Studien syftade till att undersöka vad klinisk personal inom en barn- och ungdomspsykiatrisk mottagning upplever ligger till grund för de behandlingsbeslut de fattar samt deras attityder till och erfarenheter av riktlinjer. Behandlingsbeslut inom barn- och ungdomspsykiatrin är en komplex process som kan leda till att patienter erbjuds omotiverat varierande vård. För att minska den risken har evidensbaserade riktlinjer skapats. Dock finns en klyfta mellan det som vetenskapligt visat sig vara effektiva behandlingsmetoder och det som används i den kliniska praktiken. Ett sätt att förstå och potentiellt minska klyftan är att undersöka attityder och förhållningssätt till evidensbaserade riktlinjer hos klinisk personal i vården. I denna studie analyserades sex semistrukturerade intervjuer med tematisk analys utifrån induktiv ansats. Respondentgruppen bestod av två psykologer, två läkare samt två kuratorer. Resultatet visade att respondenterna litade på sin kliniska erfarenhet i stor utsträckning och att användandet av konkreta kunskapskällor, så som riktlinjer varierade. Positiva attityder uttrycktes gentemot riktlinjernas syfte, medan begränsningar framkom gällande tillämpningen av riktlinjer. Det uttrycktes även att implementeringen av riktlinjer i organisationen hade brister. Resultatet går i linje med tidigare studier som visat att implementering och tillämpning av riktlinjer möter hinder.

Syftet med vår studie är att undersöka vilka förutsättningar pedagoger i förskolan uppfattar att de har för att implementera IKT i verksamheten. Detta då förändringar kring användandet av IKT gjorts i den nya läroplanen (Skolverket, 2018). Vi har gjort en kvalitativ studie där vi genomfört sex olika intervjuer med pedagoger i förskolan. Två stycken fokusgruppsintervjuer, två enskilda och två telefonintervjuer. Fyra av de förskolor som deltagit i studien är kommunala och ligger i mindre tätorter i glesbygdskommuner. Två av dem är fristående och ligger i större tätorter, den ena i en kommun i mellersta Sverige och den andra i en kommun i södra Sverige. Resultatet av vår studie visar att pedagoger inte upplever att de har rätt förutsättningar varken materiellt, ekonomiskt eller kompetensmässigt för att implementera IKT i verksamheten. Det framkommer också att det handlar mycket om pedagogers inställning för att IKT ska kunna implementeras i förskolan. Dock upplever vi inte att vi uppnått mättnad i vår studie vilket gör att våra resultat inte går att generalisera. Vi har genomgripande i uppsatsen använt oss av tre rubriker; Materiella och ekonomiska förutsättningar för IKT i förskolan, IKT-kompetens hos pedagoger och Pedagogers inställning till IKT i förskolan. / <p>Godkännande datum: 2019-06-07</p>

Tillämpningen av den reviderade läroplanen träder i kraft den 1 juli 2019. Detta medför större krav påpedagogernas kompetenser i digitala verktyg och tidigare forskning antyder att pedagoger uppfattarsig osäkra i arbetet med digitala verktyg. Denna studie undersöker pedagogers uppfattning av vilkakompetenser som krävs för att arbeta med lärplattan i förskolan i förhållande till strävansmålen iläroplanen. Vi har genomfört en generell kvalitativ studie genom semistrukturerade intervjuer medpedagoger i förskolan. I analysen använde vi oss av utvalda teoretiska utgångspunkter urimplementeringsteorin för att öka förståelsen för hur pedagoger uppfattar hur dem ska kunna, förståoch vilja implementera lärplattan i förskolan. Resultatet visar att pedagoger uppfattar sig delvis redoför tillämpningen av läroplanen men det framkom att det finns behov av kompetensutveckling iområdet. Hur man arbetar med lärplattan för att nå strävansmålen, men främst lärplattan ochapparnas innehåll och hur man arbetar ämnesdidaktiskt med lärplattan. Pedagogerna uppfattadeintresset som den viktigaste kompetensen för att lyckas med implementeringen av lärplattan.Pedagogerna uppfattade att det fanns stora skillnader i arbetslaget som leder till en lokalt hindrandekultur som medför en känsla av att det största ansvaret hamnar på den intresserade pedagogen. / <p>Godkännande datum: 2019-06-07</p>

