I denna uppsats undersöks fenomenet artificiell intelligens och vilken funktion den i dagsläget fyller för företag. Uppsatsens första del består av en förstudie där begreppet artificiell intelligens (AI) reds ut. Förstudien skapar en bättre förståelse för AI - vilken kombineras med teori kring teknikimplementering hos företag för att skapa en analysmodell, som i uppsatsens andra del appliceras på fallföretaget Zecobyte. De slutsatser som slutligen nås är att Zecobyte arbetar med AI-teknologi, men att tekniken egentligen inte skiljer sig något särskilt från någon annan typ av IT-teknologi. De utvecklar innovativa produkter, vilka utnyttjar Big Data fenomenet, med olika kundnyttor vilka även de inte skiljer sig markant från de kundnyttor som genereras från annan IT-teknologi. Vi konstaterar även att det finns mycket potential hos AI och avslutar med att öppna upp för fortsatta studier inom området.

Syftet med studien är att undersöka rekryterande chefers uppfattning om verktyget kompetensbaserad rekrytering (KBR) samt utfallet av implementeringen av verktyget i Region Jönköpings län. Studien har även ett övergripande syfte att undersöka om chefers attityder påverkar användningen av verktyget. Datainsamlingen är av kvalitativt slag och samlats in via semistrukturerade intervjuer som tolkats med en hermeneutistisk ansats. Studiens resultat visar att större delen av cheferna generellt har en positiv inställning till KBR. Majoriteten upplever att verktyget har hjälp dem att få en tydlig struktur vid rekrytering vilket bidrar till att cheferna ser till kompetensen och vågar frångå sin magkänsla. Enligt cheferna bidrar verktyget till att rekryteringsprocessen blir kvalitetssäkrad och motverkar felrekryteringar. Flertalet av cheferna beskriver att de fick bra med information och stöd vid implementeringen av verktyget. Avslutningsvis tyder studiens resultat på att chefernas attityd påverkar hur KBR verktyget används.

<p>Denna uppsats är kvalitativ och behandlar hur den utökade vårdgarantin implementeras i Uppsala Läns Landsting. Med hjälp av Brunsson och Olsens teori om reform implementering och Brunssons teori om organisatoriskt hyckleri har vi analyserat hur reformen implementerats och vilka faktorer som påverkar implementeringen. Reformen syftar till att minska vårdköerna genom rationalisering och effektivisering men även till att påverka organisationens omgivning så att befolkningen får en mer positiv uppfattning om sjukvården. Våra slutsatser är att den utökade vårdgarantin är en utveckling av en tidigare reform och att implementeringen påverkas av tidsaspekten, oklarhet i idé och praktik samt organisationens förhållande till dess omgivning.</p>

Sammanfattning Titel: Implementering av CRM utifrån ett värdeskapande perspektiv   Nivå: Examensarbete för kandidatexamen i Företagsekonomi med inriktning marknadsföring skriven på Högskolan i Gävle   Författare: Anna Strandberg &amp; My Östh   Handledare: Lars-Johan Åge, Jonas Molin &amp; Jens Eklinder Frick   Datum: Maj, 2014   Syfte: Syftet med denna uppsats är att utifrån ett värdeskapande perspektiv skapa förståelse för hur företag implementerar CRM.   Metod: Vi har genomfört semistrukturerade intervjuer och som en följd av detta är denna studie av en kvalitativ karaktär. Våra respondenter arbetar på företag som jobbar med CRM. Insamlad data är analyserad med analysmetoden Well Grounded Theory.   Resultat &amp; slutsats: Vid ett värdeskapande perspektiv arbetar företagen med ett kundfokus samt en ständigt vilja att skapa förståelse för sina kunder. Studien visar att företagen poängterar vikten av att lära känna sina kunder och få dem att bli lojala, som ett sätt att skapa värde. Ledningen bör involveras och agera föredömligt vid implementeringen av CRM och på så sätt skapa goda förutsättningar.   Förslag till vidare forskning: Något som varit återkommande under studiens gång från respondenterna har varit engagemang och acceptans vid implementeringen av CRM. Detta är något vi skulle tycka vara intressant att gå vidare med i fortsatt forskning kring implementeringen av CRM.   Uppsatsens bidrag: Uppsatsen bidrar till en förståelse för implementeringen av CRM utifrån ett värdeskapande perspektiv. Vi presenterar en modell som visar hur företag kan skapa goda förutsättningar för implementeringen av CRM genom att ha ett värdeskapande perspektiv.   Nyckelord: CRM, implementering av CRM, värdeskapande, kundvärde, leverera och extrahera värde, värdeutbyte.

