utav analoga arbetsmoment innebär att man omvandlar en arbetsprocess som tidigare varit utförd manuellt till att göra om den så att den kan utföras enbart via en dator eller en mobil. I denna uppsats har IKEA Karlstad undersökts för att ta reda på hur de implementerat digitaliseringen utav några av sina arbetsprocesser och hur implementeringen har påverkat arbetet för de anställda på IKEA Karlstad. För att ta reda på detta så har sex intervjuer genomförts, tre intervjuer med personal som varit med i implementeringsprocessen samt tre intervjuer med övrig personal på olika avdelningar. Detta för att få både personer som deltagit i implementeringsprocessen och annan personals uppfattning. Resultatet av intervjuerna visar att digitaliseringen av de tidigare analoga arbetsmomenten resulterat i två mycket effektivare arbetsprocess än tidigare. Då denna implementation var en mobil applikation ökade mobiliteten vid utförandet av arbetsuppgifterna, samt sparade kostnader vid inköp utav material som man tidigare använt vid utförandet utav arbetsprocessen. Slutsatsen för denna undersökning är att implementeringen gick väldigt smidigt till och att de anställda är mycket positivt inställda till den förändring som skett.

No description available.