De internationella redovisningsstandarderna, utgivna av IASB, är väsentliga för regleringen av redovisning. För att förbättra användbarheten och jämförbarheten bland företagen, måste dessa standarder revideras. Den senaste standarden som revideras är den som behandlar företagens leasing, nämligen IAS 17 som ersätts av IFRS 16. Det är ett nytt regelverk som fundamentalt förändrar hur företagen ska redovisa sin leasing. I samband med implementeringen av IFRS 16 måste nämligen företagen som redovisar enligt IFRS ta upp sin leasing som en tillgång i balansräkningen. Tidigare forskning på området har bland annat kommit till slutsatsen att företagens nyckeltal i hög utsträckning kommer att förändras. Vår uppsats har fokuserat på hur företagen förbereder sig för IFRS 16 samt också på att analysera hur företagen resonerar vid deras beslutsfattande vid implementeringen. Det är en studie som antagit en kvalitativ forskningsansats. Primärdata består av intervjuer med företag medan sekundärdata består av granskning av företagens årsredovisningar samt dokument från IASB och hemsidorna för the big four. För att besvara studiens frågeställningar har författarna dels använt sig av en implementeringsmodell som är hämtad från PwC, dels en teoretisk referensram som behandlar två olika beslutsteorier. Studiens resultat visar att företag i hög utsträckning följer de rekommendationer som ges ut av ledande revisionsbyråer och företagen i studien har således följt implementeringsmodellen. Studien har också kommit till slutsatsen att det är möjligt att förklara företagens beslutsfattande om beslutsteorierna bryts ner till deras beståndsdelar. Studien fann att företag resonerar snarlikt när beslut rörande implementeringen av IFRS 16 tas.

Bakgrund och syfte:Arbetet i ett aktivitetsbaserat kontor innebär både utmaningar och möjligheter. Syftet med studien är därför att undersöka vilka dessa är genom att studera hur ett företag som implementerat konceptet genomförde införandet, vilka effekter konceptet medfört samt huruvida arbetssättet tillgodoser den enskilde medarbetarens behov. Metod:Studien grundas i en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer genomförda på ett fastighetsbolag som implementerat konceptet. Empirin har sedan analyserats och diskuterats i relation till forskning och teori inom aktuellt området. Resultat:Resultatet visar att implementeringsprocessen har stor inverkan på hur konceptet upplevs och används efter införandet samt att både kunskaps- och informationsflödet påverkats positivt. Resultatet visar på utmaningar gällande koncentration och avskildhet, vilket lett till vissa justeringar. Slutsatser:Viktiga slutsatser är betydelsen av att i ett tidigt skede av processen involvera medarbetarna i den förändring som arbetssättet innebär samt att konceptet kan ha en positiv inverkan på kunskaps- och informationsspridningen samt sammanhållningen.

Purpose: Digitalization has progressed with big steps in the recent decades. This has been reflected in the construction industry where “Building Information Modeling” has been implemented. The implementation has entailed some complications for designers, existing established working methods are opposed to new software and digital instruments. There are also differences in skills between the designers who have worked long in the industry and those who are newly graduates. Those who have a long working experience do not have as high digital competence as the newly graduated but they have a much broader practical knowledge. The purpose of the study is to analyze how the implementation of BIM has affected constructors about their professional/technical competence and to develop measures to increase the digital competence so that constructors can fully utilize their professional competence. Method: The method used in this study is interviews. The study will be carried out through qualitative methods where the interviews are semi-structured. Several interviews have been conducted at two consulting offices in Uddevalla and Trollhättan. The interviewees are constructors with experience of construction before BIM and constructors with experience of BIM from their education. Findings: The study shows what factors that have contributed to difficulties in the working method BIM. Digitalization in general has affected the workflow that constructors carry out because they replace old habits. The construction industry is constantly changing, and older constructors can adapt to the system by training. This creates difficulties, which means that they require help from employees with a better digital competence. A higher digital competence is necessary to keep up with the incubation. Therefore, through good leadership, you should help older constructors, this is done by motivating them to learn how to use software to design, communicate and organize. Implications: There is a lack of digital competence in several constructors without education of BIM. There are also complications between constructors due to differences in skills and different perspectives on their problem solving. The study proposes that a BIM-coordinator is needed to steer the implementation of BIM in the right direction in a company and that a broader investigation must be carried out. Limitations: The report’s survey method was only limited to one company in addition to two offices, which meant that the perspective in the study was limited. The study focuses more on identifying the problem and finding a solution to the problem, it does not focus on how the measures should be carried out and what consequences this would have on a company.

<p>The aim of the thesis was to explore the attitudes toward social documentation held by care personnel, as well as factors that could have an impact on the process of social documentation. The study is based on a survey encompassing 100 respondents working as care personnel at six different eldercare units at Kungsholmen in Stockholm. The data was analyzed by quantitative methods, using a statistical software package (SPSS).</p><p> </p><p>The main questions in the study are whether the respondents know how, what and why they should document, what obstacles they experience and what they would need in order to document more or better, as well as whether there are factors that influence their attitudes and knowledge regarding documentation.</p><p> </p><p>The key results show that more time is the most common need, and lack of time the most common obstacle to social documentation reported by the respondents. Furthermore, the results show that those who report that they are satisfied with their working conditions are most likely to also report that they know how and why social documentation should be conducted. These results suggest that it is urgent for organizations to create good working conditions in order to increase motivation for social documentation.</p><p> </p><p>The results are analyzed using organizational theories. Additionally, we discuss the experiences reported by the personnel from a historical perspective</p><p> </p>