Syftet med studien är att undersöka förskolechefers och pedagogers uppfattning av implementeringen avICDP programmet i förskolans pedagogiska vardagsarbete.  Den metod som använts i studien ärfokusgruppsintervjuer och i analysen av dessa har ett sociokulturelltperspektiv på lärandet varit utgångspunkt. Studien fokuserar på respondenternasuppfattning om hur de utvecklar och använder programmet i bemötandet av barnen,vilka möjligheter och hinder de uppfattat att de mött vid implementeringen samtderas uppfattning om hur de kommunicerar och samarbetar med varandra ivardagsarbetet kring implementeringen av programmet. Studiens resultat visaratt förskolechefer och pedagoger upplever ICDP programmet som ett verktyg medvilket det går att utveckla förskolans verksamhet, pedagogernasprofessionalitet och samspelskvalitén med barnen. Hinder respondenternabeskriver att de mött vid implementeringen kan ligga i hur själva implementeringensker, till exempel att den inte sker tillsammans med kollegorna i arbeslageteller individens inställning till förändring. Hur förskolechefer och pedagoger tänker om programmet skiljer sig dockåt. Förskolecheferna fokuserar utifrån ett organisationsperspektiv,barnskötarna utifrån ett individperspektiv och förskollärarna utifrån ettgrupperspektiv.  Respondenternasutbildningsbakgrund samt de olika uppdrag respondenterna besitter inomförskolans verksamhet kan vara faktorer som påverkar deras utsagor. / 1.  The purpose of this study is to investigate preschool managers and educators perception of the implementation of the ICDP program in preschool teaching everyday work. The methodology used in the study is the focus group interviews and the analysis of these has a sociocultural perspective on learning has been a starting point. The study focuses on the respondents' perception of how they develop and use the application in the treatment of children, the opportunities and obstacles they perceived that they encountered in the implementation and their perception of how they communicate and cooperate with each other in everyday work regarding the implementation of the program. The results demonstrate that preschool managers and teachers perceive the ICDP program as a tool with which it is possible to develop preschool activities, teachers' professionalism and quality of interaction with the children. Obstacles respondents say that they encountered in the implementation can be in the actual implementation takes place, for example, that it does not occur together with their colleagues in the team or the individual's attitude to change. How preschool managers and teachers think about the program differ, however. Preschool managers focus from an organizational perspective, child carers from an individual perspective and preschool teachers from a group perspective. The respondents' educational background and the various missions respondents possess in preschool may be factors that influence their statements.

Detta arbeta undersöker tre ideella ungdomsorganisationers syn på strategi och strategiskt arbete. Det tar sin utgång i intervjuer genomförda med ordförande för organisationens nationella styrelse där frågor om organisationen, ledarskapet, styrelsen, strategi och långsiktigt arbete diskuterades. På intervjuerna gavs även utrymme att diskutera vilka problem organisationerna såg kring strategiskt arbete.   Organisationerna valdes ut genom att kontakta de största ideella ungdomsorganisationerna i Sverige och intervjuer genomfördes med tre olika organisationer. Intervjuerna visade på många liknelser i hur organisationerna arbetar och ser på strategi, men även många olikheter. Utifrån dessa intervjuer genomfördes en litteraturstudie för att finna mönster och förklaringar till det som noterades i intervjuerna.   Det framgår att dessa tre organisationer är medvetna om begreppet strategi och att alla utgår från ett tankesätt med ”strategi som plan”. Det skiljer sig dock kring vem/vilka det är som beslutar om strategin och hur aktivt detta arbete är i de olika organisationerna. Den största organisationen förefaller vara den som har det mest utvecklade tankesättet kring strategiskt ledning, men är samtidigt den organisation som möjliggör minst inflytande av dess medlemmar. Men arbetet slutar ofta där, med en strategi, med en plan. Det är styrelsen, ibland bara ordförande, som arbetar med strategin och det framgår att det behövs ett mer aktivt arbete med hela organisationens förståelse av behovet av strategi.   Samtliga organisationer uppvisar problem med kontinuitet när medlemmar eller styrelse byts ut samt att det kan finnas ett stort kunskapsglapp.

Sustainability reports can be seen as a relatively new concept today. The purpose of the report is to present the company’s responsibility towards society. In other words, one can say that the company takes stands for the environmental, economic and social impact that their business have. It’s still optional for companies in Sweden to constitute a sustainability report. However, this will change in 2017 when sustainability reporting will become mandatory due to a new law. There are no specific guidelines that must be followed in the reporting, but the most common framework to use in building the report has been established by GRI. This study is a case study where Södra Skogsägarna ekonomisk förening (Södra) is the main focus. Södra is a forest product industry. Our purpose is to examine how the knowledge of sustainability is spread among the employees and how it applies.  Södra is a corporate group which mostly focuses on three business areas: forest, wood and pulp industries. To examine what information the employees actually has received, the enterprise’s sustinability report was studied and interviews with employees were operated. With 98 responses from the survey and nine interviews with employees without connection, we came to the conclusion that there is a major knowledge of Södra’s work with sustainability among employees. On the other hand does the implementation of sustainability vary regarding company unit and job task, along with the topical sustainability category. Södra has traditionally worked mainly with the categories in relation to environment and the social and economical sustainability have not been as highly prioritized. This is noticed by the employees since they primarily associate sustainability with environment.

Titel: Att implementera nya arbetssätt i hemrehabiliteringspraxis - Multipel fallstudie. Syftet med studien var att utvärdera och beskriva implementeringsprocessen av en intervention i hemrehabiliteringen inom Korsholms kommun. Den nya interventionen inom hemrehabiliteringen grundade sig på klientcentrering, multiprofessionellt samarbete samt att jobba aktiverande utgående från gemensamma mål för att stärka klienters självständighet och kvarboende. Metoden som valdes var multipel fallstudie. Både kvalitativa och kvantitativa data samlades in och analyserades. Åtta klienter inkluderades i studien och genomförde en hemrehabiliteringsperiod på fyra veckor. Intervjuer gjordes med dessa klienter och deras vårdpersonal och intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Utfallsmått som mättes före och efter interventionen var SPPB, FRAT, Barthel index och måluppfyllelsegrad med GAS. Också följsamhet och bortfall och antalet hemservicebesök registrerades. Som modell för implementering användes PDSA- cykeln. Angående resultatet kan det ssammanfattas med att hemrehabiliteringen upplevdes som positivt av klienterna och av personalen och att klienterna uppnådde goda resultat gällande självständighet, funktionsförmåga och måluppfyllelse samt att det framkom brister i aktiverande arbetssätt och klienternas delaktighet. Personalen upplevde att tidsbrist och klienternas bristande motivation var hinder för hemrehabiliteringen och att kommunikationen och samarbetet mellan hemrehabiliteringspersonal och hemservicepersonal borde utvecklas, eftersom de såg nyttan av interventionen i de fall där det fungerade. I det fortsatta multiprofessionella arbetet inom hemrehabiliteringen och implementeringen av den kommer mer fokus att läggas på dessa faktorer. Detta arbete kan också fungera som ett hjälpmedel för andra som vill implementera nya arbetssätt i praktiken. Vikten av att använda sig av modeller för utvecklingsarbete och studera implementeringen ur ett brett perspektiv lyfts fram med denna studie. Sökord: Hemrehabilitering, Implementering, Multipel Fallstudie, PDSA- cykeln / Title: To Implement New Strategies in Rehabilitation at Home - Multiple Case Study The aim of this study was to evaluate and describe the implementation process of a Home- rehabilitation-intervention. The new intervention was client-focused, used re-ablement with common goals in order to strengthen the clients’ independence and ability to live at home. Multiple case study was chosen as method and both quantitative and qualitative data was collected and analyzed. Eight clients were included in the study and they took part of a four- week long rehabilitation intervention at home. Interviews with these clients and their care staff were conducted and then analyzed with qualitative content analysis. Measurement before and after the intervention were SPPB, FRAT, Barthel and the Goal Attainment scale, GAS. The adherence, loss of clients to the intervention and the amount of home visits from care staff was also analyzed. As a model for implementation the PDSA- cycle was used. The results show that the clients and the staff felt positive about rehabilitation at home, and that the clients achieved goals and got positive results on function and independence, but that there were weaknesses in the implementation of re- ablement and participation. The care- staff saw that lack of motivation amongst the clients and lack of time were barriers to rehabilitation at home. They also wanted to improve the communication and the cooperation between care-staff and rehabilitation-staff because they saw that the rehabilitation at home was valuable when it worked properly. In the future development of the intervention and implementation of these multiprofessional tasks we will start with these factors. This study can also be seen as a guideline for others that wish to implement new strategies in to clinical practice. The use of development tools and the importance of studying the implementation from a broad perspective is emphasized with this study. Searchwords: Rehabilitation At Home, Implementation, Multiple Case Study, PDSA-cycle