<p>The purpose of my study was to examine how staff in different activities in a learning and culture management perceives the organization, content and opportunities for implementation of new knowledge in major education drive. In the background, I describe how the literature argues for the concept learning and knowledge. It also describes why staff training is carried out and how successful implementation process dan be performed. I have been interviewing a school teacher, two nursery teachers, a secondary teacher, three special educators and one who is head of three preschools and primary manager of the municipality and asked about their views and thoughts about the training effort. I have participated in lectures and was an observer at a reflection meeting to create me a picture of how these sessions are designed. The results of the survey showed that most of the participating teachers were in favor of the effort. The common reflection opportunities are considered very valuable, but it„s mainly in the higher stages difficult to have time for these. Unclear work description is one of the reasons for this. It has also emerged that teachers have no involvement and interest from school principals and school management. The result also shows that most believe that the greatest obstacle to a successful implementation is a personal preference, time constraints, unclear objectives and economic conditions.</p>

<p>In 2007 a project began in the Uppsala region, which aimed to help municipalities implement BBIC (Barns behov i centrum). BBIC is a system that helps social workers increase children’s participation in investigations relating to social work. This study follows up on BBIC’s implementation process in Enköping, a municipality in the Uppsala region. The overarching aim of this study is to highlight the implementation of BBIC in Enköping and more specifically the social workers’ experiences in making children participate. One of the studied topics is whether the social workers think they have adequate and sufficient resources to make children participatory. The study is qualitative and has been conducted through interviews with eight social workers in Enköping who use BBIC daily. For this study Shiers’ model of participation for children and implementation theory has been used as a theoretical perspective. These theories were chosen since they aid in exploring the social workers’ experiences and whether or not they can increase children’s participation, and if the social workers think they have the organizational resources needed to use BBIC. The results show that the social workers can make children participatory, but they also show that participation varies due to lack of organizational resources, such as time, workspace and education.</p>

<p><strong>Syfte:</strong> Analysera och diskutera huruvida teori om kritiska framgångsfaktorer vid implementering av affärssystem för fysiska företag beaktas i e-handelsföretag. Identifiera framgångsfaktorer för implementeringen av affärssystem i e-handelsföretag.</p><p><strong>Forskningsfråga:<em> </em></strong>Beaktas samma kritiska framgångsfaktorer vid implementering av ett affärssystem i stora fysiska företag som små e-handelsföretag?</p><p><strong>Metod:</strong> En kvalitativ metod antogs vilket innebar att en fallstudie genomförts som omfattat två respondenter. En vetenskaplig förhållningssätt som var influerad av positivism men framförallt hermeneutisk. Slutligen har studien en deduktiv karaktär.</p><p><strong>Teori:</strong> Inledningsvis redogörs för vad affärssystem är och vad som skiljer i e-handelsföretag följt av en möjlig process för en implementering. Därefter har totalt nio kritiska framgångsfaktorer sammanställts: <em>Skapa tydlig strategi och vision, Ha en väl kompetent och sammansatt projektgrupp, Skapa tydligt stöd från högsta ledningen, Effektiv kommunikation, Bra möjligheter till utbildning och träning, Bra projekthantering, Processförändring och Integrering av olika system & minimal anpassning.</em></p><p><strong>Empiri:</strong><em> </em>Svar från två respondenter har presenteras under respektive kritisk framgångsfaktor och kompletterats med respondenternas egna kommentarer.</p><p><strong>Slutsats:</strong><em> </em>Endast två av de kritiska framgångsfaktorerna har beaktats i fallföretagen enligt författare. Ytterligare tre har delvis beaktats medan fyra inte alls beaktats i något av fallföretagen. </p> / <p><strong>Purpose:</strong> Analyse and discuss whether theories about critical success factors when implementing enterprise resource planning system in physical companies are used in e-commerce companies. Identify success factors when implementing enterprise resource planning systems in e-commerce companies.</p><p><strong>Question:</strong> Are the same critical success factors for big physical companies regarded in small e-commerce companies when implementing enterprise resource planning system?</p><p><strong>Method:</strong> A qualitative method was used which lead to a case study with two respondents. The study was influenced by positivism but mostly hermeneutics and has a deductive characteristic.</p><p><strong>Theory:</strong> First off a short presentation of what enterprise resource planning system is and what differs in e-commerce companies followed by one possible process of implementing it. Then nine critical success factors was established: <em>Create clear strategy and vision, Have a well competent and composed project group, Create clear support from the highest management, Effective communication, Good possibilities for education and training, Good project management, Process change and Integration of different systems and minimal adjustment</em>.</p><p><strong>Empirical foundation:</strong> Answers from two respondents has been presented for each critical success factor and complemented with their own comments.</p><p><strong>Conclusion:</strong> Only two of the critical success factors were regarded in the case companies according to the author. Another three were partly regarded while four were not regarded at all in any of the case companies.</p>