Due to an extensive decentralization in the County Council of Östergötland during the 1980s, the demands on follow-up reports have increased on the production units. In order to support the units in following up their organizations, the board of the County Council decided to implement Total Quality Management in the beginning of the 1990s. As a part of the program, the QUL concept was introduced to provide the County Council with a comprehensive description of the production units’ activities. In 2001 the County Council decided to implement the Balanced Scorecard (BSC) as a new way of following up the units’ results. The BSC implementation has led to that all production units write their follow-up reports according to the perspectives suggested in the BSC framework. The head of the production units are responsible for the dissemination and implementation of the BSC in their own units. The present research is conducted on commission from the Federation of Swedish County Councils. The purpose of the thesis is to increase the understanding of the use of the BSC in an organization in the Swedish health care and medical services. Two research questions derive from the purpose: (1) How is the BSC designed, implemented and used in the organization? (2) What factors enable or constrain the use of the BSC in the organization? Findings from the case study show that the BSC is used in the annual planning, in reporting measures to superiors and in following up the activities in the health care organization. The BSC is also used in discussions between employees, to disseminate information within and outside the organization, to create orderliness and understanding of the annual activities, and in developmental activities. The findings indicate that the BSC has been adapted to the current conditions of the organization with regard to the existing terminology and organizational structures. The BSC is not primarily used as a strategic management system, but rather as an information system that aims to communicate measurable information within and outside the organization. Several categories of factors that enable or constrain the use of the BSC in a health care organization are identified. The autonomy of the department and units enables people to develop their own scorecards without considerable influence from superiors. The emphasis on employees’ participation is also identified as an important aspect in making people accept the new concept. The way the introduction of the BSC was dealt with and the department’s prior experiences with the Swedish Quality Award have influenced the acceptance and use of the BSC. In addition, the case shows that change agents play a major role in how the BSC is used in the organization today. Several adaptations have been made to current conditions, that both enable and constrain the use of the BSC in the health care organization. / <p>ISRN/Report code: Liu-Tek-Lic-2003: 41</p>

Sveriges feministiska utrikespolitik förde vid sin lansering 2014 med sig höga förväntningar, och för svenskt utvecklingssamarbete avser den att höja ambitionerna för jämställdhetsarbetet. Generella problem med implementeringen har dock identifierats i en studie två år efter lanseringen. Denna uppsats syftar till att analysera den feministiska utrikespolitikens styrning och implementering inom biståndsmyndigheten Sidas operativa verksamhet. Sida har en lång tradition av jämställdhetsarbete och antas därför ha goda förutsättningar för implementeringen. Den feministiska utrikespolitikens implementering är ett aktuellt och omdebatterat ämne inom biståndskretsar, men forskningsfältet är inte omfattande. Det analytiska ramverket för studien utgår från ett top-down perspektiv och inkluderar ett antal faktorer som kan påverka implementeringen. Ramverket har fungerat som ett verktyg för att analysera uppsatsens empiriska material. Slutsatserna för studien är dels att utformningen av den feministiska utrikespolitikens styrning riktad mot Sidas verksamhet påverkar implementeringen. Främst är det otydligheten i formuleringar och status för dokumenten men även styrningskedjans längd. Studien har vidare kommit fram till att inställningen hos de implementerande aktörerna är en faktor som inte tros ha försvårat implementeringen. Däremot kan en brist på resurser och tid samt en varierande förståelse bland anställda på Sida försvåra tillämpningen av den feministiska utrikespolitikens mål och metoder.